Japp, igår startade jag min KonMari-resa så att säga. Eller process är kanske ett bättre ord.

Steg 1 är kläder, men att ta alla mina kläder och lägga i en hög låter sig inte göras eftersom sängen är enda platsen för det hela och jag gissar att min man gärna vill kunna sova där även framöver. Så jag har delat in det i olika mindre kategorier.

Jag valde att starta med träningskläder, kändes som en logisk start eftersom jag nyligen tvättat allt (har dem för sig eftersom jag inte vill råka köra dem med sköljmedel) och de dessutom höll på att ta över ”klädrummet” eftersom lådan de ska vara i varit överfull länge.

Samlad hög

Det blev en gedigen hög av det och först kändes det nästan lite ogreppbart, men jag högg tag i ett plagg jag gillar och kände efter och sedan rullade det på rätt så bra. Kände ganska snart att jag behövde prova en del av plaggen för att verkligen känna om de gav glädje eller inte, eftersom jag tränat hemma i snart ett år är det många favoriter som legat oanvända. Jag behöver inte långa tights eller ens linnen hemma, eftersom det blir rätt varmt i vårt lilla hus när man anstränger sig.

En intressant effekt kom då jag tog tag i mina cykelkläder. I höstas köpte jag på mig en del på rea inför denna säsongen (de är ju rätt dyra annars) och det skulle ju lätt kunnat ha varit ett dumt impulsköp, jag har gjort åtskilliga sådana i mitt liv. Men så fort jag höll i första plagget sken jag upp som en sol och såg mig susa fram på två hjul i vårsolen. Jag vet också att jag lade ner mycket tid på just det inköpet och jag valde ut det som verkligen tilltalade mig och som behövdes i arsenalen.

Jag fick naturligtvis även uppleva den rakt motsatta effekten. Jag gjorde ett impulsköp från Workout Empire ungefär samma tid som cykelkläderna förra året och VARTENDA plagg hamnade i avskedshögen. De flesta med lappen kvar. Det känns ju lite bittert, men om jag ska vara helt ärlig så kände jag det nog redan då de kom, fast jag försökte övertyga mig om motsatsen. Jag dissar inte märket i sig, de har fina, prisvärda kläder för kvinnor av alla former, men just de jag köpte är inte rätt för mig. Någonstans inbillade jag väl mig att ”bara jag gick ner ett par kilon så…” men faktum är att även om det sker kommer jag inte att bli gladare, de sitter inte rätt då heller. De hamnar i skänkes-högen med annat som är helt och rent.

Det som förvånade mig lite var hur pass befriande det var att faktiskt få ”tacka av” sina trotjänare och lägga dem omsorgsfullt i avyttringspåsen. Det må låta tramsigt, men det funkar bra på mig.

När jag var klar lade jag ut allt som jag valt att behålla över sängen och tog en bild för att riktigt känna av om det glittrade som det skulle på alla håll. Därefter var jag mentalt slut och tog dem och placerade dem temporärt i en hög i lådan där de ska vara sedan (fast då fint ihopvikta) och insåg att allt nu fick plats utan att jag ens vikt dem än. Ser riktigt fram emot att få vika dem i kväll! 🙂

Let’s sparkle! 🙂

Som med alla nya processer i mitt liv så är jag väldigt förväntansfull och taggad, samtidigt som jag respekterar tiden det här kommer att ta mig. Jag vet också att jag har en del riktiga uppförsbackar framför mig, jag är ju samlare trots allt och har en hel del i bok-kategorin att ta mig genom. Man kan dock skjuta upp just samlingar till sist om de är allt för känslomässigt förknippade. Fast det tror jag egentligen inte att de är, det är mer känslan av att ta avsked av en komplett samling som alltid är lite tuff att släppa. Nu finns det inget som tvingar mig till det heller, KonMari handlar om att behålla allt som ger glädje, oavsett vad det är. Men jag kan ju ärligt erkänna att jag har mycket samlingar som mest var roliga att göra kompletta, inte att äga dem i sig. Jag har dessutom kastat samlingar förr.

Nåväl, det är en lång väg dit, nästa steg är underkläder och det kommer både gå undan och krympa radikalt tror jag. Jag har hamnat i en konstig sits där i princip alla mina BH:s är obekväma eller obrukbara och det är inte bara pg av överflödskilona, om inte fettet magiskt hamnat extra mycket i behagen då mot vad det brukar. Hela överkroppen är större än den brukar vara i det här viktspannet och jag gissar att det är en intressant mix av allt. Lite nya muskler, lite extra fett och så lite övergångsåldersförändring på det. Jag älskar det inte direkt, men det är väl så det funkar. 🙂

Efter det kommer strumpbyxor och det kommer bli desto knepigare, eftersom jag har vansinnigt många och inte exakt vet vilka som är vilka, så jag måste antagligen prova dem. Men bara tanken på att ha en låda med vikta strumpbyxor i färgskala gör mig löjligt glad. 🙂 I alla dessa år har det varit som att gräva loss i en repsamling och mången morgon har jag svurit, stressad som en idiot över att tåget snart går och jag inte kan hitta ett par som matchar min klädsel. Det är för övrigt då man kommer till jobbet iklädd strumpbyxor som kasar ner vart tredje steg. 🙂 Jag har tack och lov blivit bättre på att kasta sådana så fort jag kommer hem…

Och där var kvällen över och jag har minsann vikt träningskläder OCH rensat bland underkläderna och vikt dem också (+ sålt och packat 6 LEGO-set!). Undrar om det inte blir vilodag i morgon ärligt talat?

Träningskläderna i ordning

Underklädeslådan Före

Och Efter (!)