Nu har jag stämt av med säljaren + konsultansvarige och känner mig mycket bättre till mods. Jag har fått ett hum om tjänsten och vad som förväntas, jag har fått lite tips om vad som kan dyka upp som frågor och jag har fått en beskrivning på den kundansvarige, som verkar vara min typ av människa. Så det ska nog gå bra det här. Jag ska egentligen vara mig själv, och det är jag ju bra på.

Lite kul också att höra att de gillar min profil OCH mitt sätt, känns som att min personlighet inte är så pjåkig att ha. Kunden har valt ut tre kandidater förstod jag, där jag då är en. Det är ju också kul.

Det enda som oroar mig aningens är placeringsorten, då det kommer innebära en viss del knöligt pendlande, men det är inte ämnet för tisdagens diskussion så den oron kan jag vänta med. Är det så att de gillar mig så tar säljaren hand om det i fas 2 och hittar en balans som funkar för oss båda. Jag är själv ok med en uppstartsfas + någon dags resande i veckan efter det, men inte fem. Jag bor ju så dumt till.

Min boendeort är min stora akilleshäl i karriären tyvärr. Jag såg ett jättespännande jobb tidigare i år, faktiskt där jag är nu, fast på annat bolag. Det hade jag hade sökt om det inte hade varit för oklar placeringsort + att jag hade nästa vecka inplanerad som ledig. Den tjänsten var nämligen en slags omskolningstjänst där man får gå genom ett extensivt träningsprogram som start som startade den 1 maj. Inte läge att vifta med semesterlappen liksom. Jag vet inte om de hade valt en gammal tant som mig ändå för den delen.

Nåväl, nu ska jag ta helg och ladda inför resan, kanske ögna genom frågorna innan dess så att jag inte är helt oförberedd. Svårast för mig är rena teknikfrågor, då jag inte lagt så stor vikt på vilka metoder och tekniker jag jobbar med. Fick t ex frågan vilken Cloudlösning vi har här och jag har ingen aning (Google Cloud tydligen efter lite efterforskning). Jag ser inte det som ett problem själv, det kan man ta reda på när det behövs. Men man vill ju inte framstå som en lallande byfåne heller såklart.

Jag tänker på då jag var på min första intervju här, jag svarade i princip på tilltal och inget mer. En av de som intervjuade mig brukade skratta åt det (hon blev faktiskt min andra chef här), hon hade aldrig upplevt något liknande. Med då skulle jag knacka kod och jag hade dessutom hjälp av att jag blivit rekommenderad. Jag var en helt annan person då.

Jag avslutar med att säga att det hänt ganska mycket med den här tanten på 21 år, det är bara synd att inte alla inser det.