Idag var det dags att testa Jillian Michaels löpbandspass på 45 minuter. Det var en intressant upplevelse, det är en ganska lugn start de första fem minuterna, men sedan börjar man höja och sänka lutningen som en dåre och jag var helt slut efteråt! De må vara låga farter i de högsta lutningarna, men det biter bra ändå vill jag lova. Lagom till jag höjde till lutning 10 hörde jag dessutom en person jag irriterat mig på tidigare, en man som oavbrutet pratar med/skryter inför sin kvinnliga bekanta om hans framtida deltagande i Toughest. Sist stod jag på CT:n precis bredvid och han slutade aldrig babbla och den stackars tjejen fick aldrig ens chansen att lägga i sina hörlurar. Ett enda lååååååångt malande där han försökte vara ödmjuk och skoja lite med sig själv, men där det hela tiden slog över till det utypiskt manliga ”Jag kunde varit elit-XX”. Idag var han tack och lov bara kortvarig på bandet, men det räckte för att göra mina fem minuter på lutning 10 extra plågsamma. Direkt efter det sänker man ner bandet till två och höjer farten till 9,7 km/h som är den snabbaste under passet och det må låta simpelt, men det var riktigt jobbigt efter att ha kört fem minuter på lutning 10. Det var den värsta delen på hela programmet utan tvekan. Men det var ett bra pass, kändes som en jäkla bra genomkörare och det tog bra på precis rätt sätt i mitt tycke. Snällt mot kroppen, men ansträngande på det sättet att man riktigt känner hur det bränner. Det är ju faktiskt intervalljogg i uppförsbacke i 45 minuter trots allt. Synd bara att man inte kan programmera in intervallen innan, det är lite klurigt att ändra fart och lutning hela tiden. Men det funkade bättre än förväntat.
Helgen var riktigt rolig, i synnerhet fredagen med kanonkonsert och jättekul pubnatt efter, men också riktigt syndig. Ska jag vara helt ärlig var det fyra dagar av orgier på ett eller annat sätt och det har magen verkligen fått känna av. I lördags hade jag sådan magknip under natten att jag nästan blev rädd. Vågen är naturligtvis inte sen på att peka finger heller, men jag är uppriktigt tacksam att det inte var ännu värre. Visserligen gick vi en hel del i fredags som sig bör, men vi åt och drack som kungar på det. Nåväl, det var i det stora hela värt det, även om jag kunde skärpt till mig själv när vi väl kom hem i lördags igen. Istället sabbade jag två dagar till. 🙂 Hade hoppats hitta ork och motivation till någon slags motion på söndagen, men det blev bara lite enkelt trädgårdsarbete. Vinden kändes kall och jag kände mig framförallt lat. Men så är det ibland och jag tillåter mig själv att vara en slappröv emellanåt.
Jag har varit väldigt förstoppad hela veckan så här långt och inte ens Jillians pass fick det riktigt att släppa, även om det i alla fall är på rätt väg nu. Åt böngryta med pasta till lunch så det borde också vara lite mer hjälp på traven. Att det blir ett plus i morgon är det inte annat tal om, frågan är mest hur illa det blir. Det känns ändå bra, jag känner mig på rätt väg.
Provade fyra nya tröjor hemma igår (tre från Cupcake Cult, en från konserten i fredags) som glädjande nog alla passar på mig. Jag var verkligen inte alls säker på det, med tanke på att CC-tröjorna är dammodell och ”bara” L. Skönt nog var de ovanligt långa för att vara dammodell. De skulle naturligtvis sitta ännu bättre med några centimeter bort runt magen dock. Det är ingen omöjlighet att nå dit, tänkte ha det som ett litet peppmål. Konserttröjan var unisex och i storlek M, men i ett snitt som emellanåt är problematiskt för mig. Lite gulligt att tjejen som sålde konsertprylarna i fredags var så förvånad att jag valde M och frågade flera gånger om jag inte skulle ta S. Hon hade själv samma modell i just storlek M på sig och det visar ju åter igen hur snett vi ser på andra och oss själva. S hade inte haft en chans för övrigt. 🙂 Själv velade jag mellan M och L…
I morgon ska jag ta det lite lugnare på motionsfronten, tänkte försöka ta ett enkelt KB-pass med mannen hemma. Återstår att se om det blir av, vi har inte riktigt hittat ”zonen” tillsammans därhemma än. Men vi är på god väg!
Helgen som kommer är det konsert igen, hujeda mig. 🙂 Fast den här helgen har jag i alla fall ingen som helst ursäkt att göra det till en fyradagarsorgie ELLER frossa loss hemma i soffan. Nån måtta får det allt vara. Hemmamysandet dagen efter är den verkliga nådastöten om man frågar mig.
Har lagt ut mina träningsskor till försäljning på jobbets Saker & Ting nu. Barfotaskorna fungerar bättre för stunden sedan jag började ha strumpor och jag hade inga större känningar i morse skönt nog eller igår då vi körde box/gummiband. Men jag vill ändå ha ett par lite mer stabila, hoppas kunna prova direkt i affär framöver. Var på vippen att beställa ett par från Sportamore igår då de hade 20 % på Nike, men jag avvaktade. Tur var det, för idag och veckan ut har de 25 % på allt… Man kan inte vinna som konsument idag. 🙂
Förstoppat även här… Imorgon blir det en dos Laktulos 😉