I fädrens spår för framtids segrar…

I fädrens spår för framtids segrar…

… eller nåt. 🙂 Tror Gustav Vasa med anhang hade rynkat rejält på näsan åt ICA-klassikern, men hursomhelst är jag i MÅÅÅÅÅL! Ett delmoment avklarat och det som kändes värst på pappret till på köpet. Fast det var inte så farligt när jag väl slutade gnöla om hur tråkigt det är att stå på en crosstrainer. Positivt är också att jag fått igång känslan igen av hur skönt det är att röra på sig och sträva mot resultat. Tänkte besöka funcgymmet i morgon bitti, vi har teammöte + lunch hela förmiddagen och på eftermiddagen ska några av oss byta plats på kontoret. Känns som en bra start att lyfta lite vikter.

Gårdagens lunchpass med träningsgruppen kändes bra. Det var skivstång så det var mer styrka än flås, och jag tyckte det gick ganska bra. Tränaren frågade efteråt om jag var ok, så jag antar jag tog i så det räckte och blev över, haha. Jag hade aningens för tung stång på några av de sista övningarna, det är alltid problemet med skivstångsträning. Vad är lätt och vad är tungt liksom? Värst var övningen där vi skulle ta ett utfallssteg bakåt och samtidigt svischa upp stången med en arm rätt upp i taket, där var det nära att jag tappade den. Men mycket i det är rädsla också, så länge man intalar sig att det går så gör det oftast det. Turkish Getup med skivstång var inte heller en promenad i parken. Det är inte så mycket vikten som obalansen som gör det tufft.  Men jag gjorde det! Två av tjejerna/damerna i gruppen ska för övrigt åka riktiga Vasaloppet i helgen, klart imponerande! Men de är oerhört duktiga och vältränade också, de skulle knäppa många störiga gubbs på näsan. 🙂

Premiärkörde mina Nike Metcon 3 igår och de är onekligen sköna och bra för styrka – MEN de glappar i hälen. Fan också! Här trodde jag att de var på gränsen till för små och så är de både breda i sula och – tyvärr – i häl. Kan inte förstå de kunder som klagat på att de är små! Kanske att 40,5 hade varit en bättre storlek, men det är svårt att säga om det blivit för litet istället. Jag har hur som helt ingen ork att skicka tillbaka dem nu, har redan demolerat kartongen och skickat in räkningen. Så tråkigt att inte kunna prova ut träningsskor i affär, men häromkring finns nästan inga sportaffärer alls längre och de som finns brukar inte ha större än 39 inne. Nåväl, jag ska se vad jag kan göra. I måndags drog jag åt dem rejält och då satt de ok, fast med nackdelen att fötterna gnällde lite åt snörningen. Jag tror jag kan experimentera lite med bindning, strumpor, inlägg eventuellt kanske något slags hälgrepp? Det är inte mycket som behövs för att skon ska sitta bra.  Jag gillar dem annars.

Ett bra skutt neråt på vågen idag, men jag avvaktar med att publicera tills jag har veckans siffror, det är roligare så. Fortfarande fel sida av det förhatliga strecket dock, men jag hoppas det ger med sig till i morgon. Hade hoppats att CT-nötandet skulle få fjutt på magen som fortfarande är ganska hård sedan söndagens hemlagade ärtsoppa. 🙂 Planen är att försöka komma ihåg att väga mig alla dagar den här veckan, som ett litet experiment på hur veckan kan se ut. Helgen kommer att bli lugn eftersom vi ska bila till Malmö på lördag och gå på SciFi-mässan, så det passar extra bra att väga sig. 🙂

Ny månad i morgon också, och jag ser att jag fått ihop 18 motionspass under februari, det är riktigt bra. Januari var det bara 12 (jag räknar inte småpass när jag kört Flowin i 12 min), men det ska ju tilläggas att jag hade min envisa förkylning då också.  Mars 2016 hade jag hela 25 pass, vilket är rekord för en månad, men då ingår helgpromenader och KB-pass med mannen i det också (vilket inte alls är fel). Kanske skulle försöka sträva mot något liknande i år?

 

 

2 svar på ”I fädrens spår för framtids segrar…

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.