Kolhydratsfredag

Ska alldeles snart åka med några kollegor och hälsa på vår kära kollega som är sjukskriven för sin otäcka stroke. Vi ska luncha ihop, de andra har fixat mat och annat och jag glider som vanligt med lite men jag lyfte precis frågan om jag inte kan köpa mig loss, haha. 🙂 Jag är inte så glad i knytis och jag är alltid lite obekväm i sådana sammanhang. Dessutom gillar jag faktiskt inte alls att äta med andra, om det inte är någon som står mig väldigt nära. Det är en del av min ätstörning, det var ju så den triggades en gång i tiden (= folk som inte kan hålla sina kommentarer för sig själva).

Körde 60 min CT i morse så nu är 50 km avklarade, 40 kvar. Så skönt att ha passerat hälften! Nu ska det inte vara så svårt att nå målet, det är ju ändå tre veckor kvar.

Örat är spolat två ggr nu, men inget resultat, snarare mer tryck (vilket är förståeligt). Jag är rätt säker på att det inte är en propp, det kommer ju och går. Jag köpte tyvärr inget nässpray igår, det sägs annars vara bra mot svullna örongångar.


Lunchen var jättetrevlig idag, jag är inte alltid så bekväm i kvinnogrupper, men vi är en bra mix av åldrar och olika livssituationer och då är det helt ok. Fick reda på en hel del kul skvaller också. 🙂

Nu sitter jag och väntar på min delikata och dekadenta fredags-gräsänke-middag: Snabbnudelsoppa med ostfylld toast. 🙂 Syndfullt snabba kolhydrater! Mannen är på 150 årsfest och kommer hem sent idag så jag ska burra ner mig i soffan och njuta av helgstarten.

Glömde nämna igår att vågen fortsätter jäklas med mig. Igår visade den 78,2. 1,1 kilo mindre än i onsdags… Idag ställde jag mig aldrig på vågen, hade ingen lust alls när örat var så omedgörligt. Tror det var ett högre resultat, kändes så.

Har testat nässpray nu också och det gav lindring för ett tag i alla fall. Pratade med en trevlig dam på apoteket som drog samma slutsatser som jag. 🙂

Nu är nudlarna klara, dags att kolhydratsfrossa! 😀