Igår trotsade jag och mannen blåsten och gick ut på en power walk i de isande vindarna efter att jag tejpat båda hälarna som har gnagsår sedan förra rundan (älskar det norska ordet, så mycket tydligare än skavsår). Målet var att testa en ny runda, som i sig var trevlig och på drygt 11 km. Men efter drygt 1 km började mitt knä värka och efter det smärtade resten av sträckan i hela vänsterbenet, från höft till tå. En mil, man kan i alla fall inte anklaga mig för att ge upp lätt.

Så i går kväll var det rätt plågsamt att röra mig och jag smetade på liniment över hela benet för att överleva.

Idag är det aningens bättre och jag gjorde ett tappert försök med Weight Plate, men det gick inte särskilt bra. Så nu är det liniment innan sängdags och så får jag se om jag kan göra något alls i morgon. Soma Move är ju knappast aktuellt. 🙂

Dessutom har jag munsår på det. Kroppen är alltså lite omedgörlig just nu, men det är bara att bita ihop. Det finns tejp, liniment och L-Lysine.

Jag inbillar mig för övrigt att bensmärtan egentligen kommer från ryggen som fick sig en omgång i lördags då jag mest satt i soffan och halvsov och var lite allmänt groggy efter sprutan.