januari 2022 – Tjockistankar

Aj

31 januari, 2022 Teresa Kommentarer 0 kommentarer

Igår trotsade jag och mannen blåsten och gick ut på en power walk i de isande vindarna efter att jag tejpat båda hälarna som har gnagsår sedan förra rundan (älskar det norska ordet, så mycket tydligare än skavsår). Målet var att testa en ny runda, som i sig var trevlig och på drygt 11 km. Men efter drygt 1 km började mitt knä värka och efter det smärtade resten av sträckan i hela vänsterbenet, från höft till tå. En mil, man kan i alla fall inte anklaga mig för att ge upp lätt.

Så i går kväll var det rätt plågsamt att röra mig och jag smetade på liniment över hela benet för att överleva.

Idag är det aningens bättre och jag gjorde ett tappert försök med Weight Plate, men det gick inte särskilt bra. Så nu är det liniment innan sängdags och så får jag se om jag kan göra något alls i morgon. Soma Move är ju knappast aktuellt. 🙂

Dessutom har jag munsår på det. Kroppen är alltså lite omedgörlig just nu, men det är bara att bita ihop. Det finns tejp, liniment och L-Lysine.

Jag inbillar mig för övrigt att bensmärtan egentligen kommer från ryggen som fick sig en omgång i lördags då jag mest satt i soffan och halvsov och var lite allmänt groggy efter sprutan.

Vikt

27 januari, 2022 Teresa Kommentarer 1 kommentar

Vikt är verkligen spännande:

Detta är mina fyra senaste dagars vikt. 2,8 kilos skillnad – det är inte direkt fett vi talar om. Jag har visserligen varit (och är) lite förstoppad, vilket kan synas, men det är ändå roligt att det nästan alltid ser ut så här. Min kropp älskar att lagra på sig.

Igår hade jag riktigt ont i magen, av typen ”undrar om det är farligt”. Det var en obehaglig känsla, samtidigt som jag visste att jag 1) hade ätit mycket bröd 2) mycket väl kunde ha träningsvärk efter SomaMove. Så jag härdade ut och idag är det bättre och jag var nyss hungrig för första gången på rätt länge, så nu släpper det kanske.

Jag slutar aldrig att fascineras över min kropp. Hade jag gått enbart på hungersignaler hade jag alltså tagit mitt första mål nu och fastat innan i 1-3 dagar. Vilket mycket väl kan vara sant rent näringsmässigt. Om världen går under kommer jag ur den aspekten klara mig en stund med andra ord. Jag är lite som en pytonorm. 🙂

Igår blev det bara en cykeltur till affären och idag har jag inte rört mig alls. Jag bör såklart åtgärda detta. Ute stormar det, så det håller jag mig nog från.

Dilemmat just nu är att jag har rätt kul på jobbet, har flera uppgifter som är prio på och som är roliga att tampas med och igår slutade det med att jag gick in och jobbade igen efter åtta på kvällen – bara för att det var kul. Det är såklart trevligt att känna så, men jag behöver min fritid också för att fysiska hälsan ska funka, så jag får se hur jag ska få till det. Aldrig kan det vara balans tydligen. Dessutom är ju mitt jobb så att det ändras från dag till dag, timme för timme, så det är alltid bara en tidsfråga innan det skiter sig igen. 😀 Fast det är rätt tacksamt att det är så, det vore hemskt att ha ett jobb som är urtråkigt och segt. Och jag gör säkert 20-25 % mer än jag egentligen behöver, så det finns att ta av.

Hej muskler

24 januari, 2022 Teresa Kommentarer 0 kommentarer

Idag kändes viktplatte-passet bättre än vanligt, även om jag såklart stånkade en del. 🙂 Jag tror faktiskt det börjar bli lite ordning på torpet igen, tacka f-n för det efter två dagars absurd träningsvärk i överkroppen! 😀

I morgon SKA jag dessutom köra SomaMove på lunchen, oavsett vad kroppen och jobbet säger. Jag behöver få in ett pass i veckan för att återfå min styrka och rörlighet och på fredag ska jag ta spruta tre så då är det inte aktuellt.

Jobbet rullar annars på i vansinnesfart och idag var en sådan dag då jag hade kunnat bita huvudet av någon om jag hade varit på kontoret och fått ”fel” fråga. 🙂 Fördelen med hemmajobb, folk hör inte hur hårt jag hamrar på tangenterna. 😀

Men annars känns det ändå rätt hyfsat för stunden. Jag är pigg tack vare att jag nu äntligen fått lite mer fart på mig själv, jag försöker hålla livsbalansen i bättre schack och jag drömmer om ljusare tider då man faktiskt kan gå ut efter jobbdagen utan att slå ihjäl sig i mörkret. Jag hatar mörker. Eller det är inte helt sant, mörker har sin charm och det är mysigt ibland, men inte då man ska göra saker. Vi har ett litet hus med små fönster och det gör att det blir kolsvart så här års om man inte tänder tusen lampor typ. Nya vardagsrummet har visserligen skarp belysning, men det bländar istället och är således jobbigt åt andra hållet.

Mitt största problem med mörker är att jag har uruselt mörkerseende pg av mina många synfel och jag tror det förvärrats än mer nu när jag knappt är ute och helt har vant mig av det. Jag tycker det är obehagligt att cykla och gå i mörkret och undviker det helst. Att strosa i en upplyst storstad i mörkret är dock inga som helst problem och är rätt mysigt. 🙂 Undrar när jag får uppleva det igen?

Nu ska jag äta middag och efter det ta en titt på mina nya kläder från Dedicated. Sedan får vi allt se vad orken säger om resten av kvällen.

Rörelse

23 januari, 2022 Teresa Kommentarer 1 kommentar

Söndag och jag är nyss hemkommen från en 8 km power walk. Med det så har jag rört på mig varje dag hela veckan. Weigh Plate i måndags, cykel tisdag + onsdag, kort promenad torsdag + lördag, Soma Move fredag och power walk då idag.

Jag har fortfarande saftig träningsvärk i hela överkroppen från i fredags och idag kan jag lägga till trasiga hälar och värkande fötter, men det är bara bevis på att jag är på gång. 🙂 Det känns så bra! Jag har saknat känslan av att vara aktiv.

Kosten har jag fortfarande en bit till på, men jag tar det med ro. Det viktigaste just nu är att hitta rutinerna igen, sedan kan jag börja skruva på saker. Det går inte att göra allt på en och samma gång.

Pannben

19 januari, 2022 Teresa Kommentarer 0 kommentarer

Nu kom atleten under fettet äntligen fram och pekade med hela handen mot cykeln. Rekord så det smäller om det också. Woho! Bra jag!

Whooosh

19 januari, 2022 Teresa Kommentarer 1 kommentar

Jag började bra denna veckan med att ha hyfsad balans mellan arbete och fritid, men idag var det kört igen. Jag reste mig inte en gång under tiden jag jobbade (06:45-17:20). Jag startade dessutom jobbdagen innan jag hade fixat min dagliga hudvård och ordnat dricka, så det blev det heller inget av med. Meh.

Igår kväll kom dessutom mensen lite halvt oväntat, så det var ju inte heller så mysigt. 🙂

Vägdag tre i alla fall idag och det är tur att jag väger mig oftare än så, annars hade jag gett upp. Jag har nämligen ÖKAT nåt hekto varje vägdag. Men i det stora hela går det ändå åt rätt håll i maklig takt.

Eftersom dagen varit som den är har jag såklart inte rört på mig ett skvatt efteråt heller och just nu är väl lusten sisådär. Jag vet förstås att jag borde.

Jag älskar inte den här känslan av att aldrig ha tid/ork för mina egna intressen när jag väl är ledig. Har en korsordstidning som skulle varit inskickad nu, men jag är inne på att låta den vara helt. Jag orkar inte med den typen av nöje på mina lediga stunder just nu, jag tänker tillräckligt på jobbet.

Nä, jag behöver lite egen energi nu tack. Idag har jag inte ens sett vad det var för väder ute, inte heller märkte jag att mannen körde iväg med sopor.

Bara för det har jag beställt lite kläder för att muntra upp mig lite. 🙂 Nätshopping, mitt sätt att ”ta tillvara på tiden” uppenbarligen. Suck.

It takes two

17 januari, 2022 Teresa Kommentarer 2 kommentarer

Nu är även mannen officiellt igång med att komma i form, vilket förstås gör mitt ”nya” liv mycket lättare att hantera. Nu kan vi peppa och stödja varandra på allvar (han stöttar mig alltid såklart, men det är ändå annat när man har samma mål).

Jag är extra tacksam att han startar på allvar just nu, eftersom jag tappade lite fart förra veckan då jag var ute på galej och ville äta allt. Inget fel i det, men jag var proppmätt och åt ändå bara för att jag inte vet när jag får chansen igen… Lite dumt, milt sagt.

Nåväl, i helgen återfick jag mitt hemmakontor till sist och idag körde jag viktplattepasset där. Det är mer än ett år sedan sist, så det känns såklart toppen! Det är så mycket enklare när jag har platsen klar och slipper koppla ur dator + har stor skärm. Det blir mer på allvar. Jag var ju rejält igång inför 2020 och hade inte renoveringen dykt upp hade jag inte varit där jag är idag. Men det hjälper inte att snyfta om det, det var mina val som gjorde mig än tjockare trots allt.

Såg en bild på FB nyss på en ung Sophia Loren i bikini och ett falskt citat inklippt ”I’d rather eat pasta and drink wine than be a size 0”. Oklart om bilden ens är äkta (ansiktet ser inklippt ut), men det är sak samma. Det som fick mig att reagera är att kroppen på bilden är ungefär den kropp jag skulle vilja uppnå igen (minus bysten då, den ryker i den viktklassen för min del 🙂 )

Med andra ord vill jag inte heller bli en size 0 och jag vill gärna äta pasta och dricka vin. 🙂 Men jag vill också se ut mer så här och inte som jag gör idag. Jag är inte säker på att man får tycka det offentligt idag faktiskt. Jag saknar nyanserna i debatten, från folk som ser ut som folk gör mest. Allt är så extremt svartvitt.

Jag skulle älska om maten slutade vara så stor del av mitt liv. Det är svårt att nå dit, även om jag lyckats innan. Nu när inget annat händer mer än jobba-sova-äta är det nästan omöjligt, maten är det enda roliga jag har känns det som ibland. Men om det nu är så det är borde jag ju då också laga rolig och inspirerande mat, inte frossa i skit. Så jag köper det inte.

Idag sken solen in på hemmakontoret och jag kände mig ovanligt taggad på året. Vi går mot ljusare tider och även om våren är långt borta än, så kommer den. Och med den kommer nya möjligheter.

Just nu är det en ren explosion av smitta på jobbet så jag hoppas att det betyder att det snart tar slut. Hoppas kan man ju alltid i alla fall. 🙂 Men jag ska fasen hitta andra saker att göra också för säkerhets skull.

Nu när hemmet börjar ha lite ytor igen är det hög tid att ta upp KonMari igen t ex.