Litet plus idag, som väntat. Man kan lika gärna kalla det stagnerat läge, det är mer sant. Hekton hit eller dit må kvitta, just nu tänker min kropp vara runt 80-strecket och eftersom jag inte har orken att ta tag i det mer än så här, får det väl vara så då (så länge som det inte blir värre). Jag har faktiskt gjort en fuling och förlängt målvikten till 80 året ut eftersom det känns meningslöst att jaga något annat just nu. Allt under 80 starten 2018 = riktigt bra. Är det över 80 så tar vi det då.

Jag tänkte igår på det här med mål, efter att ha läst Taggart5501s roliga mål om att fixa riktiga armhävningar, chins och att lära sig hjula (skriver under på alla tre själv, det är saker jag själv alltid drömt om). Varför i hela friden har jag stirrat mig så blind på siffror hela året? Vad var det jag INTE gjorde åren med VV som var så framgångsrikt? Jo, jag jagade inte viktsiffror till vissa datum. Jag VET JU att det aldrig har motiverat mig och att det snarast motarbetar mitt huvud (eftersom det inte går bra). Naturligtvis vägde jag mig då också och förde statistik, men det var inget uttalat mål som så. Egentligen var det så fort som jag började jaga viktsiffror som jag tappade greppet, även om det förstås bara är en del i det hela. Det är notoriskt svårt att hålla i taktpinnen när man väl är nöjd, det är inte för intet de flesta som gått ner mycket går upp en del, allt, eller till och med ännu mer igen. Ändå tror man ju alltid att man själv är det där magiska undantaget. 🙂

Så nu ska det kluras på nya, roligare mål till 2018. Med det sagt vet jag också att jag inte är den som är bra på att jaga eller inspireras av mål, jag hade det till och med som ett budord. Men det finns ju mål och mål också, och redan då överbevisade jag mig lite med att ha satt ganska bra mål för att delta i träningsgruppen – och där kan vi ju snacka om att jag lyckats med besked:

1. VAD HAR DU FÖR MÅL MED ATT DELTA I TRÄNINGSPROGRAMMET?
– JAG VILL VÄCKA DEN SOVANDE TRÄNINGSLUSTEN I MIG OCH BLI PIGGARE OCH STARKARE PÅ KÖPET. – CHECK!
2. HUR VILL DU KÄNNA/SE/TÄNKA NÄR MÅLET ÄR UPPNÅTT?
– JAG VILL KÄNNA MIG FRISK OCH STARK OCH MOTIVERAD! – CHECK!
3. VAD BEHÖVER DU GÖRA FÖR ATT UPPNÅ DITT MÅL?
– SATSA JÄRNET OCH INTE GE UPP! TILLÅTA MIG SJÄLV ATT TA HJÄLP AV ANDRA. VÅGA PROVA! – CHECK!

Det som är extra kul med dessa mål är att de fortfarande håller, jag har verkligen hållit igång sedan dess och kört på minst tre pass i veckan med få undantag (och aldrig av lathet).

För övrigt är det nästan komiskt att läsa i min gamla VV-blogg, redan sensommaren 2012 (ett år efter ”målgång” ungefär) konstaterar jag följande:

Det komiska är att jag gång på gång på gång skriver om att jag inte tror på viktmål, och ändå är det precis vad jag kört på i år. Under 70 kilo, jajamen. Men jag har ju svart på vitt att det inte motiverar mig?! Jisses vad trög man kan vara. Lite mer skumning av gamla inlägg ger dessutom att det är träningsmålen som driver mig, så varför inte bara köra på det fullt ut istället? När min joggingrunda förra veckan nästan tog kål på mig var det inte ”Jag vill väga under 70” som fick mig att orka springa igen, det var ”Jag vill inte stanna! Jag vill bli snabbare!”

Jag MÅSTE ta mig i kragen och läsa genom hela bloggen från start till mål och plocka upp alla dessa kloka tankar jag hade då och dra nytta av dem. Jag har till och med en färdig lista på bra kostmål ser jag. 🙂 Träningsmålen behöver jag dock revidera, en del är uppnådda, en del är inte så aktuella längre. Jag lär inte hitta motivationen till att pressa tider på motionscykeln hemma t ex. Men det finns ju annat att sträva efter, t ex armhävningar som jag en gång klarade, men tappat igen.

Här är mina budord från VV-tiden:

1. Ät tills du blir mätt
2. Träna för att må bra, inte för att gå ner i vikt
3. Var beredd på livet
4. Du vet bäst!
5. Frossa inte i gurka!
6. Lyssna på din kropp
7. Våga välja vettig utrustning
8. Sluta noja över klädstorlekar
9. Våga säga nej
10. Tänk, tänk, tänk
11. Målsättning? Måste jag?!
12. Ta hjälp av andra
13. Jämför dig inte med andra
14. Spegeln är din bästa vän
15. Skilj på hunger och sug

Sannerligen något att klura på inför nästa år…

Ett mål som jag i alla fall inte behöver ha inför 2018 är att komma i mina kompressionsstrumpbyxor. Idag gjorde jag ett nytt försök och trots att jag har ovanligt långa naglar just nu gick det till sist! Ska bli intressant att se hur det känns under dagen. Jag blev nästan galen på midjan i morse som har samma typ av beläggning som stay-ups och fungerade lika illa. Varje gång jag böjde mig minsta lilla vek de sig och stannade i det läget.  Just nu känns de dock bättre. Ska bli kul att se om jag kommer ur dem. 🙂

Idag är det träningsfritt, har kommit till insikt att jag måste bli bättre på återhämtning. Nu har jag ju haft veckor med ett pass mindre av tvång och märker direkt att det gynnar mig. Jag är inte 20 längre, jag pallar inte intensiva pass hela tiden.

Hade tänkt ta en lunchpromenad upp på byn idag istället, men blötsnön vräker ner idag och jag blev blöt, varm, sur och frustrerad bara av att ta mig till tåget idag så jag skippar nog det. Cykeln rullade knappt framåt, svetten rann, glasögonen immade igen och näsan forsade så att jag nästan fick panik.

Om 45 minuter har jag ett möte där jag inte ens vet vad jag ska säga, det ser jag inte alls fram emot… Jag är inbjuden för att jag sade så bra saker sist, något säger mig att det inte blir det samma idag.  Hoppas verkligen min teamledare dyker upp snart så att vi kan dela på bördan.

I eftermiddag har jag bokat tårtor för att fira vår senaste release. Avdelningen märkliga arbetsuppgifter för övrigt. Vår release manager sitter i Indien och han mailade mig och bad om hjälp och jag trodde jag fick uppdraget helt och hållet, men jag fick inte skicka ut inbjudan själv (= den jobbiga delen, åtminstone för chefen som har 250 mail om dagen och dessutom inte var i landet just då) och det blev rätt förvirrat till sist + att jag fick jaga stackars chefen så att mailet hann gå ut innan tårtorna… Ack dessa hierarkier. 🙂