Som väntat låg jag och snurrade i tankarna i natt, men det visade sig för en gångs skull vara rätt bra då jag faktiskt inte ältade utan drog upp olika planer framåt. Jag gick från klassisk noja till ”det här blir bra”.

Ibland undrar jag på allvar om jag är lite galen, jag ändrar åsikt och känsloliv som en kameleont. Visst, det är kul att jag har så pass god självinsikt och att jag är så anpassningsbar, men det är också jobbigt. Jag kan ibland avundas tegelväggs-personligheter som alltid har sin fasta åsikt oavsett vad. De är ett helvete att jobba med och förstör ofta projekt och arbetsmiljö för alla andra, men de vet vad de tycker i alla lägen. Jag vet inte vad jag tycker om 15 minuter.

I morse ringde säljaren mig och det kändes bra att få tala med honom direkt. Trevlig prick (som alla deras säljare). Han bad om ursäkt att han låg på och förklarade lite mer om hur fyrkantiga kunderna är och jag är inte dum, jag fattar också att det är vinna eller försvinna som gäller för kontraktsupphandling. Så typiskt att kunden envisas att vilja prata med oss enda veckan i år som jag faktiskt inte kan. Men jag kan inte hjälpa det, jag ser inte hur jag ska kunna göra ett vettigt kundsamtal på resande fot, jag är ju inte på arbetsresa liksom. Han skulle i alla fall försöka se om de kunde gå med på en annan tid, men det är inte så troligt.

Jaja, vi får se om han hör av sig mer idag. Jag har gjort vad jag kan. Skulle detta bli ett bestående bekymmer så får jag prata med dem efter ledigheten och diskutera om vi ska överväga andra utvägar. Jag står inte och faller med detta jobb, men jag är också i en sits där jag inte bara kan dra. De behöver i så fall dra det kortet åt mig.

Jag måste verkligen börja ta ansvar för mig och mitt mående och inte smyga i skuggorna. Pratade med en kollega igår som är chef och hon förstår mig och mitt val att lämna fullt ut. Hon berättade att allt för många bara skyller på företaget utan att faktiskt göra något själva – vilket jag håller med om. Det var inte menat som kritik åt mig alls, men jag kände faktiskt mig träffad då jag ju självmant valde att bli en slags dold drama queen här. Jag hade kunnat gå till chefens chefs chef (osv) eller facket eller liknande och klagat. Men det hade inte hjälpt, då jag i grunden verkligen inte vill jobba kvar där jag är. Sättet de bygger upp nu tror jag inte på och det ger mig ingen som helst energi. Jag är en ”Bättre fly än illa fäkta”- person när det gäller sådant och har man en gång visat mig att jag inte är värd att fråga/lyssna på så har man försatt sin chans att få mig att vilja vara med. Det betyder inte att jag sitter tyst och snäll och jobbar vidare, det betyder att jag gör som nu – drar därifrån. Jag tänker inte ändra på mig. Jag vet vad jag går för och om det inte är bra nog så kan vi inte vara partners. Så enkelt är det. Jag kan inte bli en helt annan människa och ser inte varför jag ska bli det heller.

Nog jobbsnack. Nu ska jag mäta mig, huvvaligen… Men jag är glad idag för jag har gått ner ett helt kilo sedan igår.  Jag vet att det inte är ett kilo fett SÅKLART, men min mage satte fart i morse och jag känner igen min kropp lite mer nu.

Måtten är nu tagna och det var faktiskt samma mått som sist, förutom midjan som ökat ett par cm. Förvånar mig inte alls, då jag känner det själv. Är obehagligt stinn över buken, även om det släppt lite idag. Ska jag vara riktigt ärlig tror jag mycket av det kommer av mitt mående på sistone och att jag inte tagit hand om mig som jag ska. Det är ingen slump att magen vaknat till idag, jag har ätit bra måltider med mått och sans hela veckan och dessutom rört på mig.

Haha, där kom en till chock över min ålder, en kollega som trodde jag var runt 35. Jag måste ta detta på allvar känner jag. 🙂

Nu ska jag ta mig genom denna dagen. Alla möten har ställts in (hittills) så dagen är vackert fri. Jag hoppas det håller i sig.

---

Nähepp, jag har nu ett möte i eftermiddag med säljaren som ska preppa mig. Jag gick nämligen motvilligt med på ett Teamsmöte med kunden på tisdag kl 12 då det var enda sättet att få uppdraget. Det blir ju spännande att se hur det går, men jag får väl bjuda till lite så här i starten. Då är jag i alla fall på hotellet om allt är som det ska. Håhåjaja. Det blir vad det blir.