Snart är 2022 över. Det var verkligen ett år som bara försvann någonstans. Jag är nästan ledsen över hur lite speciella minnen jag har. Allt jag gjort i år känns som att det var samma gamla vanliga. Det är inte så upplyftande. Men det går ju att ordna upp, bara jag fyllt upp energinivån tillräckligt.

Vad 2023 kommer med återstår att se. Jag är väldigt trött på att vara trött nu och jag börjar väl så smått begripa vad som behövs av mig för att inte vara det. Förra veckan var jag tre dagar på kontoret och det var skillnad. Jag sov djupare, vissa av dagarna kändes längre och jobbet var inte allt mitt fokus – även om det just nu TAR mycket fokus av olika anledningar. Jag fick även uppleva två inställda tåg – den delen har jag inte saknat. Men ändå, det är i alla fall en start. Än är jag inte där så att jag har med mig träningsväskan och har full koll, det krävs lite mer lugn i själen för det. Men jag ska dit – på ett eller annat sätt.

Igår hade jag ett viktigt samtal på jobbet och kort efter det fick jag en huvudvärk som jag sällan upplevt. En klassisk spänningshuvudvärk som kom från axlarna och strömmade genom hela huvudet, riktigt läskigt för ett tag. Det satt i ett bra tag också, först nu börjar det klinga av ordentligt. Jag gissar att det är en kombo av allt, att äntligen få lite svar på jobbet förstås (varför skulle det annars kommit just då) men också för att jag vill mer med mitt liv än det jag gör nu och då är det inte bara jobbet jag pratar om. Jag vill ha mer kvalitetstid med min man, hitta på saker som inte bara är det samma gamla vanliga. Skönt nog är vi två om det. Vi var ute på galej i lördags och roligast var baske mig att gå och shoppa lite och sitta och bubbla med mannen i lugn och ro, resten hade jag klarat mig utan. För mycket pengar som rullade för ganska lite innehåll. Jag hade hellre njutit mer av lugnet och att strosa utan stress i en storstad i juletid (älskar det!).

Detta fick mig att börja julpynta igår efter jobbet trots sviter av både huvudvärk och trötthet, redan då jag vaknade i går morse hade jag ett driv i mig som jag inte känt på ett tag, att jag vill få ordning nu. Och jag fick därför även till lunchpasset trots att huvudvärken kom innan dess. Jag kände ända in i märgen att det på intet sett var fel att röra på mig och få stretcha ut kroppen – och det var naturligtvis helt rätt.  Turligt nog blev även mitt optikerbesök inställt (tredje på kort tid) så jag slapp peta in linser och dra till stan.

Idag sov jag ut och är relativt ok nu, om än lite seg. Det var en intensiv jobbdag idag där jag mest grävde i olika problem och inte åstadkom så mycket och träning är det inte tal om. Men det var ändå en bra jobbdag och jag sörjer lite att det kan vara en av de sista då allt ställs om vid årsskiftet. Samtidigt kan det vara bra med förändring i sak, jag har nu en chans att få jobba mer med det jag vill. Men det är mycket som ska redas ut än.

Nu ska jag göra något jag gillar, oklart vad än.