Tjockistankar

Idag testar jag linser från start. Fick faktiskt en komplimang precis från min chef, det var lite oväntat. Han tyckte det såg bra ut. Nu har jag faktiskt lite mascara idag också, tänkte börja trappa upp skönhetsregimen lite försiktigt. 🙂 Mascara gillar jag, det gör mycket på mig men har alltid varit poänglöst med glasögon, de blir bara skitiga av det och ögonen blir ju så små att det knappt syns ändå. I morgon ska vi ut på galej så då tänkte jag prova lite mer ur sminkarsenalen.

Funderar på att testa vattenfast mascara så småningom, hade varit kul med något som sitter hela dagen med tanke på mina lunchträningar. Fast jag är skeptisk till att de sitter. 🙂

Soma Move var inställt idag också, så jag bokade in ett löpbandspass efter tio istället eftersom jag ändå inte har några möten och de flesta är på annat håll idag (jobbar över lunchen istället). Lagom till jag kört på i fem minuter (= uppvärmning) gick brandlarmet… Så det var bara att vackert rafsa ihop sina saker och gå ut och vänta. Lite lagom irriterande. Jag startade faktiskt inte om utan körde på där jag var, vilket inte var lika harmoniskt. Så typiskt när jag var på så bra humör! Sedan gick båda skosnörena upp var för sig + att jag på slutet fick skav av skorna så det var lagom skoj. Men skönt att ha det gjort åtminstone.

En intressant för/nackdel med att ha linser är att jag idag såg min spegelbild i duschen (i en glasdörr till bastun mittemot). Det var ju ett uppvaknande. 🙂 Visserligen fick jag det redan tidigare idag när jag äntligen fick tummen ur att ta mina mått. Det var som väntat, jag förstår varför kläderna inte passar. Nu ska jag se till att mäta mig lite mer kontinuerligt, dagens mått får bli ett eget inlägg och så ska det upprepas var fjärde vecka.

Gårdagen gick jag över med cirka 300 kcal och jag kan ju säga att det inte var värt det. Kände mig mest bara seg och trött av allt bröd och att börja äta standardfrukost är sannerligen inte på min agenda. Nu räknar jag inte slaviskt men det var närmare 500 kcal åtminstone för en ostfralla och lite yoghurt med müsli. Jag tänker på hotellfrukostar, det borde vara ungefär lika bra att ta en pizza där. 🙂 Skämt åsido, visst kan man äta rejäla frukostar, men jag var inte ett dugg mättare igår bara för att jag åt detta, nästan tvärtom. Middag på Subway är inte heller något man bör göra för ofta. Dessutom var jag sötsugen efteråt, men jag höll mig i schack. Jag börjar ana varför jag tappat fotfästet, jag har t ex varit ganska bra på att fika efter sådana middagar och inte riktigt reflekterat över hur absurt många kalorier det handlar om.

Idag var det en mer vanlig frukost, naturell lättyoghurt och blåbär + några plommon som mellanmål. Lunchen blir två blygsamma knäcke med mjukost, men just nu känns det som att det räcker. Fredagar brukar vi ändå ta eftermiddagskaffe hemma och då kan jag fylla på vid behov. Middagen idag kan man nästan säga att Ica bjuder på, fick en gratis burk pesto + riktigt billig färsk pasta som vi ska röra ihop i kväll. Vi ska även baka minipaprikor till + lyxa med skivad baguette och olivolja till det. Fredagsmums som är helt vegetariskt. Jag är inte ute efter att leva som en asket för att nå mina mål, det fungerar ändå aldrig. Äta sansade portioner och ha balans, det är melodin och det var så jag höll mig i form innan. Tyvärr tappade jag bort mitt koncept på vägen, vilket inte alls är ovanligt. Det är trist att konstatera att jag måste vara aktiv i vad jag äter, men det är bara att gilla läget. Jag kommer inte gå på autopilot, men jag kan åtminstone göra besluten enklare. Jag behöver se mig själv på det sättet som jag gjorde 2010-2011, en person som har rejäl koll på sin kost helt enkelt. Jag levde inte på grönsakssoppor enbart då heller, jag jobbade ju fram en kostregim som jag skulle kunna leva med. Men jag tappade bort den efter ett par år i någon slags tro att jag kunde det utan och innan. Så, på samma sätt som envetna LCHF:are och andra dietmonster envisas att säga att de måste äta så livet ut så måste jag följa min egen kostplan livet ut. Fast den är inte så tokig. 🙂 Jag har dessutom bevisat innan att den fungerar.

Jaja, nu är det dags för mina fantastiska knäcke. 🙂

I morse gjorde jag det klassiska misstaget att tänka ”Skönt, jag har ingen direkt träningsvärk idag”. Den hade visst inte kickat in än… Nu kom den smygande och framförallt i det där stället där ryggen slutar som vår tränare brukar säga. 🙂 Vi körde en variant på release 10 igår som jag aldrig testat innan och den var jättebra. Jag ska gå på dagens pass också, men hur det ska gå vågar jag inte riktigt tänka på. 🙂

Testar linser på jobbet idag och det går hyfsat, men jag tycker inte skärpan är hundra och mina ögon verkar vara en riktig kloak. Ett annat delikat problem är att mina mörka ringar (både ärftliga och egenskapade) nu syns klart och tydligt… Jag är en total nolla när det gäller makeup och att googla på concealers och foundations och allt vad det heter är en ren djungel för mig som hjälpligt kan kleta på lite mascara två gånger om året. Men det hade varit kul att se lite piggare ut, det ska jag inte hyckla om. Men det blir dyrt att prova sig fram, men jag ser inte så mycket annat att göra när man bor och jobbar i bonnhålor. 🙂 Sedan fattar jag inte riktigt hur de piffiga tjejerna som tränar med mig gör, tar de bort sminket innan passen eller vad? Måste kika lite extra idag. 🙂

Igår blev jag roligt nog aldrig riktigt hungrig, inte förrän det var sängdags. Lade hela kvällen på fotoboken och där är en hel del bilder på god mat, så det är inte så konstigt. Nu är det en allra sista korrekturkoll som gäller, sedan ska jag skicka in den. Lustigt nog fick jag värsta energiboosten när det väl var dags att kolla och pilla, hade ju tänkt vänta med det. Det är onekligen grovdesignen som är lite seg. Allra tristast är egentligen att välja bilder, hade jag varit lite smartare hade jag direkt efter resorna tagit ut de bilder som jag gillar och haft dem separat. Nu följde jag bloggen mer slaviskt än jag brukar, helt enkelt för att jag inte orkade flippa genom 1500 bilder. Jag är i alla fall nöjd så här långt. Det blir ett kul minne till samlingen.

Idag är det fredag och vädrets makter påstås vara på bra humör, så vi planerar grillning och några öl, jajamensan. Bara för att jag har börjat ta tag i min kost betyder inte det att jag tänker vara dietgalen och undvika allt. Jag tror helt enkelt inte på det livet, jag vet vad det är jag går upp i vikt av och vad jag kan hantera. Under VV-året gick jag på åtskilliga fester, åkte på semester och drack öl och vin sporadiskt utan att rubba resultatet nämnvärt. Tricket är naturligtvis att inte lägga till skräpmat under kvällen och inte minst dagen efter… Där är det fettbildande – när det gäller min kropp åtminstone.

Mannen påpekade klokt igår att vårt ökade kakintag antagligen är en bov i dramat också. Det har jag inte ens tänkt på, men det är VÄLDIGT sant. Det tragikomiska med det är att jag inte ens är en kakmoster som så, jag fikade typ aldrig förr (fika fanns inte i mitt hem när jag var barn). Men jag gillar mysfaktorn och som alla andra ätstörda tenderar jag att blanda in ätbara saker i mitt mysande. Det är tyvärr inget som jag kan göra om jag vill undvika övervikten. Kakor sätter sig direkt på min kropp. Naturligtvis är det ok någon gång då man finfikar (t ex på resor), men på senare tid har det varit var och varannan dag.  Glass är också något som får vara förunnat enskilda tillfällen på tal om det. Åtskilliga gånger under de här två veckorna har jag varit på vippen att köpa hem en låda GB Klassiker som de just nu har på extrapris på vårt lokala Ica, ”eftersom det inte blir så stora portioner och är bra att ha”. Men vad händer om man har sådant hemma? Jo, man äter när man kan… Och är man två och en är sugen är risken obefintlig att den andra säger Nej tack.

Just det där med att äta för att jag kan och att äta över min mättnad är mina största bekymmer och också det svåraste att träna bort. Det sitter i från barnsben och bottnar i en rad olika saker som jag inte bryr mig om att analysera just idag (jag har gjort det innan). Igår var faktiskt min middag på gränsen till överätning trots att det var kalorisnålt som så. Jag hade egentligen kunnat lämna en del eftersom jag var mätt, men jag åt på ändå. Visserligen var anledningen den rätta, jag var rädd att äta för lite, men det är ändå inte ok. Jag behöver motverka det beteendet oavsett vad det gäller. Dessutom lär jag inte svälta bara för att jag går på underskott en dag. Men visst, det är klokt att undvika dietfällan och ätstörda beteenden.

Idag var det stora mötesdagen, hade en timme obokad tid under hela dagen. Jag passade klokt nog på att äta två knäcke hemma innan jag åkte eftersom jag antog att det skulle behövas + att jag var hungrig. Tur var det, jag glömde frukostyoghurten hemma. 🙂 Så det fick bli två plommon på frukostfikat, äta mer knäcke var liksom inte ett alternativ eftersom jag även hade med det till lunch.

Jag smet ifrån dagens andra möte (hade hört vad jag behövde och hade enorma problem att hålla mig vaken trots intressant ämne, jag hatar möten som inte är interaktiva! Mitt gamla jag hade inte vågat, men jag är så less på babbelkvarnar som gör att möten drar ut på tiden och jag tror ärligt talat inte att någon bryr sig. Jag ville inte missa terminens första Soma Move, och tur var det. Det var verkligen SÅ SKÖNT att få ge kroppen den typen av genomkörare och det gick bättre än väntat. Fast anatomiska utfall och Hindu Lunge var extra jobbigt idag, där märktes det att jag inte haft den typen av rörelse på ett tag nu. Det är hemskt så fort man stelnar till! Jag ska köra lunchpasset imorgon också, förhoppningsvis med linser i om det fungerar. Har haft två vilodagar nu och vill gärna prova hur det går att jobba med dem. Även om jag är skeptisk, jag har testat den här sorten innan utan framgång. Visserligen försökte jag inte särskilt länge sist. Lite absurt att det var sex år sedan, vad tiden går!

Efter Soma Move hade jag fem minuter till nästa möte så jag struntade i mina lunchknäcke just då och tog en Barebells milkshake för att få i mig något. De är trevliga, men dyra och egentligen borde man ju strunta i sådana produkter. Men praktiskt är det onekligen… Efter mötet hade jag lite mer tid innan nästa, men typiskt nog var jag inte hungrig då. Men jag åt ändå, ibland går det tyvärr inte att lyssna på kroppen. Jag visste att jag behövde mer energi i mig och jag hade ingen annan tid till det. Måste säga att det var en vettig lunch dock, det såg lite torftigt ut först, men mättade bra. Jag tänker faktiskt reprisera det i morgon, minus Barebells. Det är ju fredag så jag behöver mina kalorier på kvällen. 🙂

Efter ytterligare två möten, hann jag glädjande nog med fyratåget vilket jag inte räknat med, så jag passade på att svänga via affären. Handlade hem lite mer vettiga saker, varav en del från ICA klassikerns rabatter. Ja, en skvallerblaska och tre kexchoklad också, men de senare är nödproviant för mannen (som kan äta sådant utan att bli fet). Han har varit riktigt återhållsam i över en veckas tid och det har verkligen hjälpt mig att vakna till och inse min egen del i det hela. Igår klagade han dock en hel del och eftersom han tar helg i kväll tyckte jag det kunde få finnas något i skåpet – om han vill ha (jag kan läsa hintar). Jag har aldrig riktigt förstått de som klagar på sin partner eller andra omkring sig som äter onyttigheter, vad hände med eget ansvar? Jag har inga problem att se andra mumsa loss, inte ens mannen – om jag är närvarande och medveten vill säga. Att jag har frossat loss beror inte på någon annan än jag själv, jag har ju till och med handlat hem skit till mig själv. Att det sedan är bekvämt att skylla på att mannen gör det är ju en sak, men det är en ren lögn.

Som väntat gjorde jag klart en dag till i fotoboken igår, som vanligt fick jag mer energi när jag väl kom hem. Nu ska jag försöka göra klart den, i alla fall så pass att grundlayouten är där, korrekturen sparar jag till helgen. Kanske omslaget också, beroende på vad jag hinner med. Jag har visserligen två fyrbeningar som klagar högljutt just nu, de tycker matte är snortråkig som sitter vid datorn alla kvällar. 🙂

Just ja, ett hekto mindre idag och en viss äckelåtta syntes inte längre. 🙂 Yay! Fast 79,9 är inte mycket att hurra för i sig. Nu jävlar ska det bli ordning på torpet! Om jag tar mig igenom helgen då vill säga. 🙂