Som sagt så läser jag om min gamla VV-blogg från 2010. Det är fascinerade att läsa 12 år gamla tankar och minnen och jag fnissar en del åt min egen humor (ja jisses…). Det som förvånat mig mest hittills är i hur dålig form jag var. Den största anledningen till mitt krafttag var att jag inte kunde sova för att ryggen värkte så. Det är inget jag känner av idag och det är jag väldigt tacksam för. Däremot domnar jag lätt av och jag snarkar som attan. Men ryggen är helt OK och det tackar jag alla år av Soma Move/Slow + liknande varianter.
Igår körde jag Soma Slow på lunchen, det var ett bra tag sedan nu. Jag körde utomhus då vädret var för fint för att vilja vara inne, men det var lite jobbigt i sig med alla flygfän som attackerade. Men skönt. Och det känns idag. Det får bli en stadig punkt i veckan nu under första fasen känner jag. Fördelen med Soma Slow är att det är lite snällare utan att för den sakens skull vara lätt. Mycket balans, stretch och rörlighet som utmanas och utmaningarna går som alltid att utöka allt eftersom.
Fördelen med att ha dåligt minne när man blir äldre är att jag inte längre känner sorgsenhet över vad min kropp kunde göra för fem år sedan, det är mer ett svagt minne nu.
Fjärde morgonen som jag startar på motionscykeln också, jag siktar på fem av fem denna vecka. Som mannen påpekade, på den tiden man cyklade till jobb/skola hade man inte ens ett val.
Tro inte att jag tänkt låta helgen vara ostörd heller, vi har planer då också, men det tar jag efter det är gjort. Dumt att gå händelserna i förväg. 🙂
Rörlighetsträning ger verkligen effekt! Trots min artros och stelhet i ländryggen har jag tack vare all stretching efter Pt-passen senaste 3 åren, lyckats få upp rörligheten fantastiskt bra. Jag kan böja framsidan lår hela vägen upp mot ryggen. Jag har töjt ut baksidan lår. Jag kan sitta på knäna, vila bakåt mot hälarna och lägga pannan mot golvet. Allt det där var jättesvårt för 3 år sedan. Är så roligt att det går att förbättra sig så mycket även uppåt i åldern! 🙂