Jag har insett att min höst handlar komiskt mycket om saker som börjar på P, så nu startar jag ett litet tema här. 🙂

Idag var jag på Synsam och kollade mina ögon både gällande linser och glasögon. Dessvärre var det ju en stor brand i Hässleholm igår som lamslagit all tågtrafik, så jag fick tränga in mig på lokalbussen, som nog aldrig varit så full av folk. Jag lyckades dock få en av de sista sittplatserna, jag är bra på det där. 🙂

Väl framme i Hässleholm hade de inte öppnat än och jag slogs av tanken att det kanske var risk att personalen inte kunde komma fram i tid om de bor utanför staden. Men jag hade tur, just min optiker kom med bil. Åter igen en mycket trevlig optiker som jag kände mig mycket bekväm med. Hon kom fram till att det mycket riktigt var dags för progressiva glas och jag förklarade även mitt problem med mina tunga glasögon som hon mycket väl förstod och vi beslutade att byta glassort till den dyrare som är tunnare. Gällande linserna var det inte så mycket att förbättra för stunden, hon tyckte vi kunde vänta ett tag till eftersom det kommer att försämras mer markant om ett tag.

Jag fick sedan hjälp av tjejen i affären att hitta bågar och hon var ensam på plats hela dagen så hon hade att göra milt sagt (hon hade redan ringt mängder av samtal för att avboka kunder), men tog sig rejält med tid att hjälpa mig och vi pratade på som om vi känt varandra i flera år och hon visade mig till och med sina bågar som hon själv funderar på att handla. Hon förstod precis vad jag var ute efter och hon hade hjälpt en kund med liknande problem nyligen, så hon plockade raskt fram en liten båge i plast som ska fungera bra för mina synfel (åter igen är jag och väljer i barnsortimentet, jag måste ha väldigt roligt huvud. 🙂 ) . Jag trivdes direkt i dem och eftersom vi talade om deras månadsabonnemang föreslog hon att lägga till ett par solglasögon med styrka och ett par vanliga utan styrka (för dagar med linser). Jag tyckte det lät som en bra deal och slog till. Jag vet att det antagligen blir dyrare i längden, men bara själva glasen i sig skulle gå på 9000:- för ett par och det är inget jag vill pynta just nu. Dessutom tilltalar det mig att hyra dem och kunna byta som jag vill och vara försäkrad för allt.

Jag vet förstås mycket väl att Synsam har högre priser än de flesta, men det är bara hos dem jag alltid har fått rätt hjälp genom åren, så jag låter dem hållas. 🙂 Ibland är inte pengar det viktiga.

Nu återstår att se om mina ögon vänjer sig vid progressiva glas och om jag kan ha dem till allt. Jag vill helst inte behöva skaffa terminalglasögon. Jobbet betalar dem om det är så, men då måste jag i så fall gå till Synoptik och som den envisa människa jag är vägrar jag gå dit. De är på min svarta lista efter att ha fullkomligt klantat till det när jag ville prova linser. Något år efter gick jag till Synsam istället och optikern var chockad över att styrkorna var så uppåt väggarna fel. Ordet klåpare förekom. Dessutom blev jag illa behandlad av en annan optiker där, han anklagade mig för att LJUGA när jag inte ens såg tavlan! Vad fan är det?! Och när han väl fått rätt på maskinen suckade han och stånkade åt mina ”absurda” synfel och jag kände mig så obekväm. Jag kan fortfarande inte begripa hur han kunde ha ett sådant jobb (och hans linsval var för övrigt ännu sämre, därav mitt återbesök kort efter). Tacka vet jag min favoritoptiker i Linköping som sade ”Ja, du är rätt närsynt… men det betyder ju att du ser jäkligt bra på nära håll. 🙂 ”

Tågstrulet gör att jag fått planera om det mesta och till min sorg ryker därför veckans Soma Move, eftersom jag jobbar hemma veckan ut nu. Dessutom ryker nästa veckas Atletisk Skivstång då jag ska till Malmö på måndag. 🙁 Men det är bara att gilla läget och hitta andra vägar att motionera, det här kommer tyvärr bli vanligt framöver. Jag har levt rätt så glassigt länge nu och lite väntat på den här dagen, nu är det upp till bevis.

Vikten var något neråt även idag, men det är fortfarande väldigt långt kvar till 72,9 dessvärre. Ironiskt nog är både fettprocent och muskelmassa bättre än på mycket länge. Inte för att jag direkt tar de siffrorna på allvar, men det finns ju lite substans bakom ändå. Det stör mig lite att min kropp alltid gör så här efter långhelger, det kan ibland ta upp till två veckor innan det verkliga resultatet ”landar” så att säga. Nu vet jag om det och jag är annars rätt nöjd med kroppen i övrigt, men det förstör ju min invägning. 🙁 Men det är såklart inte kroppens fel, utan mitt eget frossande. Jag lade upp sommarens evenemang i min reseblogg igår och jag ska vara glad att jag inte väger mer!

Roligt nog tog jag lite laxerande droppar idag (jäkla trögmage!) och typ fem minuter efter släppte det av sig själv, så den kommer att bli en ”intressant” kväll när de väl kickar in. 🙂 Tur jag jobbar hemma!