Efter gårdagens traskade genom minneslunden och fokus på de lite tyngre delarna av livet är mitt nästa steg att lägga fokus på det positiva. Dvs vas gör jag bra, vad har jag alltid gjort bra och vad gör mig bra. Men det blir inte idag.

Idag nöjer jag mig med att konstatera att jag känner mig ganska tillfreds med livet just nu och idag uppmätte jag lägsta vikten sedan jag startade mitt diebet och således började väga mig nästan dagligen.

Det är förstås i sak lite ledsamt att glädjas över en vikt som är ett kilo över min startvikt för 13 år sedan då jag gick med i VV, men så tillåter jag mig inte tänka. Det går inte att jämföra.

Just idag är jag 1,1 kilo från målet för 13 april. Det låter görbart, men jag gör inte alls samma siffror som innan och jag halkar ännu lätt av banan, så det kräver en hel del av mig. Men jag ska lyckas! Når jag dit så är det sedan bara att fortsätta, gram för gram. Inte för att siffran i sig spelar roll, men det får duga som mått. Skulle jag klara av att gå ner ett par kilo till sommaren skulle jag vara superglad! Så det är klart jag ska göra det!