Igår var det mer måndag än på länge och jag fick ett uppvaknande som hette duga gällande min övervikt. Jag har blundat i stort sätt hela året för det och skyllt på renoveringskaos, pandemi, stress, ålder, väder osv. Vikten har liksom inte varit skäl nog, jag klär mig efter min form och motionen går ändå rätt så hyfsat. Men nu till sist kom sandkornet som fick allt att tippa över och jag är helt på det klara med att det får räcka med självförnekelse nu.

Resultatet lät inte vänta på sig, jag hade en bra matdag igår och vikten hoppade ner lite mer än 2 kilo bara av det (ja, jag har en kropp som binder allt den kan…). Dock har jag en rejäl väg att gå innan jag får bukt på alla mina tokerier den senaste tiden, men jag tröstar mig med att jag inte gör detta utan verktyg och kunskap.

Naturligtvis är det inte direkt kul att jag gått upp nästan 10 kilo på ett år (och jag var inte normalviktig då heller), men nu är det som det är. Jag står för det, jag har ätit så pass idiotiskt att det inte är någon chock. Jag vet mycket väl att jag inte har något ”gratis” och för att hålla mig hyfsat normalviktig behöver jag vara försiktig. Jag vill inte kalla det strikt, det handlar trots allt väldigt mycket om mina val. Jag gillar livets goda – lite för mycket. 🙂 Jag ser emellanåt personer (typiska PT-influencers, ofta från USA) som lagar ganska tråkiga storkok som de sedan lever på dagar och veckor i sträck. Jag kan inte överhuvudtaget se mig själv göra det – jag gillar mat alldeles för mycket för det. 🙂 Men med det sagt behöver jag inte glufsa i mig allt jag ser.

Två saker är riktigt supereffektiva för mig när det gäller att gå upp snabbt i vikt: Godis och Bröd. Det förstnämnda är egentligen inget jag borde ha problem med, jag kan faktiskt leva helt utan det utan att deppa ihop. Jag är mer för salta saker än söta – EGENTLIGEN. Men när jag ger upp så gör jag det med besked, och väldigt ofta är det just det söta jag då drar in i mitt liv (ovanpå allt det andra). Jag kan inte ens påstå att jag suktar efter det, det är mer som en slags ”protest”. Supertramsigt såklart. Slut på det nu!

Bröd är värre, jag älskar bröd och när jag är stressad på jobbet är det så skönt att kunna moffa i sig en macka på stående fot. Jag har mina alternativa lösningar på det med kesobröd, VV-bagels och annat, men jag sticker inte under stol med att en riktigt god surdegsbaguette eller liknande är underbart. Nu kan jag naturligtvis äta det IBLAND och det är dit jag ska ta mig igen.

Jag kom på igår att jag har två workbooks i min samling av självhjälpsböcker, en om hetsätning och en om intuitive eating. Tänkte ta mig en titt på dem och se om de kan vara till hjälp framöver.

Tänkte även rita en målbild likt den jag gjorde för KM, vilket dock fick mig att igår mest surfa efter rit- och skrivplattor. 🙂 I morse tänkte jag ta tag i den på allvar, men då var surfplattan helt urladdad – typiskt.

Idag på lunchen körde jag ett pass SomaMove, trots att jag inte var sugen alls + galet hungrig. Jag älskar ju SomaMove, men att stressa och utföra det i ett skitigt och stökigt kök och med övervikt på det är inte alls kul. Men det hjälper ju heller inte att inte röra på mig och SomaMove ger mer än korta promenader trots allt. Jag saknar mitt kontorsgolv där man kan ha mattan framme jämt. Jag saknar att ha mitt hus i ordning. 🙁

Traderaförsäljningen är nu avklarad för den här gången. Tar lite paus nu och roar mig med kategorier där jag överlever att det avtackade hamnar på tippen. Tror nästa kategori blir mina gamla seriealbum. Mycket älskade en gång, ska bli spännande att se om det gäller än.