Huff, vilken dag! Hade hoppats få min myslunch ute idag, men det fick bli snabblunch istället. Visserligen med köpt mat, hade ju som sagt tänkt gå iväg. Velar just nu om jag ska köra på utelunch på riktigt i morgon eller om dagens snabbvariant räknas.

Igår fick kroppen bekänna färg, HIIT-passet var riktigt tufft. Fyra stationer med fyra övningar vardera och vi körde tre varv! När jägarvila känns som faktisk vila kan man snacka om jobbig träning. Vår tränare hade inspirerats av Martin Lidberg förra veckan. Vi gjorde bland annat en övning där man ska ställa sig med benen mot en vägg med händerna i golvet och försöka komma så nära väggen med händerna som man kan. För den duktige innebär det alltså till slut ett vanligt handstående mot vägg (fast åt ”fel” håll då). Jag vågar än så länge inte gå riktigt hela vägen själv, men ett rejält lut fick jag till och yr i mössan blev jag också. Allt blod hamnar ju i huvudet och dessutom är man rätt slut av tidigare övningar. Det frestade på riktigt bra på armarna också, men det svåraste är ändå att övervinna rädslan. Jag har aldrig stått på händer eller liknande som barn, så jag har det inte naturligt i mig. Istället börjar jag t ex tänka på hur illa det skulle gå om armarna plötsligt vek sig eller så oroar jag mig för att jag ska glömma bort hur jag kommer ner med benen igen. Jag kan faktiskt få sådana frisläpp ibland, i synnerhet när jag är trött. Det är synd att jag aldrig lärde mig kroppskontroll av den skalan som barn. Man är inte så rädd då, man begriper inte bättre. En 42-årig tant vet allt för väl hur illa det kan sluta. ? Jag har för övrigt testat den övningen innan, men då har jag inte varit helt slut från tidigare övningar, bara det är en utmaning i sig.

Som om inte det var nog fanns det dessutom inget varmvatten i duscharna efteråt så jag hade en mycket bisarr känsla av att vara yr, stelfrusen och kokhet på samma gång.

I morse mätte jag mig äntligen och fick se sanningen i vitögat. Det finns centimeter att jobba med. ?Fast jag trodde nästan det skulle vara värre, det var mer lite status quo från höstens mått. Ett ökat mått gjorde mig lite glad också, armarna har ökat lite och det är INTE fett.

Alltid något. ? Förra veckans vikt var också ett bra minus, tillbaka till ruta ett igen i alla fall. Dagens vikt suger jag på ett tag till.