Målbild: del 2
Fortsätter reda ut min målbild:
GOD SÖMN
Sömn är ju alltid A och O för allt som har med hälsa att göra och jag hör till de som oftast har lätt för att somna. Tyvärr sabbade mitt förra jobb det mönstret lite vilket var ett tydligt tecken på att det var dags att tacka för mig. Men det händer att jag snurrar iväg lite ännu och då får jag köra med lite knep jag har för att sluta fundera så mycket.
Ibland är det också min hjärna som går på högvarv av helt positiva anledningar, jag gillar att klura och planera och gärna på kvälls- och nattetid. 🙂 Hela min släkt på mammas sida är extrema kvällsmänniskor. Själv har jag anpassat mig till tidiga morgnar, men misstänker att det skulle gå enkelt att ända tillbaka om det gick.
Så varför har jag sömn i min målbild den här gången? Anledningen är inte jättekul – jag har börjat snarka så in i bomben. Jag har alltid snarkat på något sätt, men det här är på nivåer där jag väcker mig själv och andra och att vakna upp x antal ggr om natten ger ingen skön sömn. En del i det är säkert allt byggdamm jag levt i ett bra tag nu, jag vill inte ens tänka på vad jag andas in om dagarna… Men en del är definitivt övervikten. Jag är över den där gränsen nu där det blir sju resor värre och jag vantrivs – såklart.
Jag har faktiskt en lösning som hjälper för stunden och det är något så bisarrt som sömnplåster. Det är som det låter, en bit tejp man placerar över munnen så att man inte kan andas på annat sätt än genom näsan. Många tycker det låter hemskt, men det fungerar oväntat bra för mig. Jag har en tendens att slappna av alldeles i käken när jag sover (+ att jag tydligen gnisslar tänder också) och det gör att jag dreglar och snarkar genom munnen om vartannat och får sämre sömn. Med plåstret sover jag som ett barn. Fast det hjälper inte helt, jag har vaknat någon gång av en riktigt nässnarkning, men det skyller jag mest på dammet. 🙂
Naturligtvis skulle det bli betydligt bättre om jag blev av med tio kilo övervikt, så det är en bra motivationsfaktor som så.
ETT MED KROPPEN
Jag trivs som bäst när jag känner att min kropp och jag har ett skönt samförstånd. Tyvärr har jag av förklarliga skäl tappat i flås, styrka och spänst senaste året, men det är inte helt kört för det. Där finns mycket kvar trots allt och det gäller att bibehålla och förbättra det jag har så att jag kan känna mig ”hel” igen. Just nu är det förstås extra svårt att hitta den där lilla extra oomph:en som jag hade behövt, jobbet suger mycket kraft och det faktum att min enda fria träningsyta är i köket gör mig inte mer taggad. Sedan vill jag ju inte träna då hantverkarna är här heller. Men det är mest ursäkter, såklart.
TRYGGA VAL
Sista rutan är trygga val och med det menar jag inte att jag ska helt och hållet välja att leva på råkost och vatten, utan att jag ska kunna välja bland allt – på ett tryggt sätt. Med tryggt menar jag till exempel att inte känna obehag inför mina mer ”onyttiga” val men också att inte se det som en ursäkt för att frossa loss i dem som om det inte fanns några gränser. Det är en svår balansgång naturligtvis, men viktig för att jag ska må bra i det stora hela. Just nu skriver jag upp mina kostval på daglig basis för att vara medveten. Jag struntar i fetthalter och vikter, det viktiga just nu är att jag noterar ner allt. I samma veva för jag bok på vad som varit bra och dåligt under dagen för att se mönster men framförallt för att lyfta fram de bra sakerna och ta bort dramat kring de dåliga. Det är en god början i alla fall.
Summa summarum försöker jag skynda långsamt och steg ett är just nu att få mer kontroll över mina dagar, både gällande jobbuppgifter och privatliv. Jag märker hur viktigt det är med kreativitet i mitt liv och jag försöker så sakteliga locka fram den sidan hos mig på alla plan. Återstår att se hur jag lyckas.