Jodå, jag har ett frodigt munsår ovanför överläppen nu och i natt var jag som en braskamin och då menar jag inte feber. Min kropp verkar ha fått nog av att vara förkyld nu! ÄNTLIGEN! Det lär ta ett par dagar till innan allt slem släppt och jag inte låter nasal, men jag känner mig verkligen betydligt mer på G nu. Efter gårdagens pass skrek kroppen efter mat och eftersom vi storhandlade plockade vi upp mat från Subway och det gillade kroppen väldigt, även om det som vanligt var i mesta laget. Därav min värmeattack i natt, det brändes mat i kistan som aldrig förr. 🙂

Idag blir det SomaMove på lunchen och en halv räkpaj till lunch efteråt. Åt första halvan igår och jag måste säga att några 872 kcal är det då inte värt för att äta en hel. Just den varianten körde jag på vanlig pajdeg, det är därför den stuckit iväg så in i bomben. Nästa gång jag kör pajlagningsbonanza ska jag bara köra på lätta degar, det är ju ändå fyllningen jag gillar bäst. Faktum är att jag lika gärna skulle kunna göra äggstanning/omeletter/frittata och få i mig mer och bättre mat för mindre kalorier.

Jag impulshandlade lite böcker på Adlibris hälsoboksrea för någon vecka sedan och häromdagen bläddrade jag igenom kokboken ”Mera Vego” och blev positivt överraskad. Flertalet intressanta recept som jag vill prova och framförallt föredömligt enkla i sitt utförande. Märks att de som skrivit den tänker på barnfamiljer med lite tid. Jag har inget emot att kladda loss i köket, men ibland är recept – i synnerhet vegetariska sådana – uppbyggda på ingredienser som jag har svårt att hitta. Jag ersätter i den mån jag kan, men det är inte alltid så kul, i synnerhet inte om det är den framträdande delen. Jag bläddrade t ex i senaste Elle Mat & Vin igår som också hade mycket vegetariska rätter och redan de första ingredienserna i receptet är jag helt chanslös att hitta häromkring. Den tidningen är å andra sidan nästan medvetet snobbig/krånglig. Men ibland är där riktigt bra recept. Om jag bara kunde lära mig att riva ut dem också…

I kväll ska jag testa ett kycklingrecept med madeira och rosépeppar (det är freeeeeedag! 🙂 ) och det ska egentligen också vara pimento i rätten, men det finns inte att uppbringa här. Min man påpekade snällt och försiktigt åt mig igår, när jag frustade mig lönlöst genom hyllorna på Maxi, att jag letat efter just pimento innan utan framgång. 🙂 Livet i obygden…

Jag är på matlagningshumör så det sjunger om det just nu. Lite dumt bara eftersom frysen är smäckfull. 🙂

Igår ”åkte jag på” att sammanställa en undersökning gällande deskbiken på jobbet för att ha som beslutsunderlag. Jag blir så trött, jag visste att det skulle bli så här. Jag har inget emot att göra det i sig, men jag hade velat veta det från dag ett så att jag hade kunnat göra på det sätt jag vill. Tyvärr blir det ofta så när man har folk omkring sig som tycker ”Åh vilken kul idé! Det måste vi göra!” om allt och så fort nyhetens behag släppt lite ser man plötsligt inte röken av dem. I det här fallet visade det sig att de över mig faktiskt ändå bestämt att vi ska utreda om vi ska köpa in cyklar till hela kontoret och inte bara vårt team, vilket ju i sig är positivt. Men ingen har talat om det för mig (som håller i kontakten med säljaren och ansvarar för provcykeln) och när jag väl frågade vad som händer fick jag reda på detta och då lät det dessutom som att allt var klart. Men när jag (skeptiskt lagd och vis av erfarenhet) frågade vidare bland de som skulle fatta beslutet visade det sig att inget alls var klart och att det studsade tillbaka till mig själv igen. Nu vill jag verkligen ha hit cyklar, så jag tog ett eget initiativ att sammanställa vad mitt team tycker och tänker och talade om att jag visar upp detta om en vecka till de som då antagligen ska besluta. Sedan får vi väl se vad som händer. Mina kollegor svarar i alla fall hittills precis som jag vill (som man frågar får man svar visserligen…)  så ur den aspekten ser det ljust ut.

Men hade jag vetat att det gällde hela avdelningen hade jag naturligtvis kontaktat hela avdelningen från dag ett, känns lite taskigt att bilda beslut nu när bara mitt team haft chansen att testa. Igår gick ett nytt mail ut till de andra teamen, men jag tror det är för sent + att många säkert är lite för blyga att komma bort till mig och testa. Jag har ju nästan pushat på cykeln på folket i mitt team eftersom jag vet hur jag själv fungerar. Det är jobbigare att själv söka upp än att få frågan, ”har du sett vilken kul grej, vill du prova” när man går förbi. 🙂

Jaja, jag kämpar på i alla fall och jag påminns åter igen om hur viktigt det är att inte ge sig själv eller andra tomma löften. 🙂 Jag är allergisk mot sådant, även om jag själv var en mästare på det förr i tiden. Antagligen just därför. 🙂