Browsed by
Månad: augusti 2018

Hallå däruppe?

Hallå däruppe?

Kommentarer 1 kommentar

I morse var det många felkopplingar i hjärnkontoret. När jag skulle ge katterna mat tog jag skålarna och skrapade ner de gamla resterna i soppåsen och var på väg att ställa ner soppåsen åt dem… Väl på jobbet sedan skulle jag ställa in min mat och insåg att jag fått med mig BÅDE dagens lunch och middag! Så nu måste jag komma ihåg att ta med ena lådan hem igen eftersom jag inte direkt tänkt sova över. 🙂  Jag hade förstås annars kunnat ta den som lunch i morgon, men jag har verkligen rustat för kesoplättar i kväll därhemma och vill ha de tillbehör som jag tänkt (ska steka upp lite svamp och kycklingpålägg). Dessutom höll jag även på att svämma över min tekopp eftersom jag bara stod som en zombie vid maskinen. Men nu börjar det rätta till sig däruppe.

Soma Move på lunchen både idag och i morgon. Mina axlar lär få vad de tål. 🙂 Dagens pass kändes dock väldigt bra, börjar verkligen märka att det blir lättare ju lättare jag blir. Dock var det inte jättekul att upptäcka att mattan jag tagit var riktigt blöt, någon som gått bananas vid rengöringen och hällt hela flaskan över den (eller svettats löjligt mycket). Det var som om den legat i blöt ett bra tag (den vätskade sig riktigt vid tryck!) och det var faktiskt otäckt när jag skulle göra rörelser där man verkligen behöver lita på att man får ett bra grepp på mattan. I synnerhet i Twisting Lion där nästan all tyngd är på ena axeln. I morgon är det jag som känner rejält på min matta innan!

Har tänkt mycket denna vecka på det här med att ha åsikter om andra, av många olika anledningar som jag inte vill skriva om i detalj just här (av respekt för personerna – även om ingen direkt läser detta så vet man aldrig). Vad är det som gör att vissa anser sig ha rätt att tycka en sabla massa OCH framföra det högt och ljudligt? Jag är inte perfekt själv, det ploppar upp många åsikter i mitt huvud på en vecka som jag inte borde ha eftersom det inte är min sak, men jag har i alla fall förnuft nog att hålla klaffen. Oftast i alla fall, jag är inte moder Teresa. 🙂 Några exempel på vad jag menar:

  • Åsikter om viktförändringar och utseende i stort
  • Åsikter om livsval

När det gäller viktförändringar tror jag alla som någon gång tappat eller ökat i vikt råkat ut för det. Oftast när man tappat vikt som kvinna, det är ju lite fult att kommentera viktökningar där (män verkar däremot gå bra, gärna med extra hånfull ton och klapp på magen).

Jag fick min släng av sleven första rundan med VV, det var rätt påfrestande till sist. Jag hade i synnerhet en person som plötsligt hade mig i siktet konstant och skulle påpeka att jag inte ”fick” gå ner mer och att jag överdrev min träning (!) och så vidare.  De som känner mig och kände mig på den tiden vet att jag inte ”rasade” i vikt på något ohälsosamt sätt med VV, det tog ett drygt år att tappa 26 kilo, vilket motsvarar lite mindre än ett halvt kilo i veckan. När kommentaren kom första gången hade jag dessutom inte ens gått ner allt än och var fortfarande överviktig enligt BMI. Man kan även tydligt se på bilder från den tiden att jag inte direkt är utmärglad och att jag gott kan förlora en hel del kilon till. Rent krasst är ju min målvikt en startvikt för många i min längd och även om jag brukar säga att jag skulle se konstig ut att väga mindre så är det lite av ett försvar också, jag kan naturligtvis väga en bra bit under 70 förutsatt att jag inte svälter mig och mår bra i övrigt. Men det handlar ju om vad man orkar hålla också. 🙂

I alla fall, hans kommentarer sade mer om honom än om mig. Jag vet att han ofta har väldigt konstiga åsikter i mitt tycke och tyvärr vill han alltid berätta dem för hela världen också. Han kan inte alls konsten att kliva ur sin egen bubbla innan han dömer andra. Men man kan inte lägga in sin egen situation på någon annans liv!

Dessutom är det ju även rätt klassiskt, när man går ner mycket i vikt förändras ju utseendet rejält och det blir lite av en chock för alla och en del kan inte se genom det utan får varningssignal i huvudet. Det hjälper inte heller att man kan se lite ”trött” ut just när man är upp i det innan kroppen stabiliserat sig helt. Jag var själv med om detta i veckan faktiskt, har två kollegor som kom tillbaka från semestern i en rejält mindre version av sig själva och min initiala tanke var ”Oj, vad de ser sjuka ut!”. Men det gick över när jag väl hade vant mig. Och jag har hållit tyst om det. 🙂 Jag vet att de båda vill vara rejält smala och det är deras business.

Det samma gäller hur man lever sitt liv. Samma surgubbe har även haft många starka åsikter om en av mina träningsbekanta och av någon anledning verkar han framförallt störa sig på att personen ändrade sig tvärt sent i livet, ungefär som att det inte är tillåtet då? Nu råkade jag idag höra liknande gnöl från ett annat håll (liknande surgubbe dock) och det fick mig att tugga fradga. Jag känner inte själv personen så väl, men har tränat ihop med personen i många år nu och det är en ödmjuk och peppande människa som verkligen brinner för träning och har aldrig någonsin tvingat på sina åsikter på oss andra. Jag kan inte alls se det extrema de här surgubbarna ser. So what om personen var en soffpotatis innan? So what om personen nu valt att dedikera sitt liv åt träning och bra kost och gått all-in? Det har väl inte vi att göra med? Jag tror inte surgubbarna känner personen så väl heller för den delen, det handlar om att de varit grannar på olika sätt.

Visst, om man är närstående och ser att en person verkligen inte mår bra kan det väl vara läge att uttrycka sin oro. Men jag tycker nog att man ska ha rejält på fötterna då och inte bara gå på att man tycker någon gör fel bara för att man har olika syn på saker. Och det ska ju i så fall ske öga mot öga utan publik.

Nåväl, lunchen idag blev till sist en rågkuse med skinka, ost och senap + gurka och paprika. Jag körde den som två separata mackor med EN skiva ost per macka, det är smått fantastiskt för att vara jag. 🙂 Jag hade gott om utrymme för mer, men det är ju den där (jävla) osten och vad den gör med mig. En skiva är lagom när man även har annat pålägg på och därmed basta! Jag fyllde även ut med cocktailtomater och två morötter. 7 SP blev det allt som allt (bröd 4 SP, bregott 1 SP, ost 2 SP). Jag hade även med en bönbrödsbulle med leverpastej, men den smakade urk så jag kastade den. 🙂 Jag börjar ge upp det där brödet nu. Lika bra det, jag behöver snarare hitta ett sätt att bli vän med vanliga mackor utan att överäta dem och idag bevisade jag för mig själv att det inte behöver bli så dyrt i SP. Men jag tänker absolut även testa bars någon stressig dag framöver.

Middagen är som sagt i jobbets kyl just nu, så jag ska verkligen försöka komma ihåg att den ska med mig hem. Just nu har jag 13 SP över så jag klurar lite på vad jag ska utöka med. Hade åter igen planerat för en bar som mellanmål, men lunchen blev senare än tänkt. Fast vis av gårdagen ska jag nog ha den nära till hands på tåget. 🙂 Jäklar så attackhungrig jag blev på ingen tid alls!  Fast det släppte lite efter ett tag och jag satt faktiskt och surfade en bra stund innan jag värmde på min goda (och SP-dyra) Halloumi Stroganoff.

Mitt paket från Tyngre finns att hämta nu, men eftersom det är två flak dryck väntar jag till i morgon. Mannen är snäll och hämtar upp mig på stationen så att jag slipper ta det på cykeln. Har ju redan sabbat ett fotstöd på det sättet. 🙂

 

Köphysteri och kostplanering

Köphysteri och kostplanering

Kommentarer 2 kommentarer

Igår glödde plötsligt kreditkortet igen…

Först var det för att jag hade surfat lite efter andra åsikter om det här med frukostens vara eller icke vara och hamnade som så ofta på Joacim Gudiols sidor på Träningslära.se. Jag gillar honom allt mer har jag insett, ofta när jag blir förbannad på kostreligioner hittar jag bra ”bevis” hos honom. Han är rätt nosig av naturen och jag kan förstå att han retar upp folk, men han baserar sina åsikter på fakta och kommer oftast fram till att vi alla funkar olika. Sedan är han riktigt rak på sak emellanåt och kan vara lite hånfull mot dumma frågor i kommentarsfältet, men kan man egentligen klandra honom? Extra bra är i alla fall att han alltid går hårt åt LCHF-klanen. 🙂 I alla fall gjorde det att jag blev nyfiken på hans bok om Skitmat och den var billigast på Tyngre.se där man även kan köpa Nocco billigt just nu och eftersom jag gör av med en hel del av den varan passade jag på att ta hem två flak + boken + en liten mellanmålsbar från Barebell för att nå upp i nästa bonusnivå så att jag fick en gratis t-shirt. 🙂 Katsching.

Sedan fick jag mail från Naturkompaniet, de har sin årliga rea nu och som medlem får man 15 % extra. Jag ÄLSKAR friluftskläder. De är skapta för oss grövre tjejer som t ex har lite bredare över axlarna och rumpan och de är sköna, svala, skrynkelfria och tillåter rörelse på ett helt annat sätt. Dessutom är de i väldigt bra kvalitet – och dessvärre svindyra. 🙂 Så jag brukar sitta på händerna tills det är rea om det inte är något jag bara måste ha (oftast klänningar). En stor sorg med att ha fläskat på mig är att jag passerat gränsen för när de kläderna är aktuella, det är inte så mycket XL i friluftsvärlden och även om jag kanske fortfarande kan hitta kläder som passar upptill kan man inte komma undan med allt för bred gump – och det är ju där mina kilon gärna sätter sig. Dessutom är det inte samma känsla att ha ett Icebreaker linne i merinoull när det valkar sig på magen och på sidorna. Även om de faktiskt faller jättebra och döljer mycket känner jag mig lite… falsk i brist på bättre ord. Så jag har inte haft mycket sådant på ett par år nu av förklarliga skäl. Men nu är det ju nya tider och linnena kom fram i somras! Jag klickade in på första sidan på rean – och hittade direkt massor som jag ville ha. Efter att ha gått igenom alla sidor var min varukorg uppe på en bit över 7000… Innan medlemsrabatten visserligen, men lik förbaskat absolut INTE inom min budget. 🙂 Så jag rensade hårt och kom så småningom ner till strax över 2000 efter rabatt. Katsching. Det betyder ju inte att jag ska behålla allt, de har tack och lov gratis retur.

Tog LÄSKIGA bilder på mig själv i underkläderna från alla håll igår inne i omklädningsrummet. Jag avvaktade ett tag innan jag tog min dusch efter HIIT-passet och således hade jag rummet för mig själv och kunde fippla lite med mobilen utan att bli störd (har inga helkroppspeglar hemma på det sättet). Jag har inte kollat på dem så noggrant än, men jag ser ju var övervikten sitter. Jag är i alla fall lite glad över att jag aldrig får någon direkt mage när jag är tjock. Naturligtvis är jag bred över magen och har en stor fettvalk att pressa ner som alla andra, men den sticker inte ut så mycket utan breddar ut sig mer på sidorna ihop med höfterna. Vissa får ju en rejäl kagge istället (och nästan bara det) och det måste vara väldigt jobbigt. Ska se om jag har lite tid i kväll att kolla runt på bilder från nu och förr. Känner mig äntligen redo för det. 🙂 Jag behöver både en liten näsbränna och en boost och bilder är bra hjälpmedel där.

Tänkte först äta äldsta(?) fryslådan till middag idag, vilket är sista portionen halloumi stroganoff, men jag är nu inne på att göra kesoplättar istället. Jag retar mig faktiskt lite på att min stroganoff är så oerhört dyr i SP, jämfört med vad den kostar i kalorier. Jag hade knappat in den i Lifesum tidigare i år och där är en portion 376 kcal + ris vilket tillsammans landar på ungefär en tredjedel av det dagliga. I VV är en portion på 11 SP + ris, dvs 15 SP och därmed nästan 75 % av dagens ranson.  Å andra sidan kostar ju ägg, kyckling, banan, majs, bönor och tonfisk i Lifesum så jag ska inte gnöla allt för mycket. 🙂 Det är inte så att jag inte har utrymme heller. Jag styrde om till kesoplättar i appen + att jag lade till en mellanmålsbar, men jag är inte alls hungrig än så den blir ju inte av. Nu är jag därför alldeles för lågt på mina SP så jag kanske gör en ny rockad. Jag kan ju göra kesoplättarna ändå och spara några till middag i morgon. Jaja, vi får se vad kroppen vill när jag väl är hemma. 🙂 Hungern kan komma väldigt snabbt den här tiden på dygnet.

Största bryderiet just nu är vad jag ska äta de dagar jag har lunchträning och möte efter, som i morgon. Tidigare var det oftast mackor som gällde och även om det rent krasst skulle fungera även nu blir det snabbt väldigt många SP för väldigt lite mättnadskvalitet. Äggwrap hade varit kanon, men det orkar jag inte mecka med om jag även ska fixa kesoplättar + att jag inte vill överdosera på ägg. Det slog mig innan idag att jag faktiskt skulle kunna göra en rejäl fuling och ta en mellanmålsbar som lunchsubstitut, med tanke på hur mätt jag blir av dem,. Visst, det är en rätt skruttig lunch, men ärligt talat är inte mackor eller grönsallad några under av näring heller. I morgon tänkte jag dock eventuellt köra på bönbröd, har några kvar i frysen. Lite sallad, kycklingpålägg, ost och senap kanske är melodin + några småtomater vid sidan om. Jag tror även jag har några Rågkusar kvar, även om SP sticker iväg lite mer med dem. Men med kesoplättar till middag lär jag ha gott om utrymme. 🙂

 

Booyah! Där satt den!

Booyah! Där satt den!

Kommentarer 2 kommentarer

Där satt den, årets (hittills) lägsta OFFICIELLA vikt! 77,5 kilo nu och dessutom lägsta fettprocenten på bra länge. Inte för att det värdet är trovärdigt i sig, men när den är låg i kombination med vikten brukar det ändå betyda bra saker. 🙂

Mitt frukostexperiment igår funkade väl bra i stort, men det blev inte helt bra eftersom jag plötsligt inte var hungrig på förmiddagsfikat. Det kan ju tyckas vara enkelt löst genom att helt enkelt inte äta då, men jag vet att om jag inte äter något alls innan lunch på jobbet brukar jag vara attackhungrig precis innan träningen och det är hopplöst. Igår ”tvingade” jag i mig min yoghurt ändå och resultatet blev att mina hungersignaler spårade ur lite. Så jag backar nog tillbaka bandet lite igen och kör på första målet vid nio. Veckan ut har jag bananer att dryga ut med och jag ska klura fram en ny plan nästa vecka då jag stiger upp en timme tidigare, kanske det är bättre rum där för dubbelfrulle.  Fast lustigt nog är jag oftast mer hungrig om morgnarna under eftermiddagsveckan. Kanske för att jag är uppe längre om kvällarna?

HIIT-passet igår var en riktig boost, det börjar kännas att jag inte behöver flytta runt på riktigt lika många kilon som innan. Jag är så nyfiken på vad mina axlar kommer att tycka om att få en ännu mindre kropp att hålla uppe framöver. Just nu har jag dock träningsvärk i dem. 🙂

Tog måtten i morse och man kan summera det med att det var ungefär en cm bort på de flesta håll, vilket förstås känns bra. Mest förvånad var jag över armmåttet som nu tydligt är 31 cm igen. Det var baske mig på tiden! Jag kan inte skylla på muskler där heller. 🙂 När jag var ”smal” låg måttet mellan 29-30 cm för övrigt och då var jag ju hyfsat muskulös, så det är nog ditåt jag vill igen.

Framgångarna som jag nu upplevt under en längre tid gör mig naturligtvis glad och stolt, men också liiiiite otålig. 🙂 Plötsligt känner jag ju att jag har alla möjligheter att verkligen nå dit jag vill, det är inte bara luftslott och snack den här gången. Även om det är skitkul att vara rejält under 80 har jag ju varit här och harvat många gånger innan och för inte allt för länge sedan heller. 2017 hade jag en period på 77 nånting med lägsta vikt på 76,9. Så det är förstås en tydlig milstolpe jag vill nå. Dvs nå en stabil vikt som klår hela 2017. Och efter det är inte helt oväntat nästa steg att klå 2016. 🙂 Då var min lägsta vikt 75 kilo och det är en gigantisk milstolpe på många sätt, hade ju länge 75 kilo som min ”danger zone”, dvs vikten jag inte ”fick” överskrida. Sedan ska vi inte ge 2016 alltför mycket credit heller, medelvikten för året var 77,5 kilo ändå, så den där 75;an var inte direkt långvarig (det var faktiskt årets allra första vägning, haha).

Här är fulla statistiken, klart intressant att se var det verkligen började gå snett.

År Medelvikt Min Max
2010 87,7 81 96
2011 72,9 69 81
2012 72,3 69,8 75
2013 72,7 69,9 75
2014 74,8 72,3 76,5
2015 74,6 71,8 76,9
2016 77,5 75 80,5
2017 79,1 76,9 83,5

2018 kommer ha en kass medelvikt (81,4 just nu), men förhoppningsvis en betydligt bättre minsta vikt. 🙂

 

Omplanering och tramsprogram

Omplanering och tramsprogram

Kommentarer 2 kommentarer

Igår under Soma Move-passet tänkte jag snett och trodde att näst sista mönstret var det sista och tömde i princip ut mig helt på sista varvet. Det var inget roligt att köra vidare efter det kan jag lova. 🙂 Jag märkte annars att jag hade för lite energi i kroppen, jag blev faktiskt lite yr på slutet. Jag tror att boven är min nuvarande frukostbägare, Axa Havrecrisp är gott, men i princip bara luft och behövs drygas ut med något mer. Därför ska jag testa resten av veckan att äta lite hemma också innan jag drar till jobbet eftersom jag ändå inte verkar göra åt alla SP under dagen just nu. Så jag fyller på med två knäcke med leverpastej hemma för 3 SP till (om jag har tid). Jag tror det kommer göra susen. Dessutom håller inte leverpastejen så länge, så det känns bra att få användning för den. Jag diggar verkligen Icas leverpastej med låg fetthalt, den smakar oväntat bra. Men locket är bedrövligt, det går inte att stänga!

Jag är annars skapt så att jag inte kan ha för mycket mat i magen innan ett pass. I söndags åt jag två pastejknäcke + en liten skål fil med bär till frukost och trots att det var långt senare som vi tog upp våra kettlebells (vi gick till och med en sväng till affären innan) åkte bären lite upp och ner. Ingen skön känsla alls. Så jag försöker att undvika det i den mån det går och kör gärna på ganska tom i magen. Oftast märker jag inte av det alls, men igår var det extra svettigt och som sagt var bägaren lite väl klen. En banan i hade gjort susen. Idag ser det ut som vi har bananer på jobbet, så jag ska nog köra på det också. 🙂 Fast just nu är jag inte ens hungrig, så typiskt.

Idag har jag med mig en så kallad äggwrap till lunch, tips från en VV-medlem. Misslyckades dock en aning med själva wrapen, det blev lite tunt på ena kanten och där blev den för mycket gräddad + att den sprack sönder där direkt när jag skulle ha loss den från bakplåtspappret. Men det blev en rulle till sist och om den smakar bra vet jag till nästa gång hur jag ska gå till väga. Gillar verkligen idén!

Såg större delen av ett BBC-program om övervikt i går kväll och blev som vanligt lite irriterad på hur gravt de förenklar allt. Jag fattar att det är riktat åt de britter som inte har en susning om vad hälsosamt leverne är, men det är tröttande ändå. T ex körde de den gamla klyschan (ja, jag tänker baske mig kalla den det) att man ska äta frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en tiggare. Det ”bevisas” genom att programledaren äter en typisk engelsk fry-up vid kl 9 respektive någonstans rätt sent på kvällen. Surprise, surprise hanterar hans kropp nio-målet mycket bättre. Men det här är 2018. Vem i h-vete har ens tid att äta jättefrukost klockan nio till att börja med? Då har många av oss varit uppe en bra stund redan och är på jobbet. Dessutom skulle jag må fysiskt illa av att äta så mycket och sedan försöka jobba på det. Jag äter inte lättare frukost och lunch för att jag vill frossa loss till middag utan för att min kropp blir så oerhört stinn och däst av för mycket mat på dagen och då blir jag oundvikligen trögare i huvudet och kan inte jobba lika bra. Jag säger inte att det är så för alla, men det är så JAG fungerar och de som t ex propagerar för periodisk fasta håller med mig. Lika många vetenskapliga studier visar ju på att vi inte alls behöver äta enligt scheman. Jag betvivlar dessutom att urmänniskan åt en bautafrulle kl 9 varje dag. Men visst, jag kan så klart hålla med om att det är urbota dumt att äta för nära sängdags och jag är inte naiv, jag vet att det är många med viktproblem som skulle må bra av att dra ner på sin kvälls- och nattamat.  Jag mår själv inte heller bra av att äta för sent och jag har någonstans instiftat en oskriven regel sedan ett bra tag nu att inte äta något extra efter middagen om det inte verkligen är kris (eller speciella tillfällen som resor och annat såklart). Eftersom vi äter tidig middag (oftast kring fem) gör det att kroppen hinner ta hand om maten i god tid innan det är dags att sova och min kropp mår bra av det.

Nästa irritationsmoment i programmet är ännu mer irriterande och handlar inte helt oväntat om träning. Åter igen måste man lyssna på dravel som att gymträning inte ”behövs” och att man inte bränner så mycket kalorier som man tror. Jaha? Och vem går till gymmet för att enbart BRÄNNA KALORIER?! Gah. 🙂 Här var ”beviset” två äldre damer som fick träna en timme på gym ena dagen och köra vardagsmotion en annan dag (gå till jobbet, städa, trädgårdsarbete osv). Värt att notera här är att båda damerna ogillade gym till att börja med, bara det kändes ju genast tramsigt. Det var inte direkt så att svetten sprutade under den där timmen… Och föga förvånande var resultatet att för den ena damen var det 50/50 mellan gym och vardagsmotion och för den andra var det 25/75. Men det dam 2 gjorde på en dag vill jag ju se en vanlig arbetande människa göra dag ut och dag in, man grovrensar t ex knappast dagligen i trädgården om man inte är trädgårdsmästare? Inte för att jag dissar vardagsmotion det minsta, men jag fattar inte jämförelsen. Det som de dessutom missar TOTALT är de andra sidoeffekterna man får av typisk ”gymträning” och det är muskler, rörlighet och flås. Åter igen, jag fattar att målet antagligen är att få fart på soffpotatisarna som sitter i bilen till jobbet och åker hiss istället för att ta trappor, men varför skrämma bort dem från gymmet? Jag fattar inte.  Det är ju inte samma sak? Jag går inte på mina pass för att bränna kalorier och bli smal, jag gör det för att hålla i mitt flås och bli starkare. Det är ett enkelt sätt att må bra i ett samhälle där man tillbringar 8 timmar om dagen framför en skärm och inte har varken tid eller ork för 8 timmars vardagsmotion på det.

Jaja, i morgon är det officiell vägning igen, jag hoppas på årets lägsta notering! Nu ska jag visserligen köra HIIT på lunchen, vilket lär sätta sig i kroppen, men då får det väl vara så då 🙂

I kväll blir det sista resterna från söndagens SP-bomb. Jag tänkte ju äta upp allt igår, men insåg att de där småburkarna rymde betydligt mer än jag räknat med och det hade blivit en absurd portion. 🙂 Kan inte fatta att de räknar hela receptet som 4 portioner – och då är jag ändå en person som älskar mat. Jag var rejält mätt, att äta det dubbla hade inte ens funkat!

Full speed ahead!

Full speed ahead!

Kommentarer 2 kommentarer

Ny vecka då och jag startar den med årets lägsta inofficiella vikt (det börjar låta lite som en repig skiva, men inte mig emot). 🙂 Jag har haft en ovanligt sund helg, har knappt kommit upp i mina dagliga SP ens. Undrar när det hände sist? Men jag har inte haft några sug alls och trots två ganska SP-rika rätter både lördag och söndag fanns det utrymme för dem eftersom jag inte frossade i annat. Men det som nästan gör mig mest glad är att jag aldrig nojade. Förra gången jag körde VV var det läskigt när en planerad rätt stack i väg i SP, det minns jag väldigt väl. Så tänker jag tydligen inte denna gång och det känns jäkligt bra.

Igår gjorde jag en rätt från en kokbok som bara har recept med bönor, ärtor och linser. Men bara för att man slopar kött betyder inte det att det är snålt på SP/Kalorier och i denna rätt var det både jordnötter, tahini och jordnötssmör + risnudlar på det! Det smällde riktigt till appen när jag knappade in det och jag hamnade först nånstans runt 26-27 SP för en portion. Yikes. 🙂 Men så började jag tillagningen och scannade in de exakta livsmedlen jag använde och minskade lite på nudlarna (hade inte så mycket hemma som receptet angav). Då kom jag ner på 25 SP. När jag sedan var klar och redo att äta insåg jag att en portion var gigantisk och ändrade lite snabbt till 6 portioner istället för 4 och då hamnade jag på mer hanterbara 16 SP och blev rejält mätt. Så jag gick från att ha överskridit dagen till ett oväntat underskott på 4 SP. 🙂 Sedan åt vi fruktsallad till middag/kvällsmat och det var egentligen mest för att frukten inte gick att spara så mycket mer, kan inte påstå att jag var särskilt hungrig.

Idag åt jag frukost för 1 SP och har lunch med mig för 0 SP, så jag funderar just nu på att ta resterna av gårdagens rätt till middag. Jag delade upp den i två små burkar för att minska ner på SP ytterligare, men om hungern säger sitt tar jag nog allt i kväll eftersom jag har en så SP-snål jobbdag. Tänkte ta andra delen av min bar i eftermiddag också om magen knorrar, jag har ju utrymme som sagt. 🙂 Jag hade först tänkt fläska på lunchen lite, men jag kom faktiskt inte på något i farten som kostade SP. Det är ju inte luft jag äter till lunch heller, så det blir nog bra.  🙂

Jag inser ju verkligen att det inte direkt är min kost som så som ställt till det. Vanligen när man börjar ett dietprogram brukar det ta ett tag att anpassa sig, men jag känner inte riktigt det denna gång och det tyder ju på att det inte är en så stor omställning i sig. Ändå går jag neråt i vikt, det är både häftigt och skrämmande på samma gång. Det skrämmande är att inse hur lite jag behöver avvika för att öka i vikt. Men visst, jag ser ju tydligt var problemen ligger. Mina uteluncher har t ex varit rätt maffiga och lite för ofta på det. Vi ska heller inte förglömma mina portionsstorlekar som helt klart är det värsta boven av alla. Och det är ju inte så att jag går omkring hungrig nu! Jag kan inte fatta att jag kan äta så jäkla mycket när jag inte är fokuserad. Låter nästan löjligt när man tänker på det.

Det är i alla fall jättekul att jag även börjar känna av rent fysiskt att saker händer. Det syns och känns på kroppen och jag märker det alltmer under träning. Idag har jag på mig ett par smutsvita byxor som jag köpte om på Lindexrean i somras efter att första paret fått en fruktansvärt ful grön fläck i tvätten som inte gick att få bort.  Det första paret satt som ett skruvstäd när jag köpte dem i våras och jag velade faktiskt ett tag om jag skulle köpa dem, men valde att köra på eftersom jag i alla fall kunde knäppa dem och hann väl ha dem en gång innan de blev missfärgade och det var inte direkt jättebekvämt. 🙂 . Idag tog jag på mig det nya paret och de sitter nu ganska så perfekt om jag får säga det själv och jag börjar ångra lite att jag inte även köpte ett par i storleken mindre när de ändå var snorbilliga på rean. 🙂

Idag blir det Soma Move på lunchen vad jag vet, han har inte ställt in det än i alla fall. Igår körde jag dessutom 30 min kettlebells med mannen, det är så kul att vi äntligen fått fart på hemmaträningen igen. Enligt mina noteringar startar HIIT i morgon igen, så det har jag planerat in, sedan är det ytterligare två Soma Move pass på torsdag och fredag lunch, men det återstår att se om instruktören faktiskt klarar av det.

I kväll blir det att leta fram varma kvällssockor också, den plötsliga väderväxlingen har gjort att mitt inre termostat ballat ur och jag blir iskall om kvällen, i synnerhet om fötterna.

Snart sovmorgon…

Snart sovmorgon…

Kommentarer 1 kommentar

Hade det varit 7-8 september idag hade jag inkasserat pengar. 🙂 Åter igen är det årets lägsta inofficella vikt (77,8 kilo), vilket förvånar mig lite så varm och svullen som jag kände mig.

Mycket sömn blev det inte i natt, kom i säng för sent och vaknade till när mannen kom hem. Sedan var det ett oerhört åskoväder på natten som absolut inte gick att sova till, det var som ett stroboskop och trumsolo på samma gång. När det äntligen dalade av och jag somnat igen väcktes jag med ett ryck av hjärtskärande skrik utifrån. Det lät som om någon blev attackerad med kniv och skrek på hjälp, men jag kom på efter ett litet tag att mannen sagt att han sett något djur i hagen när han kom hem, så det var nog en ledsen pålle. De brukar låta hemskt första natten.

Helg framför mig, men som tur är har jag inga som helst sug att rulla några hattar. Maten för idag är planerad och förvånansvärt många SP finns kvar till förfogande. Mycket för att min lunch är på ynka 1 SP. 🙂 Det har varit en spännande vecka med VV, jag har ätit en del mål med i mitt tycke många SP och det har känts bra. Igår hade jag 15 SP till förfogande när jag kom hem och jag hade inget planerat alls. Jag var inte överdrivet hungrig när jag kom hem heller, men efter 30 min kom hungerattacken plötsligt och jag rusade ner i frysen och hittade en låda med äggnudlar och grillad fläskfilé som jag gjort improviserad sås av under semestern. Svårt att SP-bestämma en sådan rätt, men jag gjorde så gott det gick och trodde i synnerhet att nudlarna skulle ta alla SP, men minsann, det blev 11 SP allt som allt. Väldigt förvånande. Jag hade planer på att äta något mer, men det rann ut i sanden eftersom jag helt enkelt inte var så sugen som jag trott. Jag var bara fixerad vid tanken att få mysa med något i soffan. Dessutom kom jag snart på att det inte var en vanlig hemmakväll på egen hand då jag är uppe en stund, jag skulle ju upp vid fem idag och då måste man liksom sova. 🙂

Provade lite klänningar igår för att hitta något att ha på mig idag och det gav mig ytterligare en boost att hålla i det här på allvar nu. Jag gillar min kropp, men magen tar onödigt mycket utrymme och det hade varit förbaskat kul att få känna den där lite slimmade känslan igen som jag brukade göra då jag vägde kring 72. Det är ju inte smalt i sig, ska man följa skitmåttet BMI är jag faktiskt precis på gränsen till normalviktig när jag väger 73 kilo. Men jag tycker personligen jag ser bra ut runt den vikten och jag har gott om fina kläder som skulle sitta bra igen om jag bara når dit. Jag ser ju att jag har muskeldefinition på överkroppen som säkert kommer poppa fram mer om jag tappar mina önskade kilon, det hade varit så kul! Jag märker ju musklerna allt mer för varje dag som går. Benen börjar ändra form t ex, det är en kick i sig.

Idag var det Soma Move igen efter en månads uppehåll och det var rätt jobbigt. Märktes att det varit si och så med sömnen + att jag varit ganska hungrig idag och antagligen hade behövt fylla på depåerna lite mer. Men överlag gick det bra, vi körde release 12 som jag tycker är jobbig, mycket axlar i den. Det hjälpte naturligtvis inte heller att jag hade träningsvärk i axlarna innan vi ens började. 🙂 Men jag ska inte gnälla, vår instruktör körde med plantar fasciit i BÅDA hälarna som han drog på sig för en vecka sedan.

Snart HELG!

Nu börjar allvaret!

Nu börjar allvaret!

Kommentarer 2 kommentarer

För att klassa mig själv som introvert har jag varit jäkligt social på luncherna denna vecka (förutom i tisdags då jag åt ensam i solen på en bänk helt självvalt). Men det har varit ämnen som antingen engagerar mig (idag träning och mobbning i en intressant mix) eller bara är kul att prata om (missöden på flygresor). Idag blev rasten alldeles för lång, men det gick inte att bryta upp, det var bara för engagerande diskussion. En kollega (som jag för övrigt tycker verkar vara en skön människa) berättade mycket öppet och direkt om sin tid som svårt mobbad och jag ryser inombords. Vi kom in på ämnet efter att ha diskuterat nya gymmet och sedan halkat in på min egen historia om när jag gick från att aldrig rört mig till att bli aktiv och hur man inte vill/vågar testa på saker för att man har känslomässigt bagage. Att höra min kollegas historia gjorde mig nästan stum. Jag har många känslosamma och tråkiga minnen i mitt bagage, men ren mobbning på det sättet har jag aldrig utsatts för och det är alltid lika vidrigt att höra om det, även om kollegan inte sökte sympati utan bara ville förklara (plus att en annan kollega var i sådan chock att hon ville veta mer). En sak är säker, oavsett allvarsgrad är det fruktansvärt hur illa det sätter sig när man blir illa behandlad som barn och ung. Det går inte att bara resonera bort.

Vägde mig i morse och det var inofficiellt årets lägsta vikt på 78,1 kilo. Tyvärr räknas det inte, eftersom det är onsdagar som gäller. 🙂 Men jag anade det, gårdagen var som vanligt en ganska tokig dag att väga mig på, svullen av träning + bruna bönor, say no more. 🙂 Jag hade sett indikationer tidigare i veckan på bra resultat och det kom då idag istället. Sex hekto mindre idag! Hrmpf. 🙂 Men oavsett vilket ser excelbladet trevligare ut än på länge.

I förrgår hoppade jag på det sexmånaders dietbet som jag funderat på, som jag sade till min man är det ju nästan ”gratis” pengar eftersom jag har drivet nu och jag tror på mig själv och han höll med. Så efter maten (såklart!) hoppade jag upp på vågen, flyttade runt den lite och till min glädje ökade jag ett hekto just när jag skulle ta viktbilden, muhaha. 🙂 Så jag vägde in på 80,3 kilo. Det är då kvällstid, med mat i magen och i lätta kläder. Dessutom var jag kissnödig. 🙂 De har inga regler för när på dygnet man väger sig, vilket jag tycker är lite lustigt, men å andra sidan lever de på de som ger upp rätt snabbt gissar jag. Konceptet är också att alla som gått med delar på potten som lagts in, så i det avseendet bryr de sig väl inte så mycket, så länge som de kan ta sina avgifter. Men eftersom man är garanterad att få tillbaka det man lagt (om man lyckas) krävs ju att några faller ifrån. Dessutom, om man som jag betalar in direkt för sex månader behöver jag bara betala för fem men är ändå med i alla sex dragningar. Jag undrar hur de hade gjort om alla gjorde så och alla lyckades? Då går de ju back. 🙂 Fast det lär inte hända. Det är tufft att hålla i sex månader ändå. Målgången är i februari 2019, mycket hinner hända tills dess. Även om jag är kaxig nu har jag enorm respekt för uppgiften. Men jag ser det som en extra boost, det var kul sist och inte nojigt. Tja, det kan man kanske orda lite om eftersom jag typ svälte mig själv dagarna innan vägning för att hinna nå ner i tid. 🙂 Men det var ju kass planering från min sida, hade inte tänkt på att jag hade en resa + midsommarhelg på det just den perioden tävlingen pågick. Jag visste också att det bara var tillfälligt och det är alltid kul att testa kroppen lite.

Första delmålet är att nu nå 3 % = 77,9 kilo till den 7-8 september. Min vikt idag var som sagt 78,1 så med risk för att vara övermodig känns det relativt enkelt. Ska jag misslyckas med det får jag verkligen tappa konceptet helt.

Nästa steg är betydligt värre, det är att nå 6 % = 75,5 kilo till den 7-8 oktober. Det är den största nedgången tidsmässigt under perioden och precis efter vår semestervecka på det… Men om jag bara ligger vettigt till innan vi åker tror jag att jag ska hinna få till det. Mitt drömmål för i år har varit att nå typ 75 innan vi åker så att jag kommer i mina fina sommarkläder igen, så det är mycket som motiverar mig om inte annat.

Sedan är det i ordning 73,9 kilo, 73,1 kilo, 72,3 kilo och 72,3 kilo en gång till vid slutliga målgången (motsvarar 10 %). Svårt att resonera om just nu hur svårt det blir och det bekymrar mig inte nu heller, jag tar ett steg i taget. Jag blundar just nu för att det är julledigt + en resa till där och den är dessutom till Prag. 🙂 Man ska ha utmaningar i livet 🙂

Laster

Laster

Kommentarer 4 kommentarer

Det är roligt att experimentera med kost, det är nog en av mina största fördelar när det gäller att hitta ”motivation” och driv att leva bättre. Idag hade jag pastasallad till lunch som var på 3 SP MER än gårdagens delikata tonfiskröra med ägg och grönt. Igår var jag behagligt mätt och kände ingen hunger förrän jag satt hemma vid middagsbordet, idag knorrar det betänkligt! Jag åt därför halva proteinbaren från igår (som jag aldrig använde då), jag tycker oftast att det räcker med en halv för att mota just den här typen av hunger. Jag gillar proteinbars på det sättet, de mättar oerhört bra och snabbt. Ett äpple hade inte gjort det samma kan jag garantera, jag blir bara mer hungrig av dem. De äter jag när jag har sug på något.

Jag har visserligen även bananer att tillgå som ju är 0 SP och mättar hyfsat, men jag tycker det är lite att lura mig själv eftersom jag redan ätit en vid förmiddagsfikat (skivade ner den i filen tillsammans med müslin). Inte för att bananer gör mig fet, men jag vet var mina fällor är och det är när jag börjar försöka lura systemet. Jag betalar inte till VV för att hitta genvägarna till att ha fina siffror i appen trots allt, jag vill faktiskt bli smalare. Jag är en överätare och VV har inte gjort upp 0 SP-systemet för sådana som mig som lätt kan kräma i sig monstruösa mängder av mat.

Det är det där som så många missar, de letar efter de snabba knepen och vill ofta också exakt kopiera andra som lyckats i tron att det ska hjälpa dem. Det funkar tyvärr inte så. Jag misstänker t ex att en person som i första hand kämpar med sötsug skulle ha svåra problem att använda halva bars som mellanmål. De är ju som efterrätter och måste trigga chokladsuget något oerhört?

Jag är ökänd som hon som inte gillar choklad nämnvärt, det kan få många att vilja smäcka till mig. 🙂 Det har inte hindrat mig från att frossa loss på choklad av ren lathet genom åren, men då är det ätstörningen som gått igång och det är en rätt märklig process i sig som inte har med smak och sug att göra. Men när jag inte är ätstörd och i synk med kroppen är det mat jag suktar efter i de flesta lägen. Jag kan på fullaste allvar börja gråta om jag är hungrig och det bara finns sötfika att tillgå. Det har hänt mer än en gång. 🙂 Jag har även idiotförklarat kollegor (i hemlighet) som bjussat på chokladwienerbröd och daimkaka innan lunch. Urk! 🙂 Det är inte särskilt rättvist att bli kallad ”karaktärsfast” och nyttig i sådana lägen och jag brukar påpeka det också. Jag vet ju vem jag är och om någon hade sett mig i mina mörkaste hetsätningsattacker hade de inte sagt något mer. Även med den borträknad äter jag MYCKET emellanåt. Till och med när jag försöker hålla igen och noga väger min mat är mina portioner rätt stora i jämförelse med många sparvar/kollegor. 🙂 Det har jag alltid tyckt varit orättvist och även konstigt.

För LÄÄÄÄÄNGE sedan var jag på en födelsedagsfest med enbart tjejer där det bjöds på smörgåstårta och jag hade aldrig varit på den typen av tillställning innan (är pojkflicka) och kände få där så jag var lite blyg och nervös och försökte att ta en ganska liten bit för att inte sticka ut. Ha! Den biten jag tog motsvarade de andra sex tjejernas bitar tillsammans. 🙂 Likadant gick det när vi skulle äta tårta och jag kände mig så obekväm och konstig. Dessutom, lite förvirrad, för det var ganska bastanta donnor ändå, mycket större än jag. Jag fick svaret efter ett tag, då kom nämligen godis- och snacksskålarna fram och de åt som om det inte fanns en morgondag, det var helt absurt! Antagligen var de dels rätt hungriga av att fjanta sig som de gjorde (unga tjejer…) och dels var de sockergalningar på det. Jag ser det ofta i olika tappningar. Det är inte min last, men jag förstår problematiken så klart.

Min last är att jag inte har ett naturligt stopp. Jag glömmer ibland bort att det är skillnad på att inte ha det och att ha bra aptit, det senare är inget fel i sig. Mat är gott och jag har inte tänkt ändra på det. Jag trivs med att vara matglad och tycka om att prova på nya rätter och äta gott på restaurang. Jag har gått igenom en period av närmast självsvält och bedrövlig mat och det gör jag aldrig igen. Smal blir man, men också jävligt ful. 🙂

Men även om jag har god aptit blir jag mätt som normala människor och det känner jag om jag är närvarande. Ännu snabbare när jag kör lite mer restriktiv kost som nu. Så jag må ha en lite större aptit än många andra tjejer, men troligen bränner jag rätt bra också – FAKTISKT. Det är inte aptiten som gjort mig tjock genom åren och det har tagit mig väldigt lång tid att begripa.

Jag är nyfiken på vad denna VV-resa ska lära mig om mig själv, en sak är säker att det är nyttigt att lägga sig själv under luppen. Man har igen det tusenfalt efteråt!

 

Tillbaka i vardagen

Tillbaka i vardagen

Kommentarer 1 kommentar

Då var det dags att jobba igen och så här långt känns det bra. Ser inga uppenbara surdegar i mailboxen (än) och jag tycker jag har hyfsad koll på vad jag höll på med innan semestern och vad som ska göras framöver. Tydligen har vi bytt Skype-leverantör + metod, så det är det tuffaste jag ser på agendan just nu. 🙂  Dock fick jag lite hjärtsnörp när jag såg ett ganska otäckt scam-mail där någon fjant hävdade att han snott access till mina konton och att jag skulle betala honom – annars. Det otäcka var att lösenordet var bekant, fast det är ett jag inte använder längre och aldrig till något viktigt. Men efter att ha googlat lite ser jag att det är ett vanligt bedrägeriförsök där de utnyttjar lösenord som stulits tidigare och så försöker de skrämma upp folk att gå på att de har tillgång till det ena och det andra. När jag senare kollade mitt spamfilter hittade jag tre liknande mail, så detta hade nog bara slunkit igenom.

Vägde mig i morse och det var ett bra resultat, löjligt bra om du skulle frågat mig för en månad sedan 🙂 Officiellt under 80 kilo hela semesterperioden, vem hade vågat tro det?! Dessutom ser det riktigt lovande ut inför onsdagens vägning, men man ska aldrig ropa hej. Vikt är ett förrädiskt mått på många sätt. Jag är dock glad att jag skippade det dietbet jag tänkte på innan, de två dagar då jag kunde ha vägt mig vägde jag 79,9 som allra minst och då hade jag behövt haft en startvikt på 82,4 kilo i juli. Inte helt omöjligt som så förstås, eftersom man får väga sig när som på dagen, men ändå. Å andra sidan är det ett liknande bet som startar i morgon och har vägning den 7-8:e varje månad vilket inte krockar med något alls i nuläget. Hmmm… 🙂 Den ska jag suga på över dagen. 10 % på sex månader känns betydligt mer görbart idag än det gjorde för en månad sedan.

Jag märker att vardagen är tillbaka, plötsligt får jag strössla ut SP för att få ihop dagen. Jag äter ju så mycket 0 SP i vardagen att det lätt blir lite tokigt annars. Men jag tror det blir bra i längden. Egentligen hade jag tänkt köra på en 0 SP-frulle idag = lättfil med bär, men jag hade en slatt müsli kvar så jag körde på det. 3 SP blev det istället då. Till lunch gjorde jag en tonfiskröra i morse baserad på rester av dressingen baserad på vanlig turkisk yoghurt från lördagens kycklingwrap. Till den har jag ett kokt ägg, lite bönor, tomat och gurka. Det blir bara 2 SP (yoghurten), vilket passar bra eftersom middagen idag blir spaghetti med köttfärssås. Det gör att jag kan ta lite mer spaghetti än mediokra 80 gram som sägs vara en portion. Det säger inte mina ögon vill jag lova. 🙂 Jag har räknat på 150 gram i nuläget, vilket landar hela rätten på 13 SP. Jag har knappat in mannens köttfärssås på ett ungefär och det blir 7 SP för en portion, vilket låter rimligt. Så då är jag uppe i 18 SP och har alltså 5 SP kvar vid behov. Jag har en proteinbar på bordet värd just 5 SP som jag eventuellt tar till (hel eller halv) om det knorrar i eftermiddag.

Testade två VV-produkter igår, deras mörka bröd och deras mikropopcorn. Brödet gillade jag mycket, äntligen ett rågbröd som smakar som jag vill, fattar inte varför det ska vara så svårt att hitta helt plötsligt?  Dessutom är det portionsförpackat så jag behöver inte hålla på att frysa in det. Jag ser klar potential att ha med det som lunchalternativ de dagar jag har träning. En portion är 2 SP, så det är inte mycket att svettas över. 🙂

Popcornen var helt OK, men jag ser inte riktigt varför jag skulle beställa mer från just VV. Lågkalorivarianterna som finns i affären är på samma SP, och de vanliga är inte så mycket mer som jag hade trott. Sedan vill jag helst ha snacks och mellanmål som är färdigportionerade för att minimera risken för överätning, även om popcorn inte är någon större fara där. Ska bli intressant att se hur de andra snacksen är.

Jag har med mig träningskläder idag, men är osäker på vad jag ska köra. Gymmet har flyttat under sommaren så det hade varit kul att se hur det blev, men jag är egentligen inne på att köra funcgymmet idag. Det är väldigt länge sedan sist och jag är mer på humör för styrka än flås idag. Det blir en lite hattig vecka det här eftersom inget är igång än, men på fredag brassar i alla fall Soma Move igång igen. 🙂 Kanske jag försöker få in en morgonjogg också. Mannen var pigg på mer hemmapass så jag vill gärna peppa honom också.

I nuläget vet jag inte ens hur höstens upplägg blir. Träningsgruppen kommer att ha mindre tider (= inga morgonpass) och även om det inte stör mig så mycket är de andra oroade och verkar söka sig till annat, så jag har ställt in mig på att det lär försvinna inom kort. Men det finns mycket annat att välja på, så jag oroar mig inte. 🙂 Jag har en kropp att röra mig med, det är huvudsaken!