Så var det då dags i torsdagskväll för att gå genom mina klänningar. Eftersom jag valt att ha dem synligt hängande på en egen ställning var det egentligen bara att starta, och jag bar in och lade ut dem alla på sängen i sovrummet och de som stannade gick jag och hängde omsorgsfullt upp igen på ställningen. Lite som en ritual.
Det är ingen hemlighet att jag ÄLSKAR klänningar. Jag vet inte hur många gånger jag varit i affären för att handla något annat plagg och kommit ut med en ny klänning istället. Indiska är fullkomligt livsfarligt för mig, de har ofta klänningar i just den modell jag gillar bäst och i härliga mönster på det. KoKo Norway får jag snabbt slänga mailen från så att jag inte går in på deras sida. 🙂
Men det betyder inte att jag inte har felköp och till min stora förvåning tackade jag av hela 40 klänningar under processens gång. Några var gamla trotjänare som jag helt enkelt kände att jag var klar med nu. Andra var sådan som jag aldrig borde ha köpt, vilket jag visste redan då om jag ska vara väldigt ärlig mot mig själv. Jag har en tendens att då jag väger mindre handla allt som passar – även om det inte är jag. Visst, ibland är det kul att utmana sig lite och många favoritplagg hittas ju den vägen. Men när det köps bara för att det sitter bra, utan att ge den där extra wow-känslan så ska det inte handlas. Det är en av många lärdomar jag tar med mig från denna process.
En annan lärdom är att jag ska undvika ”kalla” tyger. Jag vet inte hur många plagg jag tackat av som varit av blanka, kalla fabrikat. Jag skrattar även åt att jag har tackat av alla plagg med glitter i, vilket är väldigt roligt eftersom den svenska översättningen av tokimeku är just ”glittrar”. Man ska inte se det bokstavligt i mitt fall. 🙂
Ännu en lärdom är att det finns plagg som innehåller känslor. Min härliga Panda-zombi-tshirt får mig på tre sekunder tillbaka leendes på Times Square i New York. Två korta klänningar som egentligen är rätt ”jag” och med härligt material och mönster har jag istället dåliga resminnen av och jag insåg att de behöver tackas av då de bara ger mig fel känsla oavsett hur fina de är.
Kvar blev drygt fyrtio klänningar som nu hänger lite glesare på ställningen och ger mig glädje bara att se på dem. Två placerade jag i min samling ”kläder att bli smal nog till igen”, vilket jag ska ta mig genom igen vid ett senare tillfälle. Jag tänker att om jag nu få fart på mig själv igen så är det trevligt att ha en liten morot i gömmorna – så att jag inte går ut och handlar igen. Men det är bara några speciellt utvalda plagg som jag vet att jag tycker väldigt mycket om och som även kan vara svåra att få tag på.
När jag var klar, gick jag ner i köket och hade tulpaner som jag handlat som skulle sättas i vas. Lite roligt att det var just fyrtio stycken. Som om det var förutbestämt.
På den fronten anmälde jag mig till min gamla tränarens onlineträning i går. De kör lite olika pass via Zoom efter jobbet under vardagarna och det passar ju egentligen rätt bra nu när jag har svårt att träna på dagtid. Jag var dock lite tveksam först, mest för att jag inte älskar att träna efter kl 17. Men jag måste hitta nya vägar i dessa tider och jag märker ju att jag är lite trött på de vanliga passen, så det kan vara en boost i rätt riktning.
På tisdag kanske vi äntligen får till mötet om renoveringsplanerna, ska bli spännande och lite läskigt att få en prisbild på våra planer. Men för stunden känns det bra igen, möglet var behandlingsbart och just nu ser det ut som att de kan starta upp som tänkt. Jag håller tummar och tår!
Senaste kommentarer