Browsed by
Månad: augusti 2019

P2 – Projektledning

P2 – Projektledning

Japp, det är höstens stora bomb från mitt håll som nu äntligen är officiell. Från och med 1 oktober är min nya jobbtitel Projektledare! Jag fick ett rätt så oväntat erbjudande nu efter semestern och efter lite eftertanke och bollande med mannen tackade jag ja.

Det kommer säkert bli många fler P:n av detta framöver, men jag försöker hålla mig lugn och cool och ta ett steg i taget. Jag är väldigt ödmjuk inför ansvaret och jag kastas dessutom rakt in i ett pågående projekt som har en hel del utmaningar, milt sagt. Men jag försöker att se på det professionellt, hur det än slutar ska jag göra vad jag kan och jag är heller inte ensam.

Detta beslut är förstås milavis ut ur min bekvämlighetszon, jag har ju de senaste åren haft en ganska bekvämt och bra jobb som jag trivts med. Men jag har haft det så länge (i olika tappningar) att det nästan börjat gå lite på rutin om jag ska vara ärlig, därav mina egna försök till att hitta andra uppgifter t ex. Vilket inte betyder att jag inte behövs, jag kommer att ersättas och mina kollegor är genuint ledsna, samtidigt som de är glada för min skull.

Så det svåraste i själva valet för mig här var att bestämma mig för om jag vill och vågar ha en riktig utmaning i mitt yrkesliv eller inte. Jag har ju trots allt minst 21 yrkesverksamma år kvar och det finns ju delar i mig som vill prova på något tuffare + att jag fått mycket pepp av olika chefer och medarbetare att jag kan mer. Och hittills tror de flesta på mig. 🙂

Nåväl, ett steg i taget som sagt. Och skulle det nu så gå käpprätt åt skogen så är det ändå minst en erfarenhet rikare. 🙂

Vinst till sist

Vinst till sist

Det gick ändå till sist vägen med min vägning i lördags, men det var egentligen lite sneaky variant. Jag utnyttjade t ex det faktum att jag får rejäl vätskebrist av alkohol. Men idag är det i alla fall inte lika hög vikt som förra måndagen, trots en helg med både alkohol och hämtpizza två gånger om. Jag märker att det börjar lossna nu.

Är i Malmö hela jobbdagen idag och kommer precis tillbaka från en god utelunch, men oj så illa jag mår. Jag är inte alls van att äta mycket vid lunch märker jag. Dessutom åt jag rejäl frukost hemma + en förmiddagsfralla på det. Min magsäck har uppenbarligen krympt en del under de senaste veckorna. Jag har inga planer på att töja ut den heller, nu är det sannerligen hårdkörning som gäller om jag ska ha en suck på nästa mål. Tack och lov är det inga planerade extravaganser den här månaden. Vi ska på Cirque Eloise i början på september, men det är bara över dagen. I övrigt är helgerna ljuvligt fria. Denna helgen har vi redan dedikerat åt vila, bra mat och lugn och ro. Kanske en powerwalk eller cykeltur om vädret tillåter.

Jobbet är lite rörigt för stunden, som väntat. Hoppas få lite mer klarhet snart så att jag kan planera min höst någon gång.

På tal om planering så gav jag upp att hitta en färdig bullet journal, istället köpte jag en blank journal + en bok om hur man använder metoden, det kändes som bästa approachen när allt kom omkring. Ska bli kul att testa. Det får väl bli ett P-inlägg lite senare. 🙂

Grinig våg

Grinig våg

Suck, så trögt det är på kilofronten, trots hårdsatsning! Samtidigt som fettprocenten dalar och muskelvikten ökar. Jag ser även fysiskt att saker händer, det är bara vågen som är grinig. Detta är såklart jättebra ur alla aspekter – utom en. 🙂 Men jag ger mig ALDRIG. Jag har några tricks kvar.

Detta är inget nytt heller, av någon anledning är min allra värsta fiende långhelger, jag lägger på mig som bara den och just de kilona sitter sedan som berg. Jag har upplevt det många gånger innan och vet att det bara krävs fortsatt fokus och tålamod. Det måste nötas ner. Men det är konstigt att det fungerar så, en veckas resa i sus och dus gör oftast ingenting, eller så försvinner det på en vecka. Ja, egentligen är det inte alls konstigt, på en resa må jag äta och dricka som en kung – MEN jag rör på mig och jag äter inte godis och snacks. Långhelger tillbringas oftast stilla i soffan med handen i snacksskålen eller godispåsen. Just godis är absolut det värsta jag kan äta, det sätter sig ärligt talat DIREKT och det stannar dessutom! Så det får det vara slut med i år.

Nåväl, det går framåt på alla fronter om än med myrsteg. Nästa vecka kommer kanske mer P:n. 🙂 Men nu är det HELG!

P1 – Progressiva glasögon

P1 – Progressiva glasögon

Jag har insett att min höst handlar komiskt mycket om saker som börjar på P, så nu startar jag ett litet tema här. 🙂

Idag var jag på Synsam och kollade mina ögon både gällande linser och glasögon. Dessvärre var det ju en stor brand i Hässleholm igår som lamslagit all tågtrafik, så jag fick tränga in mig på lokalbussen, som nog aldrig varit så full av folk. Jag lyckades dock få en av de sista sittplatserna, jag är bra på det där. 🙂

Väl framme i Hässleholm hade de inte öppnat än och jag slogs av tanken att det kanske var risk att personalen inte kunde komma fram i tid om de bor utanför staden. Men jag hade tur, just min optiker kom med bil. Åter igen en mycket trevlig optiker som jag kände mig mycket bekväm med. Hon kom fram till att det mycket riktigt var dags för progressiva glas och jag förklarade även mitt problem med mina tunga glasögon som hon mycket väl förstod och vi beslutade att byta glassort till den dyrare som är tunnare. Gällande linserna var det inte så mycket att förbättra för stunden, hon tyckte vi kunde vänta ett tag till eftersom det kommer att försämras mer markant om ett tag.

Jag fick sedan hjälp av tjejen i affären att hitta bågar och hon var ensam på plats hela dagen så hon hade att göra milt sagt (hon hade redan ringt mängder av samtal för att avboka kunder), men tog sig rejält med tid att hjälpa mig och vi pratade på som om vi känt varandra i flera år och hon visade mig till och med sina bågar som hon själv funderar på att handla. Hon förstod precis vad jag var ute efter och hon hade hjälpt en kund med liknande problem nyligen, så hon plockade raskt fram en liten båge i plast som ska fungera bra för mina synfel (åter igen är jag och väljer i barnsortimentet, jag måste ha väldigt roligt huvud. 🙂 ) . Jag trivdes direkt i dem och eftersom vi talade om deras månadsabonnemang föreslog hon att lägga till ett par solglasögon med styrka och ett par vanliga utan styrka (för dagar med linser). Jag tyckte det lät som en bra deal och slog till. Jag vet att det antagligen blir dyrare i längden, men bara själva glasen i sig skulle gå på 9000:- för ett par och det är inget jag vill pynta just nu. Dessutom tilltalar det mig att hyra dem och kunna byta som jag vill och vara försäkrad för allt.

Jag vet förstås mycket väl att Synsam har högre priser än de flesta, men det är bara hos dem jag alltid har fått rätt hjälp genom åren, så jag låter dem hållas. 🙂 Ibland är inte pengar det viktiga.

Nu återstår att se om mina ögon vänjer sig vid progressiva glas och om jag kan ha dem till allt. Jag vill helst inte behöva skaffa terminalglasögon. Jobbet betalar dem om det är så, men då måste jag i så fall gå till Synoptik och som den envisa människa jag är vägrar jag gå dit. De är på min svarta lista efter att ha fullkomligt klantat till det när jag ville prova linser. Något år efter gick jag till Synsam istället och optikern var chockad över att styrkorna var så uppåt väggarna fel. Ordet klåpare förekom. Dessutom blev jag illa behandlad av en annan optiker där, han anklagade mig för att LJUGA när jag inte ens såg tavlan! Vad fan är det?! Och när han väl fått rätt på maskinen suckade han och stånkade åt mina ”absurda” synfel och jag kände mig så obekväm. Jag kan fortfarande inte begripa hur han kunde ha ett sådant jobb (och hans linsval var för övrigt ännu sämre, därav mitt återbesök kort efter). Tacka vet jag min favoritoptiker i Linköping som sade ”Ja, du är rätt närsynt… men det betyder ju att du ser jäkligt bra på nära håll. 🙂 ”

Tågstrulet gör att jag fått planera om det mesta och till min sorg ryker därför veckans Soma Move, eftersom jag jobbar hemma veckan ut nu. Dessutom ryker nästa veckas Atletisk Skivstång då jag ska till Malmö på måndag. 🙁 Men det är bara att gilla läget och hitta andra vägar att motionera, det här kommer tyvärr bli vanligt framöver. Jag har levt rätt så glassigt länge nu och lite väntat på den här dagen, nu är det upp till bevis.

Vikten var något neråt även idag, men det är fortfarande väldigt långt kvar till 72,9 dessvärre. Ironiskt nog är både fettprocent och muskelmassa bättre än på mycket länge. Inte för att jag direkt tar de siffrorna på allvar, men det finns ju lite substans bakom ändå. Det stör mig lite att min kropp alltid gör så här efter långhelger, det kan ibland ta upp till två veckor innan det verkliga resultatet ”landar” så att säga. Nu vet jag om det och jag är annars rätt nöjd med kroppen i övrigt, men det förstör ju min invägning. 🙁 Men det är såklart inte kroppens fel, utan mitt eget frossande. Jag lade upp sommarens evenemang i min reseblogg igår och jag ska vara glad att jag inte väger mer!

Roligt nog tog jag lite laxerande droppar idag (jäkla trögmage!) och typ fem minuter efter släppte det av sig själv, så den kommer att bli en ”intressant” kväll när de väl kickar in. 🙂 Tur jag jobbar hemma!

Små steg, stora planer

Små steg, stora planer

Neråt igen, men det är låååååååååååååångt kvar. Dock får jag ju säga att alla andra siffror ser jättebra ut just nu, så det går i alla fall åt rätt håll i stort. Kroppen verkar ändå gilla min rätt tuffa kosthållning just nu och jag kan inte klandra den.

Terminens först HIIT-pass igår var det sista vi hade med den tuffaste instruktören, han har genomgått en rejäl utbildning och ska nu testa på att vara ”riktig” instruktör på ett annat ställe vilket man ju inte kan klandra honom för. Det var ett bra pass med stationer där man körde tre olika övningar direkt efter varandra utan paus, sedan kort vila och så samma övningar igen utan paus, totalt 4 ggr. Tyvärr tog tiden slut så vi missade sista stationen. Men alla stationer innehöll lite av allt så det var inte så att man missade något.

Idag är min plan att springa på löpbandet rakt upp och ner. Visserligen är vädret just nu tilltalande för att sticka ut, men det har ju varit upp och ner hela veckan så det känns dumt att chansa.

Den här hösten kommer att bli rätt annorlunda. Jag är peppad för det, samtidigt som det också skrämmer mig en del. Mest är jag nervös över min träningsrutin som kommer att få ta lite stryk i den form den är idag. Jag kommer att behöva hitta andra vägar. Men det finns inget att skylla på heller, jag vet ju att jag har förutsättningarna att lyckas – om jag vill.

Jag är sugen på att hitta en bra bullet journal för att ta lite hjälp av i höst. Jag beställde en billig variant på vinst och förlust på Adlibris, men jag blev rätt besviken. Jag ogillar det svårlästa och i mitt tycke urfula, snirkliga typsnittet, liksom de små skrivytorna och jag är inte superförtjust i innehållet heller. T ex är det en liten sida med en stor ram runt om där man ska plita ner sina favoritplagg inom ramen och när man gjort det står det så käckt att kan man rensa ut resten. Eh va? Med ett så litet utrymme skulle jag få rensa bort 97 % av min garderob! Den jeppen som hittat på det måste vara man och/eller inte jobba på kontor. Dessutom är det löjligt många sidor vikta för vänners adresser, varför i hela friden då?! Om man nu bortser från att jag inte direkt har några vänner i sig (självvalt) så förstår jag ändå inte varför jag skulle ha deras adresser i en bok om personlig utveckling? Det är för övrigt ett återkommande ”fel” på de böcker jag sett, det är för mycket fokus på relationer, det är inte alls den biten jag vill jobba med. Samtidigt vill jag inte göra en helt egen heller, då blir det inget gjort. Jag får helt enkelt leta vidare.

Plus?!

Plus?!

Jahapp, ett PLUS på 0,4 kilo på vågen idag, det gör mig inte direkt mer inställd på vinst. Kroppen är märklig… Jag kan inte riktigt förklara varför det är ett plus idag, mer än att fettprocenten tog ett jätteskutt neråt och det brukar betyda tillfällig svullnad/vätska. Det är inget nytt att min kropp gör så här, men förstås väldigt retfullt att det sker just nu.

Men det är som det är och jag har bättre saker att oroa mig över, det är ändå bara pengar. 🙂 Jag kör dock vidare enligt plan, någon gång måste ju vikten gå neråt igen och jag behöver om inte annat en bra start inför nästa omgång. Det vore dessutom bra dumt att ge upp nu och lägga på än mer vikt.

Gjorde en ugnsomelett igår i brödform, ett kul och enkelt sätt att göra det på. Jag delade den i tre portioner för att hålla nere kalorierna och då hamnar portionen på ynka 1 SP (annars 2 SP).

Jag vispade även ihop några proteinpuddingar och skakade ihop en shake. Jag tror faktiskt de kan bli trevliga, jag hoppas kunna äta/dricka dem som de är av praktiska skäl. Idag blir det dock en chiapudding till mellanmål, jag hade en kvar i kylen.

Jag har även hem ingredienser till ett brödrecept jag sett på VV-forumen (Jennie Kårebloms recept), men jag tror jag bakar det på torsdag då jag ska jobba hemma. Ska till optikern på morgonen, vilket inte kommer bli billigt. Det är dags för progressiva glas.

Ouch!

Ouch!

Jamen, vi tar väl och startar om hela skiten då?!! 😉 3,3 kilo att bli av med idag, tjolahopp!

Ack, dessa helger, vad de ställer till det för mig… Eller rättare sagt, vad JAG ställer till det för mig på helgerna. Nu är vikten nästan där den var förra måndagen och det är ju en jädrans uppförsbacke till lördagens invägning nu vill jag lova. OK, jag ger mig ICKE, men jag är ju rätt införstådd med att det nästan är omöjligt nu om jag inte vill må riktigt dåligt på kuppen. Hade jag varit hemma i helgen hade jag haft lite mer hopp, men nu ska vi till mina föräldrar redan på fredag kväll och stanna två nätter och det finns faktiskt inte på kartan att jag tänker sitta där på fredag eller lördag och peta i mat och dryck. Då får det gå som det går. Rent krasst har jag ”råd” att förlora den här rundan såklart, men det är surt att det i så fall mest beror på min egen idioti. Men så är det nu och jag tar mitt fulla ansvar.

Nåväl, bortsett från det så trivs jag ändå, jag känner mig fortsatt stark och på G, så jag har gott hopp inför hösten. Nu är de allra värsta svirarhelgerna förbi också och jag kan ta sikte på vår resa och hoppas på bättre framgångar nästa runda.

Fick beröm av instruktören idag för mina sidoböjningar med stång (utan att jag gjorde dem), det var lite oväntat. Men jag lapar så glatt i mig. 🙂

Just nu är jag i ett läge där jag gärna tar emot komplimanger av alla slag, jag är lite nervös över en kommande utmaning i mitt liv och behöver all pepp jag kan få. 🙂 Jag har också fått massor av pepp idag av de jag behövde höra det från, men det är ändå pirrigt och jag undrar som vanligt när de ska se igenom mig som en komplett bluff, haha. 🙂

Men ett steg i taget, först ska vi se vad som händer i helgen och hur nära jag kommer…

Med risk för att vara tjatig…

Med risk för att vara tjatig…

Jahapp, ytterligare tre hekto idag, jag ser ett mönster. 🙂 Det är förstås bra att det minskar, men jag hade ärligt talat hoppats på lite mer ”förlösande” effekt nu, det känns fortfarande inte helt hundra i kroppen. Men jag har gjort vad jag kan, jag har tagit lite laxerande tidigare i veckan och jag sprang på löpband igår. Jag vill absolut inte ta mer laxerande nu, jag är restriktiv som attan med tanke på min ätstörning.

1,3 kilo kvar att skrapa bort till nästa lördag alltså. Faktum är att det ändå kan vara lite bra att vi ska ut nu på lördag, det kan vara det som sätter fart på magen. 🙂 Det är ju onekligen så att när jag går in i min nyttiga fas blir det lite för lite fett emellanåt och det hjälper ju inte läget. Fett behövs också.

Igår fick jag hem en ny smak på kaseinproteinpulver + ett vassleproteinpulver, ska bli kul att experimentera med. Innan har jag varit helt ointresserad av pulver, men efter att ha använt kasein med vaniljsmak i chiapuddingarna ett bra tag nu är jag såld. Jag har ju letat efter enkla mellanmål som håller ett tag i kylen och här har jag det. Dessutom är det snorbilligt i jämförelse med färdiga produkter.

Tog mina mått i morse och det var inte jätteroliga siffror, plus på det mesta. Men det ska det ju också vara med tanke på vikten + hur jag känner mig. Jag tröstar mig med att byxorna jag har på mig idag satt som korvskinn när jag köpte dem för några år sedan (2016 närmare bestämt, eftersom jag köpte dem till STHLM Music & Arts-festivalen det året). Jag ser ju också tydligt att jag väger mer på bilderna från det året. Inte alls konstigt, min medelvikt det året var 77,5 kilo. 🙂 Det var faktiskt det året jag började tappa greppet och 2017 var min medelvikt ännu höge, 79,1 kilo! 2018 hade den hamnat en bra bit över 80 om jag inte hade insett att det var dags att sätta stopp. Årets första halva var medelvikten 82 kilo, årets andra halva 75,4 kilo.

I år har jag hittills en medelvikt på 72,4 kilo vilket egentligen är jättebra, men andra halvan är markant högre än den första än så länge och det är aldrig en bra trend. Men det är gott om veckor kvar och jag har ju mina mål på det. Dessutom vill jag gärna vara i bra form i slutet av september då vi ska till Malta. Inte för att jag är i urusel form nu, men det är roligare att känna sig lite extra slimmad när man ska gå lättklädd. 🙂

Man kan tycka att jag snöar in mig på siffror och att jag är knäpp som har sådant fokus som jag har, men det här är mitt sätt att hålla balansen. Jag har det inte i mig att bara låta livet knata på, då sväller jag upp som en väderballong till sist, även om det tar numer längre tid än förut (lite omprogrammerad är jag trots allt). Jag har accepterat det och för mig är det viktiga att jag mår bra när jag har fullt fokus. Vilket jag gör. Jag går inte omkring och surar och ältar och hatar mig själv, tvärtom. Visst, jag är onekligen lite putt på mig själv att jag skulle balla ur så in i bomben på min långhelg, men jag är inte alls förvånad. Tecknen var där och jag valde att ignorera dem. Antagligen behövde jag näsbrännan.

Nästa vecka blir väldigt spännande – på många plan… 🙂

Gnetar på

Gnetar på

Ytterligare tre hekto ner… 1,6 kilo kvar att slipa bort till nästa helg.

Hade beslutsångest gett viktminskning hade jag varit nere på låga siffror nu vill jag lova! Det är jobbigt att vara vuxen! 🙂