Problemlösaren

Just nu pendlar det väldigt mellan att jag är nöjd/glad/tillfreds och att jag är småirriterad. Inga stora saker alls, men många irritationsbäckar små leder till frustration…

Igår gjorde jag en helt oplanerad utrensning i vårt sovrum och bar ut alla tidningar som jag samlat på mig, varav en skrämmande hög andel har plasten kvar (framförallt engelska handarbetes-tidningar). Jag älskar glossiga magasin, men tar mig allt för sällan tid till att bläddra i dem och eftersom jag helt avstannat på handarbetesfronten sedan direkttåget till jobbet tillkom i min värld är de längst ner på prioskalan. Vilket inte hindrar mig från att spara dem på hög liksom mina mattidningar, för att ”jag ska gå igenom och spara på de mönster och recept jag vill ha kvar”. När tror vi detta inträffar?  Vi talar inte om en liten diskret hög heller, jag tror jag bar ut 8 Icakassar + tre kassar serier som får stå med de andra serierna för stunden och det är ändå inte allt. Det lutar åt att magasinen så småningom hamnar i pappersåtervinningen faktiskt, även om det skär lite i samlarhjärtat. I vilket fall som helst ska de inte vara i sovrummet och stjäla mer yta, det är litet och instängt som det är! Efter det kände jag mig riktigt lättad (jag älskar att rensa egentligen, så länge som det inte bara handlar om att flytta från punkt A till punkt B inom hemmet) och jag hade en skön kväll med katterna lagom till mannen skulle komma hem. Jag kom på att jag lovat testa ett spel vi köpt på Tradera och rafsade igång gamla Nintendot lite snabbt. Ingen bild. Nähäpp. Testade för säkerhets skull med ett annat spel som fungerade så det är alltså något med själva spelet. Jag provade ett par gånger till utan framgång, sedan gav jag upp för stunden för att inte vara tjurig nu när mannen precis kommit hem och gick istället ut i köket för att fixa dagens yoghurt. Jag beställde nyligen tre paket Granola från Kung Markatta på CDON av alla ställen. Det är egentligen Bodystore som sköter det, men jag har plusmedlemskap på CDON så det ger några kronor i återbäring + fri frakt. Jag tittar på paketen för att se vilket som går ut först. Samtliga går ut 15/9 2016. Vafan? Det är ju på torsdag! Inte för att jag är någon Bäst-före-datum-ivrare, men jag gillar inte att bli lurad. Det är inte ok att beställa dyra hälsoprodukter på nätet och få så kass hållbarhet – om det inte står så uttryckligen naturligtvis. Så det spädde på min irritation, men jag motade bort den och satte mig i soffan med mannen istället. Visserligen surfade jag loss på hur man rengör NES-spel. det är ett fel jag har att inte kunna släppa taget. 🙂 Jag kan INTE släppa problem, jag vill hitta lösningar om jag så ska dö på kuppen.

Idag har jag således mailat CDON och gnällt lite, beställt rengöringsvätska + skruvmejsel enligt råden för NES-spel som jag hittade på nätet – och beställt någon slags svamp som påstås rengöra kakel (har irriterande märken i handfatet som inte går bort och som också gnager i huvudet som den idiot jag är 🙂 ).

Jag hade förhoppning om att hitta något av det här på byn på lunchen, men som vanligt svek hålan mig och mitt tidigare shoppingsug under dagen dog tvärt. Säkert bra visserligen. 🙂 Det blev några strumpbyxor på rea, en skvallertidning (ja, jag vet hur patetiskt det är med tanke på texten längre upp) och en ost- och skinkbaguette som jag åt gåendes. Alternativet var plocksallad, vilket jag inte vågar mig på. Jag ska inte ha fri tillgång till mat, jag kan inte hantera det. Tyvärr är 90 % av alla lunchrestauranger i Älmhult bufféställen och/eller pizzerior, så mina valmöjligheter var väldigt begränsade, vilket jag borde fattat innan. Jag hatar att gå omkring och vara hungrig som en varg utan en bra plan för att lösa det.

Sedan skulle jag fixa mitt träningskort och efter att ha plöjt igenom tre personer på Aktivitetshuset som inte hade en susning om hur de skulle göra kom till sist en av de luttrade tjejerna som visste. Det är samma visa varje termin. Eftersom jag är som jag är vill jag lösa det så snabbt jag kan och då är de oftast inte helt beredda än. 🙂

Det här får mig att fundera lite över hur jag fungerar. Jag hade mått bra av att lära mig att släppa saker lite mer, den saken är klar. Jag undrar om inte det går att översätta till mina kostproblem också?  Jag tänker löjligt mycket på mat och vad jag vill äta och även om jag emellanåt går igång på att planera och håller mig till mina planer militäriskt är det tröttande i längden. Ibland vill jag bara inte tänka, jag vill äta! Jag skulle behöva bli betydligt bättre på att äta bara för att orka vidare – utan att bry mig så värst mycket om vad. Men sådan är jag inte, jag kan bli grinig som bara den av att inte ha tillgång till ”rätt” mat – oavsett om det handlar om att vara hälsosam eller onyttig. Jag kunde bli oerhört stressad när jag var som mest manisk med min kost och om det inträffade att jag var tvungen att snabbt planera om mitt mål när jag redan var hungrig och det inte fanns tillräckligt kalorisnåla alternativ (i mitt tycke). Den delen har jag blivit bättre på och det är jag bara glad för, det är att dansa tryckare med ätstörningsproblematiken annars. Eftersom jag är en planerare är det dessutom inte de omplanerade tillfällena som är farliga.

Mitt stora problem är nog snarare att all denna planering och problemlösning tar på krafterna och emellanåt (naturligtvis oftast på helger) får jag nog och vill bara vara ifred och göra vad jag vill. Det skulle inte vara något problem om jag inte gick till överdrift. Inom Intuituive Eating kallas det för den inre rebellen och hon är egentligen en vän. Istället för att jaga och bestraffa henne ska man försöka lyssna på vad hon säger.

Svammel svammel, vad jag försöker intala mig själv är att jag skulle må bra av att tagga ner lite och istället lägga energin på att t ex rensa ut hemma, vara kreativ eller liknande. Jag vet att det gör mig gott på alla plan och som extra bonus äter jag mindre. Problemlösning får jag tillräckligt av ändå. 🙂