Lite bättre känsla överlag idag, det hjälpte att kräkas via tangentbordet igår + att jag satte mig och tittade på en massa kursavsnitt om Scrivener på fantastiska Moderskeppet. Jag önskar jag hade deras kunnande och ärligt talat deras jobb. Att få jobba med den typen av coola verktyg och att sedan lära ut dem till betalande kunder, det hade jag älskat, tror jag.
Jag har mer än en gång i år tänkt tanken ”tänk att få leva i en värld med enbart likasinnade”. Med likasinnade menar jag då folk som har lite sunt förnuft, en generell välvilja mot andra, egenansvar och en trevlig attityd, inget mer. Att det ska vara så svårt? Det har gått så långt att jag reagerar med förvåning när jag faktiskt möter sådana personer, snarare än tvärtom.
Det gör också att jag undviker folk i allmänhet, jag orkar inte med mer offerkoftor, gaphalsar, idioter, tramsbyxor, latmaskar, gnällrövar osv. Jag vet egentligen att de inte är i majoritet på långa vägar, men de tar så absurt mycket utrymme och de suger min energi rätt ur mig. Så fort jag vidgar mina vyer lite så möts jag av något/någon som irriterar på ett eller annat sätt och det gör mig så trött. När blev mänskligheten så kass?
En annan sak som verkligen tröttar ut mig är teknikstrul. Igår tvärdog täckningen på min mobil och jag vet inte om det är Telia, SIM-kortet eller mobilen i sig som är bekymret. Telias fantastiska lösning är att jag ska ”prova SIM-kortet i en annan mobil” ungefär som att det är den enklaste sak i världen. Nog för att jag någonstans har en gammal urladdad nalle, men jag vet inte var. Jag orkar inte hålla på att felsöka! Varför är det alltid jag själv som ska göra allt?!
Tog en tur till affären idag utan att handla hem skräp för en gångs skull och hann vara glad åt min sprillans nya höstjacka i en halvtimme ungefär. Den är snygg, skön, vattentålig och varm. Men när jag kom hem flög metallmärket på ena ärmen av och går inte att få dit igen och nu gapar två elaka hål mot mig som dessutom går rätt genom ärmen. Varför gör man en sådan idiotisk konstruktion till att börja med? Första tanken var att laga det temporärt själv, men jag har fasen betalat för att slippa detta. Som sagt, jag är less på att göra allt.
Anledningen till att det finns så många idioter och jobbiga människor, är att uppfostran har slackat något vansinnigt de senaste decennierna! Att säga tack, varsågod, välkommen, ursäkta, visa hänsyn, fråga först, etc är bortglömt. Vanlig simpel artighet verkar inte finnas längre! Det retar mig kopiöst 😡. Och den digitala revolutionen har gjort att vi glömmer mänsklighet, gott bemötande och vänlighet. Jag håller så helt med dig i att de här lurkarna, tramspottorna, fåntrattarna… tar för mycket energi. Men man får inte ge dem det. Man ska hushålla med sin energi och sina krafter! Och lägga den där den gör bäst nytta och där man själv får ut mest av den.
Min idiotkollega jag nämnt några ggr har jag slutat vara trevlig och vänlig mot. Bemöter henne numera med brittisk avmätthet och kylig artighet. Hon dummar sig ändå förstås eftersom hon har stora brister i sin sociala kompetens, men numera är jag som sagt kylig och vet med mig att jag är så många ggr bättre än hon, som inte ”vet” hur man skriver mail i en vänlig och positiv ton!
Distans, sa en psykolog jag gick hos för många år sen. Det var bra för att inte uppröras, störas, förstöras, beröras. Hon hade ack så rätt.
Men visst känns det hopplöst ibland när man under en och samma dag fått tampas med ett flertal skithuvuden… 👹