Nu är det officiellt höst, jag vill virka! 🙂

Eller mer exakt, jag vill köpa virkböcker och surfa på garn och mönster och dregla och drömma. En tråkig person kan här påpeka att jag redan har drösvis av allt det här hemma (HOST! Ragnarök-draken…), bara att sätta igång. Men det är ju drömmandet som är så kul! 🙂 Jag är en hobbydrömmare, det är bara så. Inte för att jag inte uppskattar själva handarbetet, men det tar tid och den har jag sällan över, även om det såklart handlar om prioriteringar.

Jag visste att det inte var så smart att gå med i en virkgrupp på FB. 🙂 Såg ett jättefint muminmönster där igår som var gratis, men så surfade jag vidare lite igår kväll och även i morse och hittade en hel bok med nästan alla karaktärer – fast på koreanska. 🙂  Försökte hitta bilder på hur själva mönstren såg ut (det kan vara diagram och då spelar språket ingen roll), men gick bet – och missade tåget pg av det. 🙂 Nu hittade jag en liknande bok på finska, betydligt bättre! Dessutom fanns den på Adlibris. Men eftersom jag nu ändå tänkt beställa kan jag ju lika gärna beställa några fler virkböcker… jahapp, där är jag nu. 🙂

Å andra sidan ger det mig glädje och även om böckerna mest samlas på hög finns de där och det är bättre än att köpa ett nummer av Amelia eller en skvallerblaska som ändå hamnar i återvinningen.

Bortsett från det flyter det verkligen på nu med vikten och maten. Jag var lite hungrig igår efter lunch, märktes att frittatan var lite väl klen och att jag hade behövt mer grönt till. Det har jag fixat till idag + mer kryddor på frittatan. 11% osten är rätt smaklös som ensam topping insåg jag igår. Jag planerade faktiskt in ett bra mellanmål igår till eftermiddagen, antingen ett äpple eller en bar – men jag glömde helt bort det! Så jag var rejält hungrig när jag kom hem till middagsbordet. 🙂

Idag var det än mer minus på vågen, det är helt galet just nu.  Det här har jag sett tidigare också, jag hamnar i perioder då kilona smälter bort nästan av sig själva, ofta inom samma viktintervall också. Jag undrar vad det är som gör det? Jag vet att man påstås hamna på platåer på vikter som kroppen ”känner” igen, kan det även gälla här? Jag kan inte påstå att jag känner mig i svältläge och jag räknade ut tisdagens intag i LifeSum (visserligen med mycket höftande) och landade på drygt 1600 kcal, vilket för en viktnedgångsperiod låter helt rimligt. Balansen mellan kolhydrater, protein och fett såg också bra ut, faktiskt lite överslag på fettet till och med. Så jag har svårt att inte sucka lite åt de som lite förmätet ska gnälla på alla som inte äter upp EXAKT sina dagliga SP och hävdar att de inte följer VV och äter för lite, i synnerhet av fett då (framförallt när folk inte ens bett om råd). Jag är ett bevis på att det verkligen beror helt på vad man äter. Jag blir paff av att se de som till och med UNDVIKER 0 SP i tron att det är tomma kalorier som bara är utfyllnad vid hunger. Klart att man inte kan leva på gurka och grönsallad, men 0 SP betyder även kyckling, lax, ägg, majs, bönor med mera och det är bra livsmedel som ger näring och som faktiskt också ger en hel del kalorier. Jag förstår inte riktigt hur jag skulle kunna äta annorlunda, eller ens varför jag skulle göra det. 🙂  Jag har alltid gillat kyckling och baljväxter och tänker fortsätta med det. Jag upplever dessutom att jag äter mer nu än då jag kört t ex LifeSum.

Sedan ska jag ärligt erkänna att jag inte trodde att det kunde fungera med VV Flex eftersom det mesta av det jag lever på i vardagen är 0 SP, men uppenbarligen funkar det fint. Hade jag kört LifeSum istället och haft gränsen runt 1600-1700 kcal hade jag inte gått ner alls. Mycket för att jag hade ledsnat efter en dag på att allt ska vägas och reggas. 🙂 Appen är bättre i ärlighetens namn, men metoden funkar inte alls för mig. Och efter att ha reggat frukost och lunch i LifeSum i tisdags var jag redan så less att jag inte orkade lägga in middagen förrän nästa dag!

Jaja, jag är mycket nöjd med att jag känner mig trygg med min kropp just nu. Man kan ju ha tråkigare problem än att kilona rinner av. 🙂 Jag tror också att det stabiliserar sig rätt snart igen, 70-72 är en annan ökänd platå i mitt liv och där stod jag kvar länge, länge efter förra VV-varvet. Det är en vikt min kropp gillar och jag kan förstå det. Jag har inget emot att vara här, det är behagligt. Fast jag vill gärna ge mig på sextiotalet bara för att få veta hur det känns. Jag tappar ju inte vikten på samma sätt längre som när jag var yngre och ser inte några spår av att säcka ihop än. Tidigare försvann ansiktet och brösten så fort jag såg 70-strecket och jag såg nästan ihopsjunken ut. I morse såg jag en helt annan kvinna i spegeln, hon såg nästan farlig ut. 🙂

Håller på att läsa min VV-blogg från förra rundan, jätteintressant läsning faktiskt. Man märker ju rätt tydligt att jag är mycket starkare och tryggare nu än då. Men jag hade mina bra stunder också, något gav onekligen allt självfokuserande. Jag har även en del bra tankar som ger mig pepp idag. Sedan är det nästan rörande att jag så tydligt kan följa min egen väg till att börja älska motion. Har bara läst fram till december 2010 än och redan där märker man att jag helt ändrat inställning. Träningsgruppen är det bästa som hänt mig på länge.

Helgen blir lugn och maten är redan inplanerad. Det blir en del SP-rik mat som alltid när det är helg, men det har jag inget emot. Jag tycker att det funkar bäst för mig att ha det gotta på helgen och vara mer strikt i veckan, det är så jag tickar. Inte för att vi ska laga livsfarligt SP-rik mat heller. I morgon blir det improviserad minestronesoppa, på lördag köttfärslimpa + potatis och svampsås till lunch och korv med bröd på kvällen. På söndag ska vi lyxa med rejäl frukost med rostat bröd och sedan ska jag göra en linssoppa i lergrytan till lunch (luktar 0 SP) och så blir det Libawraps på kvällen. Inga konstigheter. Korv, köttfärs och bröd sticker förstås iväg i SP, men det kan det gott få göra. 🙂 Jag vill inte göra livet allt för krångligt heller och jaga SP-snålare alternativ när det inte behövs. Jag jobbar hellre med portioner och huvud.