Det är lite galet på jobbet just nu, har heldagsmöte idag OCH i morgon (då dessutom i Helsingborg för att göra dagen ännu längre) och har egentligen massor jag skulle behöva jobba undan. Fredagen är inte bättre, har olika möten hela dagen. Men det är bara att passa på att smygjobba när tillfälle ges. 🙂 Jag ska ha två feta workshopar nästa vecka + en mindre + vanliga möten som jag håller i på det så jag behöver förbereda massor. Men tiden går ju snabbt.

Dilemmat med heldagsmöten är att träningen ryker, idag hade jag annars haft tillfälle att träna med Leila Söderholm som jag lyssnade på igår på lunchföreläsning (hon var rolig). Men tyvärr krockade det med mötet. 🙁 Jag ser inte att jag kommer att orka träna i kväll heller och det samma gäller i morgon, det blir sent när jag är i Helsingborg. Jag körde mitt löpbandspass i går morse bara för att få till lite träning åtminstone. Det gick betydligt bättre än sist och jag störde mig inte ens på att jag glömt både musik och vatten + att de städade runt mig.

Ett annat dilemma med heldagsmöten är maten, det blir ju både frulle och lunch ute och det är inte alltid det finns något att välja på. Som idag då vi blev bjudna på lunch. Jättesnällt av chefen att fixa det, men stället vi har mötet på och således äter lunch på är ingen favorit hos mig. De imponerade inte idag heller. Det var visserligen fisk, men den var torr och tråkig och tanken var nog att man (som vanligt) skulle använda den feta och alldeles för salta smöriga såsen för att få smak. Jag tyckte såsen var riktigt läskig så jag skrapade loss de stackars ledsna sojabönorna (fattar faktiskt inte hur man gör för att få dem att se så ledsna ut) + de överkokta morotsbitarna och lämnade potatisen. Den verkade dessutom vara saltad i sig själv, förutom såsen! Huuu. Jag petade även i mig fisken och åt merparten av den minimala salladsskålen som vi skulle dela på fem personer (turligt nog var det picklad rödlök på och det gillade inte de andra). På en normal restaurang får man en sådan skål per person.

Jag vill inte låta grinig, men det kostar faktiskt 98 kronor att äta lunch här och bortsett från att jag tycker maten är en besvikelse är dessutom personalen lite snorkig. Min kollega gick t ex iväg idag och bad om mer bröd och vatten eftersom vi bara hade fått en liten karaff för två personer och EN liten brödbit. Svaret hon fick var att det var ett bröd per person… De fixade det efter mer förklaring, men jag tycker det är illa att man ska behöva förklara, i synnerhet sett till priset.

Dessutom kräver de att man specar EXAKT vem som ska äta vad (de har tre alternativ: dagens, veggo, soppa) och flera gånger har de varit tjuriga när folk inte kommer ihåg vad de beställt eller när det blivit fel för att någon inte dykt upp. Det är även svårt när vi har våra indiska kollegor, det beror lite på vad huvudrätten är för typ av kött om de kan äta eller inte. Jag har aldrig varit med om att det varit så besvärligt på andra ställen, det är inga gigantiska sällskap vi har trots allt och de klassar sig som ett konferensställe på det! De är även löjligt petiga med frukostmackorna + kakorna, det är uträknat exakt. Det stör mig! Det är inte professionellt.

Jag tänker på nu när vi var i Prag och åt på riktigt snofsig gourmetrestaurang (sådant ställe där man har egen handduk på toa). De kom med en rejäl brödbricka per bord med tre hemgjorda smör och två sorters bröd som vi glatt mumsade i oss, och när de såg att vi ätit upp allt undrade de genast om vi ville ha mer (utan att döma) och kom med det på stört. Att sedan mannen nästan dog av mättnad på kuppen är en annan femma. 🙂 Det bästa är att de inte ens tog betalt för det! ’

Nåväl, nu slutade vi för idag och jag tänkte fräckt nog åka hem och ta det lugnt resten av dagen, har jobbat som en tok hela veckan. Om jag ska orka med morgondagens möte behöver jag lite andrum. 🙂

Vägdag idag förresten, 71,7 kilo trevligt nog. Nu gäller det att hålla det resultatet i en dryg vecka. 🙂 Spännande in i det sista!