Browsed by
Månad: april 2023

Mål ett avklarat! Stolt fet tant!

Mål ett avklarat! Stolt fet tant!

Efter tålmodigt väntande på ett toabesök (haha) lyckades jag nå mitt mål i fredags, så nu är etapp 1 bokförd och jag vann 25 dollar. Hurra så bra! Nästa delmål blir tuffare, då jag nu ramlat in i en period då det är massor med evenemang och de tenderar ju att stöka till allt lite. Men jag får vara envis och stenhård på vardagarna och inte låta helgerna rinna iväg heller.

Just idag var det ett jätteskutt uppåt, men så har jag varit hos föräldrarna hela helgen också. Jag går alltid upp massor där av olika anledningar. Det brukar gå att reda upp hyfsat enkelt så jag hoppas det gäller även denna gång.

Roligt nog har min träningsguru Ola fått till ännu ett pass Atletisk Skivstång denna torsdag, det blir tredje gången (vi körde i torsdags).  Det jag gillar med det passet är att det suger all kräm ur mig, vilket är en känsla jag inte känt på mycket länge. Tyvärr är det inte samma sak att träna ensam/online hur mycket jag än vill tro det. Jag drar ner på både fart och intensitet. Nu är det väl ok i sak, men det är ändå synd. Vi får väl se vad jag kan göra åt det i höst/nästa år.

Idag har jag bokat hotellnätter för kommande evenemang fram till och med sommaren. Jag trodde jag var rätt härdad, men jag tappade nästan hakan idag då jag såg priser och tillgänglighet inför i sommar. Jag bokade först två Köpenhamnsnätter i juni, där vet jag sedan gammalt att det är dyrt, i synnerhet sommartid. Så jag var inte så förvånad att jag fick lägga ut över 3 000 per natt, jag hade dessutom två kuponger på totalt 2800 kr att nyttja. Men så skulle jag boka en natt i Göteborg och dels fanns det nästan inga lediga rum överhuvudtaget, dels låg de få som nu fanns på minst 4 500 och uppåt! Oavsett läge och skick. Jag funderade först om det var Gothia Cup just då vi ska dit, men det var det inte heller. Tydligen lockar Götet semesterfirarna. Själv gillar jag inte ens GBG, så det kändes oerhört surt. Mannen var inne på att vi skulle strunta i det och köra hem på natten i stället, men i mitt sista försök hittade jag att om jag blev medlem hos Gothia Towers så kunde jag få deras SISTA rum för ”bara” 4 200 (låg för 5  100 på hotellsajterna). Jag bokade det för nu, så får vi se om vi ändrar oss. Det betalas på plats skönt nog och går därför att avboka. Dessutom, om jag nu ska betala dessa fantasipriser får det baske mig vara ett hotell som har lite klass i alla fall. Till och med vandrarhemmen långt från centrum och de skabbiga Ibishotellen hade dessa priser. Om svenska folket nu inte har pengar så undrar jag vem som bokat upp alla rum?

I fredags fick jag hem ett paket från Bonprix som jag ännu inte öppnat. Jag vet att jag skanderat innan att jag aldrig ska handla där igen, men jag är i skriande behov av tights av alla slag då mina gamla har hål i sig eller är allmänt utslitna. Eftersom jag bara kommer till Lindex rent fysiskt kändes det som bästa ekonomiska varianten då de senaste tightsen där kostade 500 kr… OK, de var i ull också. Återstår att se vad som passar, returer är ju inget som är kul med den firman.

Jag är ju annars i det där läget att jag är så pass stor att inga kläder passar mig just nu och med vår och sommar på ingång kommer jag att få bekymmer om jag inte gör något. Jag tänker NATURLIGTVIS kämpa för att skala bort kilon, men det är väldigt många kilon kvar till kläderna i den högre skalan kommer att sitta som de ska. Det var inte jätteskoj att se sig själv i spegeln i torsdags under passet, alla andra är ju normalviktiga. Jag är verkligen fet, det finns inget annat ord för det. Men jag ser det ändå som ett friskhetstecken att jag vågar titta nu, lade till och med ut en ofiltrerad helkroppsbild bara för att stå för den jag är. Och lite mallig är jag för att jag orkade hela passet ut till skillnad från några. OK, jag förenklar också såklart, men ändå. Jag är inte helt försoffad.

Mamma påstod att det såg ut som jag gått ner i vikt sedan vi sist sågs och hon brukar inte säga osanna saker bara för att vara snäll så jag hoppas det stämmer. Jag tycker själv ansiktet börjar synas bättre igen, det är ju mitt största fetmatecken.

Det som jag mest vill få bukt med just nu är: ryggen (jag är inte van att bära på så mycket ”framvikt” som jag har just nu, både i form av byst och mage) och låren (de slår ihop som kastanjetter hur jag än står/rör mig). Konstigt nog är lårnerven som jag alltid har i kläm ovanligt lugn nu trots min vikt, men den lär vakna. Antar jag är över någon gräns nu som gör att den inte är lika mycket i kläm just nu.

Känslostormar

Känslostormar

Det blev en oväntat emotionell födelsedag i år. Jag jobbar tillsammans med ett konsultteam av utvecklare som sitter i Stockholm och framförallt tjejerna i teamet har jag haft nära samarbete med och jag har väl varit lite av en mentor kan man säga. Det finns de som tycker att det är galet och att jag enbart ska vara en grinig kund istället, men det får stå för dem. Så har vi aldrig jobbat här innan och så kommer jag aldrig att jobba heller. Jag betalar dessutom inte deras löner och jag förhandlar inga kontrakt så jag ser verkligen inte problemet. För mig handlar det om att vi tillsammans utför ett jobb. Punkt.

Så när jag först fick ett presentkort på Moomin.com från en av dem (som dessutom tvingades lämna oss redan i januari!), följt av hemleverans av en bukett blommor senare under dagen från de andra två – då var jag redo att börja gråta. De vill också se till att vi tar avsked på riktigt och inte via Teams, oavsett hur det sker.

I samma veva fick jag också ett första potentiellt uppdragsförslag från min blivande arbetsgivare och det var intressant att se. Trots att det bara var ett par rader sade det mer om uppdragets roll än vad jag vet än idag om mitt nuvarande jobb. Det som också slog mig är hur stort det var, utan att det skrämde mig. Snarare gjorde det mig stolt, både för att jag själv reagerade så + att de tror att jag skulle kunna vara säljbar till det. Tyvärr var det totalt fel ort dock, det hade krävts veckopendling och det är jag noll intresserad av. Då hade jag rent krasst lika gärna kunnat söka jobb i den regionen och tjänat mycket mer.

Jag svarade därför tillbaka att veckopendling inte är något som jag ser kommer att fungera för mig om det inte är under en väldigt kort period, och jag fick direkt ett svar att det var fullt förståeligt och att de jagar vidare efter något som då troligen blir på distans (då vår region inte är så stor).

Vad jag egentligen vill säga med det här inlägget är att hela dagen fick mig att inse att jag är värd att bli behandlad så här utan att jag ska reagera som att det vore något extraordinärt. Både att ha människor runt mig som faktiskt uppskattar mig som den jag är och också att ha en öppen och TREVLIG dialog om vad jag vill och inte vill utan förutfattade meningar. Det kan låta som totala självklarheter, men det är just så jag INTE har känt det under en mycket lång tid nu. Vilket är ledsamt, för det ÄR många omkring mig redan nu som gillar mig och sörjer att jag ska sluta, så helt ute och cyklar är jag ju inte med mitt sätt att jobba. Men har man inte stöd uppifrån så har man inte.  Det är slut nu på att JAG ska ändra på mitt sätt att vara.

Detta får mig också att se varför jag får stresspåslag så lätt på nuvarande jobb, medan jag känner ett lugn inför det nya – trots att det är så mycket mer osäkert och nervöst egentligen.

Avslutningsvis, i morgon är det invägning 1. Jag trodde det var idag (glömde bort tidsskillnaden) och svor åt att det slog över med endast 2-3 hekto. Men invägningen startade först vid 9, så det hade inte gått att registrera ändå (jag var på jobbet den tiden). Så det känns som att det BÖR gå vägen i morgon bitti, annars får jag ta med vågen till mina föräldrar och väga mig där (ska dit efter jobbet i morgon).

Hipp Hipp Hurra

Hipp Hipp Hurra

Idag fyller jag år och det är vanligen något jag tycker om att göra, även om jag inte brukar fira det något särskilt. Jag ser det som att jag har hängt med ett år till och jag är även en sådan där konstig prick som tycker det är roligt att få hälsningar på FB och liknande av folk jag kanske bara hör av just idag – i min värld ser jag alla hälsningar som en trevlig gest och jag är på riktigt tacksam att man ägnade mig några sekunder av dagen. Jag kommer nog aldrig förstå de som kan sura över sådant eller som gömmer sin dag ”för att se vilka som är riktiga vänner”.

Jag är lite besviken på alla företag jag handlar av, inte en grattishälsning än, vill de inte tjäna mer pengar på mig?! Haha. Kan ju ha att göra med att jag stängt av rätt många reklamemail. Jag sörjer inte så mycket, har en hel del på ingång ändå.

Jag hade velat vara gladare idag dock, tyvärr har jobbet ändå gnagt sig in i mig och jag har fått kämpa med tankarna i påsk och allt det positiva jag såg är just nu dolt igen bakom ett svart moln. Jag vet att det inte borde vara så, men det är svårt. Jag har varken skött kost, motion eller annat. Mina fingrar är söndergnagna och jag har inte vågat ställa mig på vågen än, då jag riktigt känner hur svullen jag är.

Men det är min dag idag och TAMEJFAN om jag inte ska ta tillbaka den med buller och bång nu! Steg ett: vägning (med tillhörande acceptans), steg två: en skön dusch, steg tre: vatten och kaffe (skippar frukost helt enkelt för att jag inte är ett smack hungrig än). Sedan är det jobbdags och jag SKA INTE LÅTA DET KOMMA MIG INNANFÖR SKINNET. Inte idag, inte igen.

Grattis på mig!

Insikter

Insikter

Efter en trevlig start på den här dagen vände det lagom till eftermiddagen då jobbet åter igen visade sin fulare sida. Som tur är hade jag redan varit i affären, så hetsätarmonstret hade ingen chans. Dessutom kunde jag för en gångs skull nästan helt slå ifrån mig den negativa stressen som vällde upp inom mig EFTERSOM JAG SKA SLUTA!  Men det irriterar mig att jag ska behöva känna så här fortfarande.

Samtidigt känns det förbaskat bra att äntligen ha svart på vitt var allt kommer ifrån. Det visste jag ju redan egentligen, men idag blev det övertydligt. Oavsett vad som händer i höst och nästa år så gör jag helt rätt.

Just nu ångrar jag lite att jag var snäll/snål och inte gick direkt efter mina två månader, men det är bara för att jag fortfarande är irriterad. De senaste veckorna har ändå varit stor skillnad, när man vet att det räknar ner så ska det en hel del till för att bli uppjagad. Så även dagens tråkigheter.

I morgon ska jag in till kontoret eftersom jag lovat att vara med på skivstångspass på lunchen. Gissar att det inte är trångt om platser vare sig på kontoret eller passet (tyvärr). Jag borde berätta att jag ska sluta, han lär inte bli glad att tappa en av sina trognaste följare. Inte jag heller, det är en av få saker jag kommer sakna.

34 arbetsdagar kvar nu.  Så fan heller att de ska få vara uppstressande! Jag vägrar ha den känslan mer. Fokus på det positiva!

 

Årsbästa!

Årsbästa!

YES! Idag visade vågen på pricken det jag behöver väga om 8 dagar för att vinna omgång 1. Det betyder också att det är årets lägsta viktnotering! Dessutom är jag ÄNTLIGEN under min tidigare maxvikt!

Jag är superglad för detta – men också oroad att det bara är menshicka. Dessutom kommer påsken nu, med två extra lediga dagar och frestelser. Men nu vet jag om detta och jag kan i alla fall förebygga motgång i den mån det går.

Det är något som jag tycker är extra svårt denna gång, jag har ingen koll längre på vad det är kroppen svarar på. Jag är livrädd att det ska gå tillbaka till status quo där inget fungerar.

Men jag har anpassat min kost, även om jag inte räknar kalorier. Och jag sover bättre och framförallt stressar jag mindre.  Jag vill väldigt gärna tro att just det kan göra underverk med vikten, det är ju ändock stressen som gjort mig fet så pass ”snabbt ”- även om det såklart går hand-i-hand med sjuka matintag.

Om en dryg vecka är det upp till bevis. OM jag klarar mitt mål utan att behöva svälta mig dagen innan så vågar jag tro på att jag har hittat en väg framåt. Det hade varit underbart. Jag kan hantera att det går långsamt, så länge som det går åt rätt håll.

Glad överraskning

Glad överraskning

Ibland får man positiva överraskningar på vågen. Jag hade iskallt räknat med ett stort skutt upp i måndags, dels för att jag brukar få det, dels för att jag inte var så duktig i helgen som jag borde ha varit. Det är inte alls ovanligt att det skiljer sig 2 kilo eller mer om det vill sig illa, men just denna vecka var det bara 2 hekto från fredagens vikt, vilket gör mig väldigt glad.

Nu ska tilläggas att jag också fick min mens, så det kan vara anledningen, men oavsett vilket är det ett bra resultat och det fortsatte även neråt i morse trots träningsvärk. Så jag har hoppet uppe för morgondagens vikt.

I nästa vecka är det upp till bevis på dietbettet, lite dumt att den kommer en påskhelg och blandar sig i det hela, men det är inget att skylla på. Som tur är har vi inte planerat att slafsa till det, förhoppningen är att det ska vara hyfsat väder så vi kan ta oss ut lite.

Jag har handlat lite påskgodis, men det ska inte frossas i det. Matmässigt ska det vara bra, vanlig mat i lagom portioner. Vi ska inte ”fira” i den bemärkelsen, ingen av oss är några påskmänniskor och vi har vänligt, men bestämt sagt till familjen att vi håller oss hemma i år för att få lite ordning och reda i hemmet.

Nu ska jag se vad jag kan äta till lunch, åt en sen frukost så jag är inte hungrig alls, men jag har möten sedan så det går inte att skjuta på det. Jag är så sabla trött på möten!