Browsed by
Kategori: Media

Tack Marika!

Tack Marika!

Igår var jag på Marika Carlssons standup-föreställning. Vi såg henne tidigare i år på Valborg tillsammans med andra komiker i Älmhult och jag råkade se att hon hade egen show här i närheten, så jag knep två platser mest på kul. 

Det hon erbjuder är härlig humor – men också en osminkad insyn i hennes kamp mot sockerberoende och inre demoner och det var en stark och känslosam upplevelse. Det var väldigt länge sedan jag hade så mycket olika känslor på en och samma gång. Jag kan varmt rekommendera att se henne om möjlighet ges, hon gör ett fantastiskt framträdande och visar upp en sida jag inte var beredd på. 

Det gav förstås mig även mängder av tankar, då jag har liknande demoner fast av lite annan sort. Men beroenden är lika av naturen och jag kände igen väldigt mycket. 

Det som jag verkligen uppskattade var hennes känga mot hela samhället och synen på att alla ska vara lika och ”att det bara är att skärpa sig lite”. Hon berättade sanningen om skräpprogrammet ”Den stora hälsoresan” och hur djupt hon ångrar att hon var med. Jag såg första säsongen (hon var med i andra) och förfasades både en och två gånger åt sättet och den obehagliga ”coachen” (som inte har ett uns utbildning för övrigt). Att dra kvinnor och män i olika åldrar över samma kam är naturligtvis helgalet och jag retade mig på att debatten i stort sett helt uteblev då det ju var ”underhållning” och alla gillar att se folk gå ner i vikt efter att de lidit lite. Att nu få höra Marika såga honom helt och berätta att de klippt bort all hennes kritik (vilket leder till att hon syns mindre och mindre under säsongen) + en diskussion med Agneta Sjödin som berättade att efter hennes medverkan var hon så sönder i kroppen att hon inte kunde träna på tre månader(!) – det får mig att se rött! 

Jag blir så förbannad på hur det ser ut idag. Allt är bara yta och billig underhållning. Vi duger inte som vi är, utan allt måste fixas och lyftas och snöras och suckas över. Naturligtvis älskar jag inte min övervikt och jag kommer aldrig lära mig göra det heller (vill det inte ens), men jag vill på intet sätt jaga efter enbart yta. Jag vill framförallt må bra och inte ha nervsmärta i låret, jag vill vara rörlig och hyfsat stark och ha normal kondition. Men jag skiter fullkomligt i att vara trådsmal och ”fit”. Jag vågar nog till och med säga att jag skiter i min vikt som så. Där jag mår bra, mår jag bra. Jag är snart 50, det är dags att sluta fred med min kropp på allvar. 

Fotobluff x 2

Fotobluff x 2

För ett tag sedan skrev jag att jag var lite ledsen över att jag såg så tjock ut på en bild en dag då jag kände mig lite extra fin. Efter att ha laddat ner bilden i större format insåg jag med ett skratt att det inte var jag som var supertjock, utan bilden som var förvrängd. Min kollega verkar ha något slags vidvinkelfilter på sin mobil som gör att alla i ytterkanterna blir breda (se på brädorna!).

Med det sagt är det lite samma visa, fast tvärtom när jag fotar mig själv ovanifrån:

 

Det är så jag vill se ut, fast utan att luras med vinklar.

Vad vill jag ha sagt med detta? Bilder kan onekligen luras REJÄLT åt båda håll. 😀

Omplanering och tramsprogram

Omplanering och tramsprogram

Igår under Soma Move-passet tänkte jag snett och trodde att näst sista mönstret var det sista och tömde i princip ut mig helt på sista varvet. Det var inget roligt att köra vidare efter det kan jag lova. 🙂 Jag märkte annars att jag hade för lite energi i kroppen, jag blev faktiskt lite yr på slutet. Jag tror att boven är min nuvarande frukostbägare, Axa Havrecrisp är gott, men i princip bara luft och behövs drygas ut med något mer. Därför ska jag testa resten av veckan att äta lite hemma också innan jag drar till jobbet eftersom jag ändå inte verkar göra åt alla SP under dagen just nu. Så jag fyller på med två knäcke med leverpastej hemma för 3 SP till (om jag har tid). Jag tror det kommer göra susen. Dessutom håller inte leverpastejen så länge, så det känns bra att få användning för den. Jag diggar verkligen Icas leverpastej med låg fetthalt, den smakar oväntat bra. Men locket är bedrövligt, det går inte att stänga!

Jag är annars skapt så att jag inte kan ha för mycket mat i magen innan ett pass. I söndags åt jag två pastejknäcke + en liten skål fil med bär till frukost och trots att det var långt senare som vi tog upp våra kettlebells (vi gick till och med en sväng till affären innan) åkte bären lite upp och ner. Ingen skön känsla alls. Så jag försöker att undvika det i den mån det går och kör gärna på ganska tom i magen. Oftast märker jag inte av det alls, men igår var det extra svettigt och som sagt var bägaren lite väl klen. En banan i hade gjort susen. Idag ser det ut som vi har bananer på jobbet, så jag ska nog köra på det också. 🙂 Fast just nu är jag inte ens hungrig, så typiskt.

Idag har jag med mig en så kallad äggwrap till lunch, tips från en VV-medlem. Misslyckades dock en aning med själva wrapen, det blev lite tunt på ena kanten och där blev den för mycket gräddad + att den sprack sönder där direkt när jag skulle ha loss den från bakplåtspappret. Men det blev en rulle till sist och om den smakar bra vet jag till nästa gång hur jag ska gå till väga. Gillar verkligen idén!

Såg större delen av ett BBC-program om övervikt i går kväll och blev som vanligt lite irriterad på hur gravt de förenklar allt. Jag fattar att det är riktat åt de britter som inte har en susning om vad hälsosamt leverne är, men det är tröttande ändå. T ex körde de den gamla klyschan (ja, jag tänker baske mig kalla den det) att man ska äta frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en tiggare. Det ”bevisas” genom att programledaren äter en typisk engelsk fry-up vid kl 9 respektive någonstans rätt sent på kvällen. Surprise, surprise hanterar hans kropp nio-målet mycket bättre. Men det här är 2018. Vem i h-vete har ens tid att äta jättefrukost klockan nio till att börja med? Då har många av oss varit uppe en bra stund redan och är på jobbet. Dessutom skulle jag må fysiskt illa av att äta så mycket och sedan försöka jobba på det. Jag äter inte lättare frukost och lunch för att jag vill frossa loss till middag utan för att min kropp blir så oerhört stinn och däst av för mycket mat på dagen och då blir jag oundvikligen trögare i huvudet och kan inte jobba lika bra. Jag säger inte att det är så för alla, men det är så JAG fungerar och de som t ex propagerar för periodisk fasta håller med mig. Lika många vetenskapliga studier visar ju på att vi inte alls behöver äta enligt scheman. Jag betvivlar dessutom att urmänniskan åt en bautafrulle kl 9 varje dag. Men visst, jag kan så klart hålla med om att det är urbota dumt att äta för nära sängdags och jag är inte naiv, jag vet att det är många med viktproblem som skulle må bra av att dra ner på sin kvälls- och nattamat.  Jag mår själv inte heller bra av att äta för sent och jag har någonstans instiftat en oskriven regel sedan ett bra tag nu att inte äta något extra efter middagen om det inte verkligen är kris (eller speciella tillfällen som resor och annat såklart). Eftersom vi äter tidig middag (oftast kring fem) gör det att kroppen hinner ta hand om maten i god tid innan det är dags att sova och min kropp mår bra av det.

Nästa irritationsmoment i programmet är ännu mer irriterande och handlar inte helt oväntat om träning. Åter igen måste man lyssna på dravel som att gymträning inte ”behövs” och att man inte bränner så mycket kalorier som man tror. Jaha? Och vem går till gymmet för att enbart BRÄNNA KALORIER?! Gah. 🙂 Här var ”beviset” två äldre damer som fick träna en timme på gym ena dagen och köra vardagsmotion en annan dag (gå till jobbet, städa, trädgårdsarbete osv). Värt att notera här är att båda damerna ogillade gym till att börja med, bara det kändes ju genast tramsigt. Det var inte direkt så att svetten sprutade under den där timmen… Och föga förvånande var resultatet att för den ena damen var det 50/50 mellan gym och vardagsmotion och för den andra var det 25/75. Men det dam 2 gjorde på en dag vill jag ju se en vanlig arbetande människa göra dag ut och dag in, man grovrensar t ex knappast dagligen i trädgården om man inte är trädgårdsmästare? Inte för att jag dissar vardagsmotion det minsta, men jag fattar inte jämförelsen. Det som de dessutom missar TOTALT är de andra sidoeffekterna man får av typisk ”gymträning” och det är muskler, rörlighet och flås. Åter igen, jag fattar att målet antagligen är att få fart på soffpotatisarna som sitter i bilen till jobbet och åker hiss istället för att ta trappor, men varför skrämma bort dem från gymmet? Jag fattar inte.  Det är ju inte samma sak? Jag går inte på mina pass för att bränna kalorier och bli smal, jag gör det för att hålla i mitt flås och bli starkare. Det är ett enkelt sätt att må bra i ett samhälle där man tillbringar 8 timmar om dagen framför en skärm och inte har varken tid eller ork för 8 timmars vardagsmotion på det.

Jaja, i morgon är det officiell vägning igen, jag hoppas på årets lägsta notering! Nu ska jag visserligen köra HIIT på lunchen, vilket lär sätta sig i kroppen, men då får det väl vara så då 🙂

I kväll blir det sista resterna från söndagens SP-bomb. Jag tänkte ju äta upp allt igår, men insåg att de där småburkarna rymde betydligt mer än jag räknat med och det hade blivit en absurd portion. 🙂 Kan inte fatta att de räknar hela receptet som 4 portioner – och då är jag ändå en person som älskar mat. Jag var rejält mätt, att äta det dubbla hade inte ens funkat!

Jag rör på fläsket!

Jag rör på fläsket!

Ännu ett träningspass under bältet idag, en liten mix av allt möjligt direkt på morgonen och rejält med svett även denna gång. Vi avslutade med rörlighet på matta och det var SÅ SKÖNT att för varva ner ordentligt och verkligen sträcka ut alla mina stackars ömma muskler, den här veckan har varit tuff mot kroppen. I ärlighetens namn har det nog varit något pass för mycket, igår var jag rejält mör. Men nu känns det bra igen och jag tror att morgondagens Soma Move-pass blir perfekt avslutning på veckan.

Idag kände jag mig dessutom stark som attan och det såg bra ut i spegeln i lokalen de gånger jag tittade dit. Även igår på löpbandet gillade jag det jag såg. Kan ju vara att jag valt rätt klädmix också, haha. 🙂 Idag hade jag mina mjuka tights som med fel linne får mig att se gigantisk ut. Det måste vara ett lite längre och lösare linne till – vilket jag hade idag. Det är synd att träningskläder går ut mode så snabbt, hade gärna handlat på mig mer av samma modeller som jag haft denna vecka.

Bjuder på två svettiga bilder idag, första är från igår direkt efter löpbandet och den andra är från i morse:

       

Det visade sig att det är Ica som har strul med rabatterna för Icaklassikern, jag fick felanmäla det hos dem igår. Menar väl det…

Fick precis bekräftelse på att nya diskmaskinen kommer på måndag, hoppas det är med installationen som vi betalat för också. 🙂 Jag är inte säker förrän maskinen är på plats. Vi kanske hade kunnat fixa det själva också, men jag gillar inte att mecka själv med rör. Vi har dessutom aldrig rätt verktyg.

Det innebär hemmajobb på måndag eftersom tiden är någonstans mellan 9-17 och mannen åker till jobbet vid lunch (han kan inte flexa). Tyvärr innebär det också att jag missar mitt lunchpass. 🙁 Fast jag såg nu att det inte skulle vara boxning så det känns lite lättare. Jag får helt enkelt masa mig ut och springa oavsett väder.

Hade faktiskt varit lite kul att se vad jag springer på för tider idag. Jag har däremot inga stora förhoppningar som så. Skulle gärna vilja hitta tillbaka till mina fina resultat igen, men då måste jag bli lättare i kroppen och springa mycket mer. Rekordet verkar vara satt den 25/3 2015 då jag klarade 5K på 27:22 tydligen. Jisses vilken tid, sett till just min potential då! Tyvärr lägger jag inte så mycket tid på löpning längre som jag gjorde då mitt rekord sattes och jag väger sex-sju kilo mer på det. Den dagen var dessutom idealisk, jag sprang ute på rak asfalt, det var lite småkyligt ute och jag hade ett pannben utan dess like. Det är roligt att läsa gamla blogginlägg. 🙂 Har länge tänkt att jag borde läsa från början, skrev ju regelbundet på VV mellan augusti 2010-juli 2016 och jag har allt samlat i en GIGANTISK wordfil.

För att ge ett exempel från 2015 apropå löpning:

Snabb blir jag aldrig, men just de där sex minuterna per km är stort för mig av någon anledning. Det är en sådan klassisk gräns det där, att klara 5 km på en halvtimme. Det hade jag aldrig vågat tro på för fem år sedan (eller innan dess…). Märk väl att det inte betyder att jag skulle fixa milen på under en timme, jag tror inte min kropp skulle orka allt för långa sträckor på en och samma gång. Jag är ganska tung och klumpig sett ur löparögon. De som jag tränar ihop med och som springer på riktigt bra tider har alla en sak gemensamt, de är små, smala, seniga och svävar fram ljudlöst. 🙂 Fascinerande att se och jag jämför mig INTE! 😀 Jag springer för att förbränna och för att jag kan – typ. Känner mig lite som en flygande humla varje gång. 🙂

Smart tjej det där. 🙂

Mitt allra första inlägg heter för övrigt ”Motionstankar eller Sagan om hur skolgympan gjorde mig livrädd för motion”, apropå debatten som snurrar just nu i sociala medier. Jag blir trött bara av att följa den, snacka om svartvitt tänk på båda håll, lite offerkoftor vs mobbare. Jag undrar om alla de som skriker om att barnen måste släppa chipspåsen och börja idrotta själva bidrog till ett trevligare klimat under sin skolidrott? Peppade de själva de klasskompisar som var sämre och gav dem en chans? Lät de dem ens vara med i deras lag? Med största sannolikhet inte, jag känner den typen sedan länge. Märk väl att jag inte lastar dem som så, vi har alla olika förutsättningar för allt och jag är ingen vän av att alla ska behandlas lika oavsett vad det gäller. Men det är enkelt löst, låt de som har drivet och viljan få satsa på sina betyg i idrott och låt de andra motionera utan prestationskrav. Det enda som då räknas är närvaro och en viss mån av vilja. Att det är bra att röra på sig är inget argument i sig om barnen ändå skippar lektionerna på grund av ovilja/rädsla/lathet etc. Jag är så glad att jag inte har barn. 🙂

amenvafan…

amenvafan…

OK, jag upplever mig själv inte som rabiat, jag tycker verkligen att alla former av kvinnor ska få vara ok, även de som är väldigt smala av naturen.

Men senaste nyhetsbrevet från Esprit får mig att explodera.