Dags att hitta vardagen igen då. Igår betalade jag räkningen till djursjukhuset, tyvärr var dock inte askan klar än så vi måste in igen. Men det är i alla fall skönt att ha det ekonomiska klart.
Idag har jag Skypemöte till 12 och var inte riktigt på humör för HIIT heller så jag hade istället bokat löpband vid 7 på jobbets gym. Men jag fick inte den bästa starten direkt. De hade ändrat på öppettiderna för de olika ingångarna, så jag fick gå runt hela byggnaden och blev lite stressad av det. Sedan när jag väl var på gymmet var bandet jag bokat upptagen av en man som inte såg/låtsades om mig. Jag orkade inte peta till honom heller utan tog ett av de obokningsbara tills han gick. Jag kör ändå ett program där jag inte mäter något, utan följer instruktionerna i appen. Men det är ändå irriterande. Dessutom var jag förvånad över hur mycket folk det var där den tiden, innan jag kom på att det ju är den tiden igen då alla ska börja sina nya liv. 🙂
Lagom till den jobbigaste delen i programmet där man visserligen går i låg fart, men med rejäl lutning kände jag plötsligt hur fysiskt slut jag var och det var lite av en pärs att ta sig i mål idag. Men det var inte det värsta. Det otäcka var att jag plötsligt kände upptakten till ett skarpt svimningsanfall så fort jag klev av bandet och jag rusade ut från gymmet och till toaletterna, där en man snöt närmaste toa framför mig. Jag hann precis ta mig in på nästa innan det hade varit försent! Men det allra värsta släppte så fort jag fick sitta ner lite och få i mig vätska och utan att vara allt för äcklig var det även ett VÄLDIGT befriande toalettbesök i övrigt. Huga, så vidrigt med skönt!
Men jag är fortfarande groggy och varm i ansiktet och jag har hällt i mig Resorb + ätit min frukost som var väldigt behövlig.
Note to self, kör inte cardio när kroppen är i obalans. Jag tänkte inte alls på att jag ätit och druckit rätt taffligt de senaste dagarna. Min vikt störtdök ju också neråt på grund av detta, vilket jag förstås inte riktigt tar på allvar, är rätt säker på att det stabiliserar sig när jag är tillbaka i mina normala takter igen. Frågan är bara var det är, tror ju inte att den höga vikten från förra veckan är sann heller, eftersom jag genast tappade nästan ett kilo till nästa dag. Svaret kommer nog nästa vecka, jag utgår från att morgondagens vikt (första officiella för i år) kommer att vara lite glädjekalkyl,
Nu är det en månad till finalen i mitt dietbet och det vore själve f-n om jag inte ska fixa det. Det är då man spelar om de stora pengarna också, halva potten ligger där i. Jag tror eventuellt att jag gått break-even nu eftersom jag tog etapp 5 lite oväntat. Beloppet tillkännages i morgon. Så oavsett vilket har jag inte förlorat pengar vad jag vet, men jag vill så klart tjäna en hacka. 🙂
Än så länge har inga nya pass dykt upp inför det nya året och jag överväger väl att till stor del återgå till mina egna pass igen som ersättning för träningsgruppspassen, t ex löpning och funcgym och kanske även lite hemmaträning när det funkar bäst. Det funkar ju ändå rätt bra och har den stora fördelen att jag kan styra helt över min egen tid de dagarna. Jag är inte ett dugg orolig för min motivation, däremot kommer jag verkligen att sakna utmaningarna. Jag tänkte hålla fast vid gruppträning när det gäller HIIT och Soma Move, men där kör man ju mer på som vanligt i mångt och mycket, även om Soma Move förstås utvecklas för varje release och jag är LÅNGT ifrån fullärd. Ja, även HIIT-instruktörerna varierar sig såklart, men det är ändå inte riktigt det samma. Det jag älskade med gruppen var att han alltid utmanade oss med saker som lät superläskiga, men man litade på att han visste vad vi kunde klara av. Jag tycker det är svårt att hitta sådana utmaningar på egen hand, det blir mer nöta rekord och annat. Inte för att det är något fel i det heller, så länge som hela tiden man försöker utvecklas.
Med det sagt vet jag att det kommer att komma ett skivstångspass i samma anda som gruppen kört + att några av mina träningskompisar kör morgonpass i den stilen. Såg att det verkade vara ett i morgon redan som jag eventuellt tänkte besöka. Så det går ingen större nöd på mig. 🙂
Ta den tid du behöver för att komma på banan igen… Det är lätt att varva upp för fort efter en påfrestning, må den vara fysisk eller psykisk. Visst är det knökat på gymmen nu… jag skrattade för mig själv när jag var på mitt gym i lördags och såg all trängsel. Tänkte i mitt stilla sinne: Och hur länge orkar NI hålla på? Själv är man ju mest ett inventarium vid det här laget 😀 Jag kommer att sakna min Pt också på det sättet att det inte finns någon som tänker ut nya utmaningar… jag är inte lika bra på det. Jo, när det gäller löpträning och lite annat. Men inte själva styrketräningen. Det blir väl mest nöta på och bräcka rekord. Men jag ska ta mig i kragen och kolla in lite nya övningar!
Boven här var framförallt vätskan. Det misstaget gör jag inte igen. 🙂