Browsed by
Månad: maj 2018

Segt och struligt men lite kuligheter också

Segt och struligt men lite kuligheter också

Kommentarer 2 kommentarer

I morse hade jag ett utepass vid sju och det var ett sådant där pass som bara inte riktigt ville sig för mig. Jag var för det första väldigt stel och öm från start. Jag är rejält svullen av värmen och det sätter sina spår. Men jag klagar inte på vädret! Övervikten är inte bra att ha i de här lägena, den saken är klar. För det andra suger mina löparskor som uteskor om det inte handlar om just löpning på grus. Idag skulle vi bland annat springa en hel del i sick-sack och på sidan + på stenarna i lagunen och allt sådant kändes som en ren kamp mot skorna och jag var riktigt rädd att jag skulle stuka en vrist. Dessutom skulle vi hoppa upp snabbt på stora stenar i ett följe och jag fick faktiskt strunta i ett par av stenarna, jag vågade bara inte prova av rädsla att skon och foten skulle vridas åt olika håll + att jag kände mig stressad av de som kom bakom mig. Till och med när vi skulle stå i sidoplanka hade jag problem! Nu var det terminens näst sista pass för min del så jag rusar inte ut och jagar skor just nu, men jag kommer att behöva det i höst om vädret fortsätter tillåta utepass. Ironin här är att skorna jag har till vardags idag är ett par gamla inneskor som antagligen funkat kanon till dagens pass. De är av sockmodell och sitter benhårt fast på foten, ingen risk att komma snett i skon där. Värt att tänka på. Har vi utepass på sista passet ska jag testa dem då.

Annars känns det bra just nu. Diverse tekniska strul på jobbet, lutar åt att min jobbmobil får skickas tillbaka för reparation nu. Jätteskumt fel, på mitt kontor fastnar den i en omstartloop så fort jag kör WiFi. Men nu har den varit en dag hos supporten (annat kontor) och inte startat om sig en gång så det verkar ha något med vårt nät att göra i kombination med något som gått galet efter senaste uppdateringen. Datorn har jag också småstrul med, men just nu verkar i alla fall de värsta problemen vara lösta.

Idag fick jag en första intro till en kompetensgrupp som jag nu ska vara med i på jobbet. Jag ersätter en kollega som ska byta tjänst och jag ska villigt erkänna att jag inte ens fattade vad de egentligen pysslade med förrän nu. Känns bra att få vara med och utveckla och bestämma. 🙂 Det är ju åt det hållet jag vill utvecklas också. Dock landade därmed också en heldagsmöte för alla inom vår roll senare i höst halvt i mitt knä och det är jag mindre glad för. Men jag har varit öppen med att mötesarrangemang av det här slaget inte är något jag hittar energi i alls och vi har beslutat att kollegan fortsätter planeringen och så kan jag assistera vid behov. Jag kan inte hyckla där, jag tycker det är snortråkigt att arrangera den typen av klämkäcka möten. Det är knappt jag går på dem liksom. 🙂

Igår gjorde jag något galet för att få igång huvudet lite mer, jag anmälde mig till Jillian Michaels senaste dietbet! Konceptet i sig är naturligtvis skogstokigt och egentligen så emot allt vad jag tror på, men jag ser det enbart som en kul grej och som ett sätt att hitta lite mer kostfokus för en kortare tid. Konceptet är enkelt, man har en månad på sig att gå ner 4 % av sin ursprungsvikt och alla som lyckas med det får dela på vinstpotten sinsemellan. Det handlar inte om några fantastiska vinstsummor naturligtvis, de flesta lyckas ju trots allt. Man kan dock tycka att det är rent ut sagt idiotiskt att hoppa på nu när jag ska ha semester i en vecka, men jag har gott mod. 🙂 Det blir ju en liten tankeställare automatiskt under veckan, jag har trots allt en vinnarskalle. Jag vägde in mig igår kväll och mannen assisterade med en helkroppsbild med mig på vågen. Man skickar in en helkroppsbild ståendes på vågen + en tåbild med vågens siffror + ett kodord för dagen och sedan gör man det samma om en månad. Det sitter domare och granskar bilderna och bedömer om det är trovärdigt eller ej. För min del handlar det om att gå ner 3,3 kilo, vilket kan låta oöverstigligt men då ska man lägga in att jag vägde mig sent och det var hela 1,6 kilos skillnad från morgonens vägning (varav en liten del av det är mina kläder förstås, men långt från allt). Jag har gott mod. 🙂 Och skiter det sig kommer jag inte gråta, det är verkligen bara en kul grej. Hade jag känt det minsta stress eller obehag hade jag aldrig någonsin ens funderat på det. Den delen av min ätstörning är jag tack och lov klar med. Jag triggas inte av min egen vikt längre, jag har en skön kroppsacceptans idag och den är så viktigt för mig. Men det betyder ju inte att jag inte vill slimma till mig. 🙂 Men det ska ske på ett positivt och vettigt sätt och jag är bara ute efter något som kastar om huvudet lite så att jag kan hitta rytmen igen. Vi får se hur det slutar. 🙂

Som extra utmaning ska vi äta rätt mycket ute nu  eftersom vi varken vill ha disk eller mat hemma innan vi åker… Kanske skulle gått med i ett motsatt dietbet, haha. 🙂

Storlek Schmorlek

Storlek Schmorlek

Kommentarer 1 kommentar

Värmen fortsätter och idag fick jag ta av mig jackan på vägen in till jobbet trots tidig timme, det hände inte EN GÅNG förra året. Det säger en del. Svårt att tro att det fortfarande är maj månad. Jag klagar verkligen inte, även om det är varmt att sova. Till och med gammelkatten sov vid mina fötter i natt istället för att pressa sig mot mig. 🙂

Jag hade först tänkt ta en löprunda nu på morgonen i den sköna luften som ändå är den här tiden, men jag är alldeles för mör i kroppen. Det får bli en lätt lunchpromenad istället, jag kan inte pressa kroppen dag ut och dag in och tro att det gör nytta i längden. Det är också en sak att jobba mer med efter semesterveckan. Kvalitet över kvantitet – när det gäller det mesta.

Igår var jag tokhungrig på kvällen och fick vackert ta mig ett kvällsmål. Det gjorde riktigt ont i magen av hunger och kaffet gick inte att få ner. Jag blev alldeles yr av det, ungefär som om jag druckit det på fastande mage trots en riklig portion bruna bönor till middag. Antagligen är jag i en period när träningen bränner på lite mer, det brukar vara så den här tiden på året. Då gäller det faktiskt att äta rejält, fast inte att frossa. 🙂 Extra svår balansgång det där när man är överätare och hetsätare som jag. Det vill lätt slå i taket åt endera håll.

Hursomhelst trodde jag att vågen skulle vara all-time high idag, känner mig så stel och svullen i alla muskler i princip + bönor som bultar i magen på det och jag tycker jag ser lite ut som en stoppad korv överlag idag. Övervägde faktiskt att täcka över displayen för att inte få panik. Men det var faktiskt ingen fara som så, näst lägsta resultatet för maj månad (vilket i sig inte direkt är en bedrift, men ändå). Lägre än förra veckans katastrofnotering och på samma nivå som årsnittet legat på hittills. Det känns faktiskt bra, med tanke på att jag antagligen inte har optimal vägning idag med tanke på svullnad och toabesök etc. Men visst, bra är det ju inte som så. Jag vill inte ha den där jämrans åttan i tiotalet. Jag saknar sjuan. 🙁 Mentalt är det gigantisk skillnad av någon anledning. 79 jämfört med 82 är betydligt större skillnad än 76 och 79 t ex. Nåväl, jag är glad att jag vågade se resultatet. Känns betydligt bättre nu.  Jag kan inte jaga kilon när jag mår dåligt, det vet jag sedan länge. Först måste självkänslan vara på topp.

För att hjälpa självkänslan lite på traven så diggar jag att min överkropp ser krallig ut åtminstone. 🙂 Jag får ju aldrig det där klassiska fitnessutseendet oavsett vikt, jag är inte skapt på det sättet. Men muskler är till för att vara stolt över oavsett och jag har inget att skämmas över. Jag märker att jag har börjat programmera in det där allt mer nu, kommer ofta på mig själv att när jag tränar titta på kvinnor med samma kroppstyp som jag istället för de studsiga fitnesstjejerna (som är superfina och trevliga de också såklart) och vi är jädrar så coola allesammans! Storleken har faktiskt ingen som helst betydelse. 🙂

För några veckor sedan fick jag för övrigt frågan om jag skulle springa Göteborgsvarvet tre gånger samma dag av helt olika personer. Frågorna var dessutom nästan mer påståenden som skulle bekräftas än artighetsfraser. Det var väldigt bra för min självkänsla att få höra det och att få känna att det är så man ser mig. Jag vet att det låter tramsigt (i synnerhet eftersom jag hellre går på glödande kol än springer det loppet) men jag är så förstörd av alla dessa år av uteslutande. Jag är så van att bli undanknuffad, ratad, underskattad. Det är sorgligt i sig, men den tiden är ändock förbi nu. Jag har slutat be om ursäkt. Jag tar mig själv på allvar nu och jag är jätteglad att det är andra som gör det också. Önskar förstås jag hade mött alla dessa fina människor långt tidigare, men så är livet. Ungdomen väl är en period man bara ska överleva antar jag. 🙂

Träningsgrisen

Träningsgrisen

Kommentarer 3 kommentarer

Jag ser ut som en liten gris just nu, alldeles rödrosa i hela ansiktet. Det är sviterna av ett tufft pass HIIT + värmen på det. Men här klagas inte, trots att jag kokade lätt inifrån tog jag min laxsallad och satte mig ute i solen. Mest för att jag inte ville luncha med de som satt inne (osocial idag) och jag inte ville förpesta arbetsmiljön runt mitt skrivbord. Ja, inte min doft då utan laxens. 🙂 Jag har duschat och tvättat håret så jag doftar minsann prima för stunden.

Igår körde vi ett stationspass utomhus på lunchen i värmen, det var lätt plågsamt efter ett tag. Man satte bra fart mellan stationerna bara för att få skugga. 🙂

Maj ser med andra ord ut att bli en bra träningsmånad. Vikt och kost är en helt annan femma tyvärr, jag får bara inte fart på mig själv där. Varje gång jag tror att jag börjar närma mig kommer antingen demonen och knackar på eller så bara skiter jag i allt ändå. Frustrerande och jag gillar ju inte att känna mig stor heller. Min jacka stramar t ex och det är ingen känsla jag vill ha. Jag måste försöka hitta energi att ta tag i mig själv. Sommarsemestern närmar sig ju med stormsteg och då går jag alltid upp en hel del oavsett vad jag försöker och det finns absolut inte utrymme för det nu. Även fast jag inte har så höga mål är det just nu ganska dystert läge. Ändå kändes det så himla bra bara för några veckor sedan, men då var jag igång med cykling på helgen. Nu har jag två slafshelger på raken och det sabbar en del.

Denna helgen hade vi verkligen planerat in att ta första cykelturen till Verum, vi hade till och med planerat in mat efter det. Men lördagen gick åt till att vara social (+ att de hade arrangerat ett lopp på sträckan) + att vi med den vetskapen slafsade till fredagen rätt rejält. På söndagen kom regnet som SMHI hotat med hela helgen och som fått oss att lägga ner våra planer. Även om det inte höll i jättelänge hade det inte varit så kul att stå i det åtskilliga mil hemifrån. Tanken med Verumrundorna är att de ska få ta den tid de tar, vi vill gärna njuta av dem. Det är cirka 15-16 km till Verum från oss, så bara att ta sig dit och hem är tre mil, sedan tillkommer själva orienteringen när man väl är där. En runda brukar landa på minst en bit över 60 kilometer. Dessutom är det faktiskt rätt jobbigt att cykla tre mil på halvkass asfalt med våra MTB. Men visst, det är bara ursäkter. 🙂 Fast regn vill jag fasen inte ut i, så är det bara. Det är varken kul eller särskilt praktiskt, kartorna går ju inte att läsa. Jaja, jag hoppas vi hinner riva av en runda snart.

Nästa vecka har jag SEMESTER, sug på den! Inte guldläge att börja ta mig själv i örat alltså. Men det gäller ju faktiskt lite hela tiden, det perfekta tillfället finns aldrig. När vi kommer hem är det nedräkning till sommarsemestern liksom. Men visst, jag ger mig själv ändå en frist nu över vår semestervecka och jag är inte så oroad över den i sig. Vi brukar gå bort ganska mycket av överflödet och jag tänker inte noja heller. Men när jag kommer hem måste jag göra något drastiskt. Jag tror faktiskt inte det handlar så mycket om att skära ner heller, snarare att omfördela och inte minst ta ansvar. Jag behöver äta, men jag behöver inte äta jämt. 🙂

Jaja, gissa vem som inte var sen med att hänga med kollegorna att äta glass nu? Suck… 😉

 

Livräddande snabbvecka

Livräddande snabbvecka

Kommentarer 0 kommentarer

Undrar vart den här veckan försvann? Är precis på väg hem skönt nog. Som vanligt har jag mentalt checkat ut, men väntar på att gå till tåget.

Har haft fullt upp på jobbet med surdegar och annat + haft två halvdagars HLR-utbildning + DHLR, dvs Hjärt-Lungräddning och detsamma, fast med defibrillator också. Jättebra utbildning och nyttigt att få prova på och höra från en som vet vad han pratar om. Kontentan är i princip att alltid göra tvärtemot vad TV:n visar, haha. 🙂 Ett mer allvarligt tips: om du ser en person som råkat ut för en olycka, kolla att vederbörande andas – oavsett skada. Utbildaren berättade om flera verkliga fall som slutat med onödiga dödsfall för att folk har det inpräntat i sig att inte röra i folk som skadat sig, av rädsla för att göra dem illa. ”Vi har inte rört honom/henne” är ingen god gärning. Har nacken brutits av olyckan är den ändå bruten och då gör det ingen extra skada att försiktigt se till att luftvägarna är fria genom att hålla upp huvudet eller t om lägga personen i stabilt sidoläge om det går.

Det är verkligen intressant att se hur tokigt det är i alla filmer och serier (även realityserierna faktiskt, fast där handlar det mer om att de klipper bort de osexiga delarna än att de visar rena galenskaper). Ta t ex det här med en defibrillator. Hur många gånger har man inte sett den klassiska scenen där någon får en ”flatline” och de kastar sig över maskinen och vrålar ”CLEAR!”? Det funkar inte så. Man måste få igång systemet först, sedan kan man ”reboota” hjärtat. Det är som att trycka på resetknappen på en avstängd dator annars, inget händer. Man kan inte låta bli att undra hur många som dött på grund av att folk inte vet detta och pluggar in hjärtstartaren direkt utan att börja med HLR. Visserligen talar maskinen om det, men man vet ju hur folk är och varje sekund är knapp.

Annars har det varit en smått galen vecka, tekniken har verkligen varit emot mig. I onsdags fick min jobbtelefon ny firmware och efter det fastande den i en oändlig omstart-loop. Lagom kul. Efter lite googlande gjorde jag en fabriksåterställning som löste det hela, men jag insåg efter ett tag att huvudproblemet är vårt jobbnätverk, så fort jag ansluter till det börjar omstarterna igen. Som om inte det var nog så har min dator krånglat också, även där nätverksproblem. I går efter träningen var jag lite sen och skulle snabbt ta datorn in i ett Skypebås för att koppla upp mig på ett långt möte. Då var mitt konto låst! Och eftersom jag rensat telefonen hade jag inte numret till helpdesk heller, så jag fick rusa ut och jaga rätt på det. Efter mötet sedan gick jag tillbaka till min plats och dockade in och då låstes det igen! GAH! Men det är visst ett känt problem. Jag har inte vågat testa idag, de gjorde en liten rensning igår som eventuellt kan hjälpa, men de kunde inte garantera något.

Träningsmässigt har det varit en bra vecka. I onsdags hade jag behövlig vilodag. I torsdags var jag ruggigt nära att banga åttapasset, jag var så oerhört trött på morgonen och kände mig inte alls redo. Men jag omvärderade beslutet och tog mig dit och vi var hela tre stycken och vi skulle bland annat köra en mängd gummibandsövingar två och två så naturligtvis hamnade jag med vår tränare. 🙂 Men det kändes bra att få en genomkörare och han berömde mina squats lite extra, vilket gjorde mig glad. Jag vet ju att jag blivit rätt bra på dem.

Idag kan jag säga att jag har rejäl träningsvärk, jag var riktigt orolig för hur det skulle gå på dagens Soma Move. Det var lite stelt emellanåt också, men i det stora hela var det ett mycket bra pass. Vi körde gamla release 8 och till min förvåning upptäckte jag att jag nu kan nå mina vader i rörelsen ”Star”, det har aldrig gått innan! Så nog fasen gör det skillnad!

Star = man står med fötterna brett isär och armarna rakt ut åt sidorna (som en stjärna, därav namnet). Därefter vrider man hela kroppen åt sidan och böjer så djupt man kan på ena knät och ena armen (samma sida som knät) går rakt upp mot taket medan den andra vrids bakåt och neråt för att nå låret, knät eller vaden beroende på hur rörlig man är. SEdan går man upp i ursprungsposition igen och kör åt andra hållet. Jag skulle vilja göra den just nu, men kollegorna lär undra. 🙂

Kost- och viktmässigt är veckan inte lika lysande, men jag bryter ihop och kommer igen. 🙂

LEGO-antiklimax

LEGO-antiklimax

Kommentarer 1 kommentar

Igår kom mina lösa bitar, men tyvärr saknades två 1×4 light bluish gray plate så jag kunde inte slutföra mitt fina rymdskepp. 🙁 Det komiska är att det är väldigt vanliga bitar och jag försökte se om jag kunde sno dem från något annat (öppnat) bygge igår, men tyvärr hade jag ingen framgång. Har mailat säljaren och jag hoppas han skickar dem. Lätt hänt att det missas, det är ju rena plockordrar och det är vanliga privatpersoner som ligger bakom. Kul var det att bygga i alla fall och rymdskeppet blir verkligen jättefint! Jag vet att det finns ett större någonstans som jag dreglat efter för ett par år sedan, men då var jag inte lika insatt. Halvsvåra bitar att hitta också vill jag minnas, men det kan ju vara kul. Billigare än modulhusen hursomhelst. 🙂

Igår när jag kom hem var jag absurt hungrig och så kolhydratsugen att det nästan gjorde ont. Så jag gjorde en enkel nudelsoppa med varma mackor till. Absolut inte smalmat på något sätt, men jag behövde inget mer efter det heller.  Hade jag ätit något nyttigare hade risken istället varit stor att jag fått äta något på kvällen också.

Knallade bort i morse och hämtade min dator som nu har Windows 10. Så långt fungerar saker som de ska.

Körde ännu ett tufft pass HIIT på lunchen, gissar att hungern inte lär vara mindre i eftermiddag. 🙂

 

Skön helg

Skön helg

Kommentarer 2 kommentarer

En riktigt trevlig helg i bagaget där kulmen var en fantastisk konsert med Johnny Marr. En hel del besvär var det ju för att få se honom, men ack så värt det! Två sena nätter på raken + en hel del extraintag lär inte ge bra resultat för veckan dock. Men det kan det vara värt ibland och jag gläds åt att magen faktiskt sade stopp både en och två gånger i helgen. Helgen som kommer lär bli desto lugnare.

Lite halvknasig jobbvecka igen. Idag ska jag lämna in datorn för uppgradering till Windows 10 över natten. Sedan ska jag ÄNTLIGEN gå HLR-utbildning på onsdag förmiddag + torsdag eftermiddag. Dessutom är det annat möte på torsdagsförmiddagen så den dagen blir det inget annat gjort. Klurar lite på hur jag ska få in ett träningspass där, lunchen funkar inte eftersom HLR-kursen startar 12:45 av någon anledning. Jag skulle vanligen gå på åttapasset, men det kan bli lite stressigt till förmiddagsmötet då (även om jag tänkt Skype:a in) + att förra veckan var det EN person på åttapasset och jag är lite rädd att det är samma visa nu. Jag har inget emot att träna med få personer, men jag vill inte ha tränaren för mig själv. 🙂 Sjupasset å andra sidan blir lite väl tidigt, i synnerhet eftersom kursen slutar sent. Det lutar väl åt att chansa på åttapasset och hoppas att jag inte är helt allena.

Igår hade jag Tradera-bonanza och bjöd på allehanda Disneyserier till samlingen. Svindyrt blev det, och jag har lite dåligt samvete för det, men det blir ett väldigt trevligt tillskott och det regnar inte direkt av de här magasinen annars och absolut inte i den kvaliteten (det mesta är NM = Near Mint). Lite sur att jag sumpade den auktionen jag allra helst ville vinna, bara för att jag antog att ingen annan skulle buda. Jag hade kunnat ge mer, men trodde inte det behövdes eftersom utgångspriset var rätt högt och intresset verkade lågt. Tji fick jag.  Vår Tradera-nemesis var som vanligt inblandad i de flesta buden, men jag snöt det mesta för honom. Hehe. 🙂 Jaja, snöt och snöt. Det var hans maxbud som jag toppade. Rent krasst är det egentligen jag som får lida rent ekonomiskt. 🙂

Jag skulle verkligen behöva lägga ut egna annonser, har t ex dubbletter av tidningar i fantastiskt skick. Fast det är svårt att sälja sådant som privatperson på Tradera, tänkte kika in på några mer specifika FB-grupper istället. Är inte ute efter att göra några stora vinster, men vill gärna sälja till likasinnade. Framförallt de i perfekt skick då, de förtjänar en samlare. Mitt samlardille i det här fallet handlar mycket om att blidka mitt yngre jag lite. Jag var en väldigt nitisk och försiktig liten tjej eftersom min pappa är samlare och jag tidigt lärde mig att man inte veckar eller kladdar i böcker och tidningar som ska sparas på. Jag hade tidigt en prenumeration på Kalle Anka & Co och älskade den. Jag läste mina numer om och om och om igen och visserligen använde jag klistermärkena och annat som följde med, men i övrigt var de i perfekt skick. Tills en dag då jag kom hem och min mamma hade lånat ut flera årgångar till två av de värsta barnen jag visste. De står väl bakom 9+ % av alla mina trasiga leksaker genom åren och deras respekt för lånade tidningar var lika hög. De kom hem igen, trasiga och sönderbläddrade. En del saknade omslag, en del hade de skrivit i. Jag kan fortfarande känna känslan jag kände då. En mix av förtvivlan och aggression på samma gång. Nu fick mamma bära hundhuvudet då, men jag har förlåtit henne sedan länge, hon förstod inte att barn kunde vara vandaler eftersom jag alltid varit så försiktig. Mitt mål är att skaffa dem på nytt i så bra skick som möjligt. Det är oerhört mysigt att se dem även idag för den delen. 🙂

Lugnt lunchpass idag, fast jobbigt för det. Jag var både svettig och vrålhungrig efteråt.

Magen vet bäst i alla lägen!

Magen vet bäst i alla lägen!

Kommentarer 1 kommentar

Mentalt har jag checkat ut från jobbet nu, fysiskt hänger jag kvar cirka 15 minuter till. 🙂

Kikade in på Aftonbladet lite smått och svär just nu över att jag inte följde min magkänsla igår och satte en hundring på Schweiz i hockey-VM som jag tänkt, allt var ju verkligen upplagt för det! Aaaargh, jag måste verkligen börja göra som magen vill i alla lägen. 🙂 Inte för att hockey-VM engagerar mig ett skit, men det lilla jag läst om det sade ju allt. Man märker annars att hockey-VM är totalt meningslöst idag. För 20 år sedan hade jag hånats på alla håll och kanter (trots att jag varit svensk sedan 18 års ålder), idag hör jag inte ens ett ”Heja Sverige”-tillrop trots att de är i semi. Jag förstår det till fullo, kan detta VM bli mer urvattnat än det är liksom? Tyvärr är det ju i Köpenhamn så vi lär väl känna av det lite i morgon. Å andra sidan lär matcherna pågå när vi är där och vi hade inte tänkt stanna sent eftersom vi har rum i Malmö.

SomaMove på lunchen idag och det satt jäkligt fint. Testade mina nya tights från Bonprix och de funkade bra till den typen av träning. De är väldigt lösa, men verkar ändå hålla sig på plats.

Nu ska jag strax på tåget hem och därhemma vankas grillkväll med lite bubbel och musik. Känns som en mycket bra plan. 🙂

Pust!

Pust!

Kommentarer 1 kommentar

Startade dagen med ett utomhuspass med träningsgruppen. Jag är fortfarande slut! Jag vet inte varför jag blev så utpumpad, men det var förstås ett rejält pass också. Först körde vi olika förflyttningar på två led där jag lyckades dratta på arslet när vi skulle göra framryckningar. Skon tappade fästet helt och jag föll bakåt rätt ner i gräset. Men det gjorde inte ont och jag bara garvade. Därefter körde vi diverse tänj- och enbensövningar, följt av ett gäng övningar mot de stora stenarna som finns där´. Övningar som jämfotahopp upp på stenen, enbenshopp upp på stenen (vilket är SÅ läskigt, stenarna är allt annat än jämna också), armhävningar och så vidare. Sedan sprang vi i den förhatliga ”lagunen”, en avlång sänka fylld med stenar som rullar åt alla håll (på bilden). Det är jobbigt bara att springa ner i den och att dessutom trängas med andra och undvika att krocka gör det hela ännu värre. Vi körde fyra rundor vanlig löpning och fyra rundor slalom där i. Under slalomrundorna trodde jag faktiskt jag skulle få ge upp, jag var så trött att benen knappt bar mig och det är jäkligt ansträngande att springa uppför rullstenar, man får inget fäste om man inte tar i. Det hjälpte inte heller att min träningströja för dagen verkar vara feltvättad, den andades inte alls och svetten forsade överallt. Direkt efter lagunen när vi bara stod och flåsade skulle vi dessutom köra typisk HIIT-intervaller med tre övningar (sick-sackhopp med djup sitt, burpees och mountain climbers). Först 45 sekunder per övning, sedan 30 och till sist 15 i ett svep. Jäklar så trött jag var! Slog i knät i en sten i en burpee, men jag tror inte det blev något som tur är.

Just nu känns det som att jag skulle kunna äta non-stop. På ett bra sätt då, det känns verkligen att jag har bränt kalorier. 🙂 Det är verkligen den bästa hungerkänslan! Givet att man har något att stilla den med då såklart. 🙂

Har annars en bra dag på jobbet idag, bara surdegen som ska bakas ut. Möte efter lunch – kan gå hur som helst antar jag…

Kände mig lite öm i ryggen igår när jag satt på stolen, men efteråt kändes det faktiskt toppen, så jag antar att den är rätt bra. 🙂 Jag hoppas bara katterna låter bli att använda den som klösmöbel…

Igår tog jag mitt LEGO-nörderi till nästa nivå, jag beställde lösa bitar… Jag har hittat ett jättefint Star Trek-skepp i liten skala som någon knåpat ihop och lagt ut beskrivning på Rebrickable snällt nog. MOC (My own creation) kallas det på LEGO-språk och det finns ärligt talat precis hur mycket fina saker som helst, i alla storlekar. Det finns naturligtvis mängder av sidor för allt sådant, och den ultimata sidan är Bricklink där man kan köpa av andra nördar + se i princip alla set och bitar som funnits. Det är lätt att surfa loss timmar där. 🙂 Roligt också att se de galna prisökningarna på vissa set. Tyvärr inga jag har än, men man kan ju hoppas. 🙂 I alla fall behövs 199 bitar till skeppet och jag har beställt av två svenskar för att få ihop dem. Jag utgår från att frakten är lite billigare inom landet. Ska bli kul att se hur det går!

 

Äntligen!

Äntligen!

Kommentarer 2 kommentarer

Bra start på den här dagen, årets lägsta viktresultat så där lite oväntat! Weee! Och det syntes baske mig på måtten också. Det är visst bra att cykla. 🙂

Jag försöker att inte dra allt för stora växlar på det dock, vikten kan ju lika gärna hoppa upp igen nästa vecka, i synnerhet eftersom helgen blir som den blir och det här är mensveckan då jag historiskt svettas bort extra hekton av mig själv. Men det är kul att se och inte minst känna lite resultat äntligen.  Det ger mig en fortsatt boost att hålla igång med vad jag nu gör för stunden.

Just idag vet jag dock inte hur mycket kroppen orkar hålla igång, jag är i ärlighetens namn rätt mör från igår, det passet visste var det tog. Det är upp till mannen, vi har talat löst om att köra ihop när han kommer hem och är han på G ska jag inte vara en bromskloss. Men det är inte optimal temperatur för inneträning just nu, jädrar vilken sommarvärme det är ute! Jag klagar dock inte. 🙂

Idag har jag varit en sväng inne i Hässleholm och klämt tuttarna. Klaffade förvånansvärt bra med tågen och jag behövde inte vara iväg så länge skönt nog. Passade på att unna mig en latte innan tåget gick hem. Jag ska inte ljuga, jag hade först tänkt ta en full fika, men tjejen i kassan var så snabb att jag inte hann se vad de hade på menyn och bra var ju det. 🙂 Då tänkte jag istället köpa hem någon slags lunch, men det slutade med att jag impulshandlade två tidningar istället. Bättre för kroppen, men inte ett dugg bättre för ekonomin. 🙂 Det går inte att ha balans rakt över, det är bara så. 🙂

Igår monterade jag ihop min balansstol och idag är det alltså premiär för att jobba med den. Lite svårt att ge ett fullt omdöme riktigt än när kroppen var så mör från innan och min rygg gjort lite ont, men första intrycket är att den är bra. Det är roligt att gunga. 🙂

Jag fortsätter envist knåda surdegen från igår. Nu har vi alla enats om en lösning – förutom personen som startade allt. Lite tröttande att det alltid är samma visa och jag sitter just nu och undrar varför jag ens driver det här när det faktiskt inte alls är mitt ansvar. Men det är så jag är, vi jobbar trots allt alla mot samma mål och jag har själv svårt för folk som slår ut med armarna och vägrar bidra bara för att det inte står uttryckt i deras profil. Därmed inte sagt att jag accepterar att bli utnyttjad heller.

Jag börjar mer och mer hitta någon slags ledare eller kanske snarare guide/planerare/uppstyrare i mig själv som jag inte visste fanns var där. Jag har alltid varit experten, men jag känner ett rejält skifte inom mig sedan ett tag nu. Jag ska bara bli klok på vad jag skiftar till också. 🙂 Just nu hade det nog helst varit semesterfirare… 😉

Genomsvett och glassig

Genomsvett och glassig

Kommentarer 2 kommentarer

Idag har det varit en bättre dag på jobbet, trots att jag fick en surdeg framför mig. Men jag har väntat på den ett tag nu, så jag är inte ens irriterad.

Igår körde vi ett pass utomhus på lunchen med lösa vikter och lite HIIT-upplägg. Det är alltid automatiskt lite jobbigare att träna när det är varmt och man dessutom badar i kliande gräs, men jag klagar inte. 🙂 Dock var det nästan omöjligt att göra trollböj med vikten, cyklingen hade visst stramat upp de musklerna lite väl hårt. Det släppte lite på slutet skönt nog, men första varvet började jag nästan skratta. Jag är van numer att kunna göra rätt djupa knäböj med rak rygg, det är alla pass med SomaMove som mjukat upp mig. Så att nu fastna halvvägs var lite konstigt. 🙂

Idag körde jag ren HIIT på lunchen, en bra pass med den tuffaste instruktören. Idag körde vi enbart med våra egna kroppar som motvikt, lite annorlunda, men bra. Efter uppvärmningen körde vi först tre parövningar x 2. Parövningar är roliga om man har en kul partner, mindre roliga om man står där och skrapar med foten och inser att ingen vill vara med en. Idag hamnade jag med en dam som jag gissar är något äldre än jag själv och det gick ganska bra. Hon var förstås lite försiktig, men man behöver inte alltid köra på 100 % heller. Hellre lite lugnare tempo än att hamna med någon som helst velat slippa. Efter det körde vi på som vanligt med fyra stationer med två övningar per station som man varvade mellan i sex rundor, 35 sekunder per övning. Det var burpees, utfall, baklängesburpees, planksteg, squathopp, mountain climbers och på sista stationen var det enbart höga knän på matta i 35 sekunder – dvs sex ggr på raken (10 sekunder vila mellan)!  Jag svettades till och med från öronen! Och det var inte slut efter detta, vi avslutade med att åter para ihop oss och sprinta fem längder var, som om det inte var svettigt nog. Idag var verkligen orken med mig och jag märker att cyklingen gett lite extra boost. Däremot var jag rätt trött i styrkepartierna, inte så konstigt efter gårdagens pass.

Upptäckte efter passet att jag glömt bort att min deo dog igår och att jag kastade den. Så nu kör jag au naturel, lagom spännande. 🙂 Men det är inte så många timmar kvar till hemgång och jag orkar inte rusa upp på byn för det. Vårt kontor är inte så varmt, däremot lär jag flyta bort på vägen hem, men det må så vara då. 🙂

Min stol har anlänt till Sverige och det skulle inte förvåna mig ett dugg om de försöker köra ut den i morgon när jag är i Hässleholm. Blir inte riktigt klok på var den hamnar i så fall, men jag hoppas det inte blir för mycket kladd. Ibland skulle onekligen det där körkortet – och extrabilen – vara bra att ha. Just nu är jag ju inte så pigg på mer hemmajobb heller, jag är igång med min träning och vill fortsätta älga på. Jag gillar verkligen inte att köra kvällar. Helgen blir ju dessutom ”dålig” i det avseendet, vi är mest på resande fot. Men det brukar lösa sig.

Hoppla, precis när jag tryckt i mig en banan för blodsockrets skull ville kollegorna äta glass i värmen och jag var inte sen att haka på. 🙂 Jag är glassoman, precis som min mor. Jag testade LOHILOs caramel & peanut bar, en proteinglass med mindre socker. Inte alls så dum faktiskt. Nu gör det inte jättemycket för kalorierna med sådan glass (151 kcal i just denna), men lite nyttigare är det ju. 🙂 Jag är inte på något sätt rabiat, men det är alltid kul att prova på alternativ. Barebells proteinglass var inte heller dum, däremot kan man skippa Noccos isglass, den hade en ganska skum smak. I morgon kväll ska jag hämta ut gammal hederlig gräddglass (med massor av socker) från Hemglassbilen som jag förbeställlt, kände att det var dags nu. Trodde först att jag skulle kunna hitta roliga sorter i våra vanliga affärer, men häromkring är det jättetrist sortiment. Magnum och Piggelin, typ. Jag tycker det är bättre att ha pinnar och strutar hemma, jag har inga problem att hålla mig till en i taget. En bytta glass däremot, det är fullkomligt livsfarligt! 😉 I synnerhet eftersom min man är så ordentlig och bara äter det man ska. Jag försöker ta efter, men det går sådär. 🙂 Det vill gärna bli några skedar till.

Väderprognosen verkar ha ändrats framöver, innan var det regnmoln hela veckan ut, men nu har det bytts ut mot solar. Inte mig emot! 🙂

Min stol har anlänt hemma nu och den har tagits emot av mitt alter ego Kajansju tydligen. 🙂 Alla versioner jag sett på mitt efternamn genom åren… synd man inte sparat på dem. 🙂