Browsed by
Månad: april 2021

Målbild

Målbild

Kommentarer 0 kommentarer

Igår fick jag till den, det är kul att rita på surfplattan. 🙂

Rätt fokus: MÅ BRA, (UPP)-LEVA, NJUTA

Något som är väldigt viktigt för mig är att hitta en balans och undvika att ramla i ätstörningsträsket. När den frodas ökar jag även snabbt i vikt och ser svullen ut + att jag mår rätt dåligt. Sedan ska vi inte ens tala om vad den gör med kroppen i längden. Tyvärr triggas den av känslor som stress, otillräcklighet (duktiga flicka) och inte minst känslan av att vara för tjock – vilket blir en ond spiral.

Det är också viktigt för mig att acceptera att jag nu har passerat en gräns som jag faktiskt trodde jag hade försäkrat mig mot att inte nå igen. Att vikten pendlar är normalt och inget jag kan jobba bort. Bara den här veckan har jag pendlat över tre kilo! Naturligtvis är det andra orsaker till det, vilket också är varför jag gillar att väga mig ofta för att få en bra helhetsbild över tid. Men det är en sak att ligga runt 75-80 och vara lite sur på mig själv för att jag slarvat. Det är en annan sak att bara helt ge upp och rusa uppåt i vikt. Där är jag nu. Då funkar inte de metoderna som jag använder vid en periods slarvande och det är därför jag inte kastar mig över program och dieter i nuläget. Jag måste förstå varför jag har gett upp.

Att bara dra ner radikalt på intagen är alltså inte svaret för mig. Naturligtvis måste jag äta mindre, men på ett smart sätt.

Och där kommer just denna ruta in i bilden.

Jag har summerat det som att jag behöver MÅ BRA i första hand, (UPP)-LEVA i andra hand och NJUTA i tredje hand. Med det menar jag att jag alltid måste prioritera mitt mående, oavsett vad det gäller. Säger kropp och knopp att vi ska vila så ska vi det oavsett vad jag tycker. Är jag galet hungrig så ska jag äta. Osv.

Med (UPP)-LEVA menar jag att jag nu måste se till att faktiskt leva livet i den mån det går, gärna genom upplevelser av olika slag. Jag vill bort från känslan av att jag fastnat i en loop där varje dag är precis lik den andra. Innan pandemin gick det av sig självt, vi åkte på resor och konserter och annat. Just nu får det vara mer det lilla i livet – och det är inte dumt det heller. Jag har så smått börjat plocka upp mina hobbies igen.

NJUTA handlar om att jag inte tänker göra avkall på min matglädje. Det är inte den som gör mig överviktig, det som ger mig extrakilon är det jag äter av andra anledningar, t ex ”för att jag kan” eller i ren trots. Jag njuter inte av att äta kilovis med godis, ärligt talat är det rätt äckligt. Jag njuter definitivt inte av att hetsäta. Jag njuter av vällagad mat med ett glas rött. Jag njuter av att äta på en bra restaurang (även om jag knappt minns hur det känns). Jag njuter av det där lilla extra någon gång i vardagen. Så varför är det så viktigt att njuta då? Jo, det är det som får mig att inse nyttan av att äta balanserat och kontrollerat, njutningen blir så mycket högre då.

Ser man på de gånger jag ”lyckats” gå ner i vikt och hålla det länge så har jag levt enligt ovanstående tänk. Rätt enkelt i skrift, men hjärnan gör ju sitt bästa för att lura mig. Det räcker med en stressig dag för att tippa omkull mig – JUST NU. Men med rätt fokus blir jag bättre på att vara förberedd på dippar.

För att jag ska må bra behöver jag ett visst mått av planering i mitt liv. Jag vill/orkar inte detaljplanera varje mål – ärligt talat är det rätt kontraproduktivt för mig då jag aldrig kan förutse min hunger. Det finns dagar då jag är tokhungrig och behöver äta mer än vanligt + ha mellanmål på det, medan det finns dagar då jag knappt verkar behöva mat alls. Jag tror det är rätt naturligt. Jag har svårt för det här ”sex mål om dagen”-tänket. Jag har försökt och resultatet är alltid det samma, mellanmålen står och samlar damm. Enda gången det funkade hjälpligt var då jag hade ett jobb där vi alltid tog eftermiddagsrast tillsammans och då var det trevligt att tugga på något litet + att vi var flera som försökte äta vettigt. Men det är länge sedan och existerar inte längre. Så vad jag behöver idag är snabba alternativ, UTIFALL hungern kommer och det är långt kvar till middagen.

Jag tror att det ideala ätmönstret för mig hade varit att bara äta vid hunger, men det är svårt att få till det rent praktiskt i livet. Så jag får istället försöka ”göra mig hungrig” till rätt tid. Det går rätt ok i vardagen, men helgerna är svårare. Mat är ju även en social syssla och jag och mannen är båda matälskare och där behöver jag bli bättre på att inte vara en ”medätare”. Lättare sagt än gjort, men en stor del här är förstås också portionerna.

Mycket av min viktproblematik har med portioner att göra. Det var så ätstörningen kom till, det blev ett ”enkelt” sätt att kunna äta MYCKET utan konsekvens (vilket ju naturligtvis är total bullshit). Det kommer från diettänket från början, skammen att vilja äta lite för mycket av det goda. Jag lärde mig i väldigt ung ålder att skämmas för vad jag åt och därför är jag där jag är idag.

Så, det är dags att må bra.

Dags att vakna

Dags att vakna

Kommentarer 1 kommentar

Igår var det mer måndag än på länge och jag fick ett uppvaknande som hette duga gällande min övervikt. Jag har blundat i stort sätt hela året för det och skyllt på renoveringskaos, pandemi, stress, ålder, väder osv. Vikten har liksom inte varit skäl nog, jag klär mig efter min form och motionen går ändå rätt så hyfsat. Men nu till sist kom sandkornet som fick allt att tippa över och jag är helt på det klara med att det får räcka med självförnekelse nu.

Resultatet lät inte vänta på sig, jag hade en bra matdag igår och vikten hoppade ner lite mer än 2 kilo bara av det (ja, jag har en kropp som binder allt den kan…). Dock har jag en rejäl väg att gå innan jag får bukt på alla mina tokerier den senaste tiden, men jag tröstar mig med att jag inte gör detta utan verktyg och kunskap.

Naturligtvis är det inte direkt kul att jag gått upp nästan 10 kilo på ett år (och jag var inte normalviktig då heller), men nu är det som det är. Jag står för det, jag har ätit så pass idiotiskt att det inte är någon chock. Jag vet mycket väl att jag inte har något ”gratis” och för att hålla mig hyfsat normalviktig behöver jag vara försiktig. Jag vill inte kalla det strikt, det handlar trots allt väldigt mycket om mina val. Jag gillar livets goda – lite för mycket. 🙂 Jag ser emellanåt personer (typiska PT-influencers, ofta från USA) som lagar ganska tråkiga storkok som de sedan lever på dagar och veckor i sträck. Jag kan inte överhuvudtaget se mig själv göra det – jag gillar mat alldeles för mycket för det. 🙂 Men med det sagt behöver jag inte glufsa i mig allt jag ser.

Två saker är riktigt supereffektiva för mig när det gäller att gå upp snabbt i vikt: Godis och Bröd. Det förstnämnda är egentligen inget jag borde ha problem med, jag kan faktiskt leva helt utan det utan att deppa ihop. Jag är mer för salta saker än söta – EGENTLIGEN. Men när jag ger upp så gör jag det med besked, och väldigt ofta är det just det söta jag då drar in i mitt liv (ovanpå allt det andra). Jag kan inte ens påstå att jag suktar efter det, det är mer som en slags ”protest”. Supertramsigt såklart. Slut på det nu!

Bröd är värre, jag älskar bröd och när jag är stressad på jobbet är det så skönt att kunna moffa i sig en macka på stående fot. Jag har mina alternativa lösningar på det med kesobröd, VV-bagels och annat, men jag sticker inte under stol med att en riktigt god surdegsbaguette eller liknande är underbart. Nu kan jag naturligtvis äta det IBLAND och det är dit jag ska ta mig igen.

Jag kom på igår att jag har två workbooks i min samling av självhjälpsböcker, en om hetsätning och en om intuitive eating. Tänkte ta mig en titt på dem och se om de kan vara till hjälp framöver.

Tänkte även rita en målbild likt den jag gjorde för KM, vilket dock fick mig att igår mest surfa efter rit- och skrivplattor. 🙂 I morse tänkte jag ta tag i den på allvar, men då var surfplattan helt urladdad – typiskt.

Idag på lunchen körde jag ett pass SomaMove, trots att jag inte var sugen alls + galet hungrig. Jag älskar ju SomaMove, men att stressa och utföra det i ett skitigt och stökigt kök och med övervikt på det är inte alls kul. Men det hjälper ju heller inte att inte röra på mig och SomaMove ger mer än korta promenader trots allt. Jag saknar mitt kontorsgolv där man kan ha mattan framme jämt. Jag saknar att ha mitt hus i ordning. 🙁

Traderaförsäljningen är nu avklarad för den här gången. Tar lite paus nu och roar mig med kategorier där jag överlever att det avtackade hamnar på tippen. Tror nästa kategori blir mina gamla seriealbum. Mycket älskade en gång, ska bli spännande att se om det gäller än.

Vånda och väntan

Vånda och väntan

Kommentarer 2 kommentarer

Jag skulle i praktiken kunna kopiera mitt senaste inlägg som inte handlade om KM… Jag jobbar och jag våndas – typ. Våndas för att det är så mycket att göra och så mycket stressade människor omkring mig. Våndas för att jag bor på en soptipp utan någon synbar förändring i sikte. Våndas för att varje dag är exakt som den förra. Jag är SÅ KLAR med stress, pandemi och renoveringsstrul. I måndags kom ett ursäktsmail och nya tomma löften. Inget händer. Jag börjar misstänka att vi snart har betalat tillbaka en bra bit på renoveringslånet innan de ens kommit halvvägs. Jag roar mig bittert med att fantisera om hur det skulle se ut om jag skötte mitt jobb på samma sätt.

I helgen kom jag på mig själv med att bara stå och stirra i tomma intet när jag försökte hitta nån slags inspiration till att laga mat. Det finns liksom inget kvar snart. Både jag och mannen studsar dessutom av någon slags ”leda” (även om vi är snortrötta av våra jobb) och vill helst bara få fixa och dona i ett hem som inte tillåter det. Nu har det varit superfint väder ett par dagar som gett ny och behövlig energi för ett litet tag till. Jag har tankat sol i helgen och igår gick jag en längre promenad (utan jacka!) som var så uppfriskande. Men nu ska vädret bli sämre igen och jag fasar för det redan.

I min smått apatiska och desperata situation har jag därför tagit upp en gammal kompis, nätshoppingen. 🙂 Jag är för fet för nya kläder och hobbies håller jag ju på att tacka av, så det har blivit saker till hemmet.

I höstas köpte jag en Dyson och kastade ut snabeldraken, lyckligt ovetande om att hemmet skulle förvandlas till en byggarbetsplats och att filtret sätter igen av dammet hela tiden. Det tar dagar innan det torkar efter tvätt, så jag har nu beställt ett filter att kunna byta med + lite tillbehör som jag inte redan hade. Samlardjävulen!

I lördags impulshandlade jag en airfryer. Den har jag haft sikte på ett bra tag och när den nu plötsligt sjönk i pris med 700 kr för en förmiddag slog jag till. Jag velade lite för länge, så den hann gå ur lager (innan de tog bort den helt) så det är lite oklart när den kommer, men jag hoppas det inte dröjer allt för länge. Jag är förbaskat trött på att vänta. Även här har samlardjävulen i mig gått bananas och jag måste såklart ha alla tillbehör som finns. Det komiska är att det är långa väntetider på allt och jag har avbeställt ett tillbehör redan för att beställa (mycket billigare) på annat håll så det lär väl sluta med att jag sitter med alla tillbehör men ingen maskin. 🙂 Det verkar vara ungefär så mitt liv fungerar just nu med det mesta.

Men idag blev jag i alla fall av med ett litet sorgebarn – ett Traderapaket med kokböcker som legat här och väntat i en månad. Dessutom, nästan alla av mina handarbetsböcker såldes nu i söndags till bättre peng än väntat (bara två blev kvar) och samtliga är redan skickade (några t om redan mottagna) – FÖRUTOM ett paket som väntar på betalning/livstecken från köparen. Varje gång är det en! Om man budar på 8 olika annonser och vinner så borde man har lite intresse kan tyckas. Inte för att jag bryr mig annars (det var försäljning eller tippen som gällde) men jag har inte direkt oceaner av plats just nu och väntan är inget jag uppskattar alls.

I morgon ska jag faktiskt lämna hemmet lite längre än vanligt och ta mig in till stan för årets mammografi. Ingen favoritsysselsättning, men skönt att komma från skiten ett tag. Tyvärr är jobbet som alltid superstressigt, så jag kan inte unna mig en halvdag som jag hade hoppats på först, men jag tänkte åtminstone ta ett tidigt tåg och passa på att äta frukost ute. Det är ungefär så lyxigt jag kan få det just nu. Ett rent dammsugarfilter och en utefrulle. 🙂

Jag kommer på mig själv titt som tätt nu med att drömma om att bli ekonomiskt oberoende, slippa allt vad folk heter och flytta nånstans där bara jag, mannen, katten och några få utvalda gäster kan hålla till. Jösses så skönt det hade varit.

KonMari: Böcker

KonMari: Böcker

Kommentarer 0 kommentarer

Eftersom vardagsrumsrenoveringen tar så mycket plats och energi har jag tvingats att i stort sett pausa min KonMari-resa, vilket är rätt irriterande då jag verkligen mår bra av att få gå genom mina saker. Men nu har jag faktiskt slutfört mina pocketböcker och vanliga böcker med hård pärm, tack vare mannen som såg till att de sistnämnda ”försvann” idag (ledtråd: de befinner sig med uttjänta delar av vårt vardagsrum…). Så jag började ta mig genom serieböcker + hobbyböcker och till min förvåning var det ganska mycket som fick stryka på foten.

Glömde som vanligt att ta före-bilder, men här är en äldre bild från i höstas då jag fortfarande hade ett fritt golv på hemmakontoret:

Och här är resultatet efter för de övre hyllorna:

Högen på bordet här är de handarbetsböcker som jag tänkt tacka av, och det är en sorglig syn att skåda. Många av dessa har jag inte ens tittat i, de är som nya från tryckpressen. Dag efter dag, månad efter månad, år efter år har de stått i mitt synfält på hemmakontoret i den överbelamrade hyllan och påmint mig om hur dum jag är som köper saker som jag aldrig tar mig tid till. Jag gillar idén av att vara ett handarbetare, men sanningen är den att jag sällan tar mig tid – mycket för att jag har gått bananas på alldeles för många projekt och inte vet var jag ska börja. Mitt mål är att hitta tillbaka till glädjen det ger mig och då behövs inte de här böckerna.

Så småningom kommer jag att komma till faktiska handarbeten och det blir en spännande utmaning i sig, jag har säkert minst 10 projekt i gömmorna om inte mer. Jag har faktiskt fuskat lite och redan rensat bort allt garn som inte hör till ett specifikt projekt, det blev en hel del kassar som gick till mamma (som är en äkta handarbetare), och på några veckor har hon gjort mer av mitt gamla garn än jag gjort på flera år.

Frågan är då vad jag ska göra av dessa fina böcker. Som vanligt är jag inte intresserad av pengar, men jag lutar ändå åt att försöka sälja av en del av dem för billig peng. Lite som ett ”straff” kanske, för att jag ska inse hur dumma beslut jag fattat. Plus att det är fina mönsterböcker som rätt person kan ha mycket glädje av.

Även bland serierna rensade jag ut en del, där är jag dock inte lika ledsen över att de eventuellt hamnar i återvinningen, eftersom det är böcker jag läst och uppskattat.

Nya, mindre hyllplan för de jag vill behålla:

Avtackade ex:

Översta hyllan är nu tom (den får förvara min banjo tills vidare):

Jag är inte klar med kategorierna, jag får ta dem i ännu mindre delkategorier pg av platsbrist + att jag gärna vill försöka sälja några av dem (och det tar tid). Nästa på hobbyfronten är mina böcker om kost och motion och på seriefronten är det alla gamla album med kartongpärm som hängt med sedan barnsben. Det är en hel del!