Måndag morgon och regn ute. Man skulle kunna tro jag surar över detta, men icke. Jag älskade verkligen helgens fina väder, men det är trots allt bara april och inte sommar riktigt än. Jag kan vänta. 🙂

I fredags satt vi ute så länge det gick i princip och drack god öl och njöt av solens värme (23 grader enligt SLU!).  Vi hade tänkt grilla, liksom övriga Sverige, men orkade inte lägga energi på det. Jag är själv inte jättebegeistrad i grillmat faktiskt, tycker alltid tillbehören är roligast. Vi åt sen middag istället bestående av fantastiskt goda burgare, även utan grill. 🙂

I lördags steg vi upp i bra tid, oförskämt pigga och utvilade och valde att ta en liten tur i vårsolen till smådjursmarknaden en bit bort, mest för att komma ut och få lite luft och röra på benen. Jätteskönt och dessutom kul att få se mängder av vitsippor överallt. Jag älskar verkligen vitsippor, det är svensk vår för mig. Till lunch frossade vi sedan i varsin hemmagjord nachotallrik med bönor och grönsaker. Syndigt gott, men ändå betydligt bättre ”bakismat” än mycket annat (var inte direkt bakis heller).

Igår morse velade vi lite först om vi skulle göra något utomhus eller inte. Det var grått och lite kyligt och lusten var inte riktigt där. Men vi gjorde det kloka beslutet att avvakta och strax innan ett var det både soligt och vindstilla och betydligt mer intressant att ge sig ut. Vi valde att premiärcykla till Ballingslöv och tillbaka, en runda vi brukar ta till när vi bara vill cykla rakt upp och ner. Den är på drygt 25 km och är en mix av underlag och en hel del backar. Tyvärr har de i år lagt ett enerverande rullgrus på de mindre vägarna som inte ens en mountainbike rår på, det var emellanåt som att cykla i sirap. Jag sladdade flertalet gånger också och som den kyckling jag är blev jag livrädd varje gång. Nerförsbackarna bromsade jag mig genom, inte en chans jag vågade gasa på där. 🙂 Men trots allt kände jag verkligen att jag hade bra tryck i benen, tror aldrig jag känt mig så pass pigg på en premiärtur. Uppförsbackarna var i stort sett en baggis och den enda backen jag fick ge upp var då vi fick möte av både bilar och mopeder och jag vågade inte väja in i kanten tvärt eftersom jag befann mig mitt i den doserade rullgrusbacken och mannen var dessutom rätt på sidan om mig. Annars hade jag fixat den också. Jag skulle verkligen älska cyklingen om jag hade haft helt bilfria vägar att cykla på, tyvärr förtar dessa plåtburkar lite av nöjet för mig. De kör som idioter på skogsvägarna och vi har mer än en gång nästan blivit prejade. Det har jag hela tiden i bakhuvudet och jag tror det är därför jag är extra rädd. Men det brukar släppa lite allt eftersom. Det tar mig ett par rundor att bli ett med cykeln också, jag är verkligen en kyckling. Men jag är stolt ändå, jag försöker ju! 🙂

Idag är det vanlig lunchträning under benämningen core/HIIT. Kan betyda vad som helst när det är träningsgruppen. 🙂 I morgon tänkte jag gå på HIIT-passet, det är ett bra tag sedan det passade med mitt schema. På torsdag har jag en förhoppning om att hinna med ett morgonpass med gruppen innan vi ska ha teambuildingdagar. Passet är mellan 7-8 och vi ska vara på plats 8:30 och det tar inte så lång tid att köra dit. Men jag måste kolla att det är ok med kollegorna som ska skjutsa på mig förstås. På fredag är jag ledig och vi ska ta oss till Malmö tidigt på dagen så det blir ingen träning där eller på lördagen för den delen. Så jag borde hitta på något nu på onsdag också, oklart vad än i så fall.

Jag känner mig mer i fas med mig själv igen nu. Jag har fattat en hel del kloka kostbeslut i helgen och jag känner mig på tårna inför veckan. Det är egenkvällstids-vecka och det är förenat med sina risker därav, men jag känner mig stark. Åtminstone idag. 🙂 I kväll ska jag äta gårdagens rester av lax och grönsaker och jag ska fylla på med ett nykokt ägg + lite mer grönt. Testade nya äggkokaren igår och det var en klar succé så nu lär det bli mycket mer ägg framöver.

Jag har fattat ett beslut också att inte köpa hem mer kalorisnåla produkter för mellanmål, i stil med riskakor, finn crisp etc. Det är inget fel på dem i sig, men jag hanterar dem inte på ett bra sätt. Jag okynnesäter för att de finns där och även lågkaloriprodukter kan sticka iväg rejält i kalorier, i synnerhet eftersom jag gillar att ha på en hel del ost och annat… Det är onödiga kalorier och framförallt triggar det överätandet hos mig. Behöver jag verkligen mer mat efter middagen finns det andra vägar att gå. I nio fall av tio är det sug dessutom.

Jag var väldigt glad igår att det faktiskt gick att pressa ner min lekamen i mina cykelbyxor. De satt tight, men det gick! Jag hade faktiskt inte trott att det skulle gå, men det verkar som att det största överflödet är runt magregionen och där fanns det lite till att ge på. Därmed inte sagt att jag trivs med det, jag vill gärna att de sitter betydligt bättre när cykelsäsongen tagit slut. Åter igen slås jag för övrigt av hur mycket bättre aktivitetskläder är jämför med modekläder. Trots att de satt snortajt kunde jag röra mig obehindrat på cykeln (och det här är alltså ”riktiga” byxor, inte stretchtights).

Summa summarum är jag tillfreds just nu. Jag har mycket jag vill få till bättre nu, men det känns äntligen som att jag är på rätt bana igen. Nu ska vi se hur jag hanterar veckan i sig, det blir lite av ett eldprov faktiskt. Men jag är taggad!