Gääääääääääääsp

Gääääääääääääsp

Ny vecka igen och för en gångs skull började den rätt bra sett ur viktsynpunkt. Ett litet skutt upp idag dock (troligtvis mycket pg av min bastanta lunch igår = rejäla rester av fredagens pastasallad), men fortfarande under förra veckans officiella resultat så jag hoppas på hyfsad siffra i morgon.

Vi var i Stockholm hela lördagen och eftersom vi dessutom stod på Tele2 Arena större delen av kvällen blev det varken mat eller alkohol mellan 17:30-00:30 och efter det var vi alldeles för möra för annat än hotellsängen. Visserligen tog jag igen lite på söndagkvällen sedan, men det må vara hänt. Nu hoppas jag att jag förstår framöver att chips smakar socker och inget annat…

Helgen som kommer blir också lite upphackad, mannen ska jobba extra på lördagen så det blir inget fredagssvirande denna helgen heller och efter han har jobbat klart ska vi ner till Köpenhamn på konsert. Sovmorgon är inget som vi sett röken av på ett bra tag nu. Därpå följande helg är det faktiskt inte ett skvatt planerat och så skall det förbli! Jag ska SOVA! 🙂

Igår var det boxning på lunchpasset, vilket jag tackade extra för eftersom mina ben ännu är rätt möra av allt stående i helgen. Det är tur att jag står så mycket på jobbet som jag gör, att stå och hänga vid ett kravallstaket i nästan sju timmar är inte skönt.

Min mage vaknade äntligen till också, naturligtvis på tåget upp mot Stockholm… Det är ju inte direkt de bästa spolmöjligheterna på tåg heller, så det var bara att vackert försöka rädda situationen med papper och rejäl handtvätt efter…  Urrrk, men det är ju verkligen inte ok att lämna mitt elände till näste person heller. 🙂

Idag blir det HIIT igen följt av en bit spenatpaj som jag hoppas hinna äta innan mitt möte. Pallar inte ännu en vecka med mackluncher som kloggar igen allt. Det går naturligtvis an ibland, men inte alla dagar i veckan. Jag måste klura ut en annan snabblunch som inte är lika ”degig”.

Blev filmad idag också och det var en pärs. Trots att jag vet att fler av mina kollegor också blivit filmade och att jag inte är ensam var jag ändå supernervös och det låste sig hela tiden och jag kan inte säga att jag alls gillade slutresultatet (syns att jag kikar ner i mina papper + att jag bräker till på ett ställe), men jag ville inte slösa mer tid heller. Jag hoppas de kan klippa till det lite. 🙂 Typiskt nog dog kameran när jag hade som bäst flyt. När jag talar från hjärtat ser det bra ut, jag får lov att säga att jag förvånade mig själv lite där. Trodde inte jag lät så ”klok”, haha. 🙂 Men mitt nervösa jag suger och när jag väl börjar lyssna på mig själv tala blir jag ännu mer nervös och börjar genast staka mig eller svamla loss. Det är lite synd, min engelska låter bra när jag är lugn. Men det är ju bra att ha den insikten, nästa gång går det säkert bättre. 🙂 Och om inte annat vet jag nu att jag låter rätt så förtroendeingivande när jag är med i matchen. Brukar få positiv feedback på det, men har inte trott på det innan.

Funderar lite på att ta en tur på deskbiken idag, jag är frusen som bara den.

 

 

2 svar på ”Gääääääääääääsp

  1. Så är det ju – erfarna föreläsare vet att när man kan sitt ämne och är engagerad, så faller sig allt så naturligt. Och sedan tror jag inte att andra kommer att se eller märka det du märkte 😉 själv är bäste kritiker, som jag brukar säga :).

    1. Ja, jag kan vara en god talare när förutsättningarna är rätt. Det slog mig nu att det hade varit bättre om de intervjuat mig som de gjorde sist, det blev så konstigt att bara babbla i det blå. Alternativt att jag fått filma mig själv, när det sitter någon mittemot mig som bara fokuserar på kameran blir jag distraherad. 🙂 Jag borde föreställt mig en låtsaskompis som jag predikade för, haha. 🙂

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.