Vilken underbar helg!
I fredags gjorde jag laxfärsbullar med falsk vitvinssås och pasta. Såg receptet för många år sedan i morgontidningen och klippte ut det, men har aldrig kommit till skott innan. Det var verkligen ett recept över förväntan, jättegott! Har en rejäl portion hemma som jag ska njuta av ikväll. Annars var det en lugn fredag med Soma Move-pass på lunchen och hemgång vid tre.
På lördagen var vi uppe tidigt och hade sedan länge planerat att ta första rundan på Hästvedas cykelorientering. Vädret var fint, men lite kyligt vid den tiden än, så vi svidade på varsin jacka och jag fipplade med all teknik. Precis när jag startat Runkeeper och tryckt igång pulsklockan ser vi snopet hur mannens ena cykelpedal bara ramlar i backen! Han lyfter upp den och ser förvånad ut och vi tittar båda två på vevhuset och fattar noll. Hans fäste är inte alls som mitt heller så där fanns ingen hjälp att få. Mannen rusar in efter verktyg, men vi får inte rätt på det och jag går och letar på marken om någon del skulle ha ramlat loss. Jag börjar ställa in mig på att det inte blir någon cykling, utan en tripp till affären istället. Vi har inte ens något att frakta cyklarna billedes med än så det hade fått starta där… Men så gör mannen ett irriterat försök till och jag hjälper honom genom att hålla i den andra pedalen. Då märker vi att jag kan pressa in hela vevhuset så att det finns något att fästa i och efter det sitter snart pedalen där. Troligtvis har hans cykel fått en smäll som flyttat på vevhuset, han har nämligen haft strul med sina växlar och det försvann nu. Men vilken oerhörd tur ändå att detta hände på vår gårdsplan och inte ute i skogen, eller ännu värre på en bilväg!
Nåväl, efter den chocken var vi äntligen på gång och även om jag var lite skakig initialt på första doserade grusvägen, kom jag snart in i ett skönt flow och det var dessutom väldigt vacker natur. Vi körde längs med Helge å ett tag och där låg jättefina och svindyra kåkar med fantastisk utsikt. När vi väl nådde Broby försvann dock den sköna känslan. Kontrollen var mitt i smeten och det var bilar överallt och stressande. Dessutom fattade jag inte et skvatt av hur vägarna gick, det var vägar överallt. Ok om det varit en storstad, men varför sketna lilla Broby har parallella vägar fattar jag då verkligen inte. Dessutom var det något slags happening i centrum på det. Mannen hade som tur var bättre koll och ledde oss in på rätt väg därifrån, men vi var båda irriterade och vi insåg efter ett tag att vi cyklat förbi kontroll 8 och ingen av oss hade den minsta lilla lust att vända tillbaka. Så vi fortsatte cykla, det går ju alltid att missa en och köra uteslutningsmetoden på slutet. Resten av rundan gick bättre och vi klockade in på dryga 29 km.
Väl hemma igen kändes det bra, men klockan hade sprungit iväg en del, så det blev fokus på matlagning istället för gräsklippning. Jag fixade tacopajen till kvällen och sedan gick jag ut och planterade blommorna vi köpt medan vi väntade på att grillen skulle vara redo. När kycklingspetten väl var klara åt vi som om det inte fanns en morgondag, klockan var en bra bit efter fyra och vi hade bara ätit frukost. Sedan satt vi ute i solen och bara njöt och mannen följde V75 på min platta. Bra med teknik ibland. 🙂
När solen började dala försvann värmen rätt snabbt och vi gick in och tittade på film och drack faktiskt några läskande drinkar. Jättemysigt det också och vi bevisade att vi kan vara måttliga. 🙂 Vi var fortfarande mätta från grillningen så vi beslöt att ta tacopajen till lunch på söndagen istället.
Precis innan vi skulle sova kände jag ett hugg i mitt knä och jag trodde det berodde på vår usla soffa och hoppades det skulle ge med sig, Men jag vaknade abrupt under natten (trots att jag var snortrött) av att det molade argt i knät hur jag än låg och det gjorde jätteont. Till sist gick det inte att ligga kvar, utan jag steg upp och letade fram min älsklingssalva inköpt i England och smetade in knä + lår. Det brände gott och ta mig tusan, det hjälpte IGEN. Jag kände ju att det var något med själva lårmuskeln och inte knät i sig. Hade knät varit skadat hade det känts annorlunda när jag belastade det olika, men det var en molande värk som kändes likadant oavsett vad. Jag har också lärt mig att knävärk ofta egentligen är att bakre lårmuskeln är för spänd och det var ju ingen omöjlighet alls med tanke på cyklingen. MTB i synnerhet tar ju enormt på låren + att jag hade två Soma Move-pass på raken dagarna innan där vi körde mycket squats och liknande.
På söndagen steg jag upp och kände just ingenting i benet och jag fixade en bastant frukost åt oss och vi satt och klurade på dagens utmaningar. Mannen trodde först att cyklingen var körd eftersom jag haft så ont under natten, men jag förklarade att det nog kunde gå. Däremot kände vi väl båda att vi först borde prioritera ”måstena”, så mannen gick ut och klippte gräset innan det blev för varmt och jag plockade i ordning inne vilket tog längsta tiden som vanligt och dammsög sedan hela huset under stor irritation. Jag hatar vår dammsugare, den suger loss golvmattorna, men får inte upp skiten för det + att den aldrig rullar som den ska.
Det tog sina 90 minuter nånting, och därefter tog vi varsin kall dricka och tittade på varandra. Klockan var nu 12 och vi bestämde oss för att vi skulle ta nästa runda. Det gick bara inte att låta bli när vädret var så fantastiskt + att det var en runda i områden som vi kan ganska bra sedan innan. Sagt och gjort, vi svidade om till cykelklädet, plockade ut cyklarna, riggade tekniken och satte av i solskenet mot Osby och skrattade lite åt att den kontroll vi båda var ÖVERTYGADE om inte als var den vi hade trott – i själva verket hade vi svårt att hitta den. Men vi hittade alla och kom hem i bra tid med 34,7 km cykling i benen. Efter välbehövlig dusch var vi tokhungriga och det var VÄLDIGT trevligt att ha den vegetariska tacopajen att tillgå. Den var jättegod, även om vi knappt kände smaken. 🙂 Jag måste säga att de kokböckerna (Mera Vego + Ännu Mera Vego) är de bästa jag ägt. Nu ska jag ge dem till mamma eftersom jag har köpt samlingsvolymen Mega Vego. 🙂
Den vegetariska chilin hanns inte med i helgen, men eftersom vi handlat ingredienserna till den ska jag laga till den idag troligtvis.
Just nu känns det riktigt bra på de flesta plan med andra ord. Och japp, jag har beställt LEGO också, det hanns med i fredags. 🙂 Dessutom har jag idag beställt hem saker från apoteket för en dryg tusing! Kortet glöder som sagt…
Och även idag har jag sprillans nya kläder och skor. Jag diggar mina nya ”pyjamasbyxor” från Lindex, de känns jättesköna när det är så varmt som det är idag + att det är bra att jag inte alltid har det tajt om låret. Kände att det spökade igår, tills mirakelsalvan fick göra sitt då. Måste importera mer, de svenska motsvarigheterna är inte lika bra.